Reformering av Juristprogrammet - tio år efter kritiken

I en artikel i Juridisk tidskrift berättar juridiska institutionens prefekt och pedagogiska studierektor tillsammans om hur integration, progression och kritiskt tänkande har kommit att bli några av de viktigaste grundpelarna i juristutbildningen vid Stockholms universitet.

Bild från rättegångssalen
På grundkursen Processrätt under termin 5 får studenterna inom ramen för rättegångsspelet författa olika texter beroende på vilken roll de har i processen, vilket både utgör ett praktiskt inslag och tydliggör att det finns olika juristroller. Foto: Jens Olof Lasthein

Ett drygt decennium har gått sedan det dåvarande Högskoleverket (HSV) beslutade att ge juristutbildningen vid Stockholms universitet omdömet ”bristande kvalitet”. Den svidande kritiken, som hade kunnat leda till förlust av rätten att utfärda juristexamen, togs på yttersta allvar och går i efterhand att se som starten på en mycket utvecklande resa – grunden till en ny standard för både undervisning och examination. 

Redan ett år senare blev det samlade omdömet från Universitetskanslersämbetet, som vid denna tid hade ersatt HSV, att utbildningen nu bedrevs med ”hög kvalitet”. Arbetet stannade dock inte där utan så väl fakulteten som institutionen har därefter gått vidare med mer fördjupad reflektion och omfattande arbete med utbildningen. Målet är att programmet ska kännas som en sammanhållen helhet, präglad av integration, progression och kritiskt tänkande. Hela lärarkollegiet har varit engagerade i uppgiften.

Ett pågående arbete

Från och med höstterminen 2022 kommer miljörätten att göra avtryck på alla obligatoriska kurser på juristprogrammet. 

Per Ahlin, pedagogisk studierektor för grundutbildningen, och Gustaf Sjöberg, professor i civilrätt och prefekt vid juridiska institutionen, berättar i en artikel om arbetet med att reformera programmet. De beskriver även hur institutionen fortsatt kommer att utveckla juristutbildningen i enlighet med dessa mål för att göra utbildningen ännu intressantare och bättre, öka genomströmningen av studenter och se till att de blir ordentligt rustade för livet utanför universitetet efter sin examen.

Ett exempel på arbetet med att få programmet att kännas som en helhet är den så kallade miljörättsstrimman, som beskrivs så här i artikeln:

”Miljörättsliga inslag har funnits på vissa kurser sedan tidigare, men från och med höstterminen 2022 kommer miljörätten att göra avtryck på alla obligatoriska kurser på juristprogrammet. Det kan exempelvis handla om miljöskatter i skatterätten, miljöprocesser i processrätten, miljöbalkens delegationsbestämmelser i statsrätten eller miljöinformation i rättsinformatiken. Miljörättsstrimman är ett utmärkt tillfälle att få studenterna att uppfatta programmet som sammanhållet. Strimman skapar också naturlig progression och många delar av miljörätten stimulerar studenternas kritiska tänkande – till exempel frågan om vad som är, eller bör vara, juridik och vad som är, eller bör vara, politik.”

Läs artikeln som PDF:

Reformering av juristprogrammet – fokus på integration, progression och kritiskt tänkande