Foto: Kast80/Mostphotos

Hallå där...

Marie, varför bestämde du dig för att doktorera?

Innan jag läste juristprogrammet hade jag pluggat filosofi, och jag har alltid varit nyfiken och gillat att grotta ner mig i problem och idéer. Efter juristexamen hade jag egentligen tänkt göra notarietjänst, men jag var samtidigt intresserad av forskarbanan (jag fick också en del uppmuntran från kursare att söka doktorandtjänst). Att få utforma ett eget projekt utifrån frågor som man tycker är angelägna att undersöka, och att sedan få genomföra det projektet, var till slut det som lockade allra mest.

Vad forskar du om?

Jag forskar om samtycke i straffrätten: i vilka fall en gärning som annars vore straffbelagd kan vara tillåten för att personen som gärningen riktar sig mot har samtyckt till den. I min forskning tittar jag på misshandelsbrott (där kan samtycke bli aktuellt t.ex. vid kontaktsporter som hockey eller boxning), brott mot frihet och frid, sexualbrott, och förmögenhetsbrott. Jag tittar både på vad som krävs för att ett samtycke ska vara giltigt (t.ex. om den samtyckande behöver ha viss ålder eller mognad, eller om samtycket behöver kommuniceras utåt), och i vilka fall det finns ytterligare begränsningar rörande den samtyckesenliga gärningen (t.ex. frågan om hur mycket våld som är tillåtet).

Vad gör du som doktorand?

Marie Kagrell.

Jag jobbar främst med min egen forskning, då gör jag mestadels rättsdogmstiska undersökningar där jag läser förarbeten, rättspraxis och så vidare. Det materialet bearbetar jag och det ska sedan presenteras i en avhandling i form av en monografi. Utöver avhandlingen läser jag metodkurser och undervisar motsvarande 20 procent av min tjänst. Jag undervisar mest på juristprogrammet, och primärt i straffrätt, men även på lärarprogrammet. Jag deltar också i seminarier, workshops, och konferenser – ibland som åhörare och ibland presenterar jag min egen forskning.

Vad är det bästa med att vara doktorand?

Det bästa är att ha stor frihet att utforma sitt projekt, arbetssätt, och få ägna mycket tid åt de frågor som verkligen intresserar en. Det är rätt så lyxigt att ha utrymme att gå på djupet i frågeställningar och problem i ett enskilt ämne. En annan riktigt bra grej med att vara doktorand är att arbeta i en forskarmiljö med så mycket kompetenta och smarta personer, både doktorandkollegor och mer seniora forskare. 

Vad är det mest utmanande med att vara doktorand?

En stor utmaning är att avhandlingsprojektet är så omfattande, det kan ibland vara lite svårt att överblicka och att prioritera. I och med att man utvecklas under sin doktorandtid förändras också ens förväntningar på hur det färdiga resultatet ska se ut, så ibland känns det lite som att horisonten flyttar sig hela tiden.

Vad skulle du ge för tips till någon som är intresserad av att doktorera?

Mitt viktigaste tips skulle vara att fundera över vad det är som intresserar en, vilka frågor eller teman som man verkligen vill sätta sig in i. Sedan är en viktig del att fundera över vad det kan finnas för perspektiv, ingångar, eller problem som fungerar som startpunkt för ett större avhandlingsprojekt och som inte är för breda eller allmänt hållna. Ett annat tips är också att avsätta ordentligt med tid för att skriva en bra projektansökan – både vad gäller att läsa in sig på material och att arbeta med problemformulering och beskriva vad det projektet är tänkt att bidra med till rättsvetenskapen.

Vad vill du göra när du har tagit doktorsexamen? 

Efter doktorsexamen vill jag helst av allt vara kvar inom akademin och forska och undervisa.

Läs mer om Marie och hennes avhandlingsprojekt "Samtycke – ideologi, dogmatik, kritik"