Kimiya Shams ville djupdyka i internationell immaterialrätt och sökte därav till Harvard University Extension School innan hon återvände till Stockholm för att ta sin svenska juristexamen. Foto: Ebersole Photography LLC

Hur ser din resa till juristexamen ut?

Jag är född och uppvuxen i Karlstad. I gymnasiet läste jag en specialkurs om media och juridik och insåg att jag verkligen var intresserad av immaterialrätt. Efter gymnasiet valde jag mellan juridik och journalistik. Det blev juridik. Jag kom in på Stockholms universitet hösten 2006. Immaterialrätten (dåvarande Civilrätt 3) var endast en femveckorskurs men intresserade mig enormt. Jag visste att jag ville lära mig mer om immaterialrätt och främst internationell immaterialrätt, så jag sökte till Harvard University Extension School där jag blev antagen. Sommaren 2010 flyttade jag därför till Boston och läste Intellectual Property Law. Efter det gick jag praktikplats i Los Angeles. Jag var där sex månader och ägnade mig åt processrätt, immaterialrätt och entertainment law på en liten advokatbyrå. Det var mycket administrativt arbete som främst bestod av att ansöka om varumärkesregisteringar, skriva cease and desist-letters och förbereda stämningar och vittnesmål för olika processer samt skriva rekommendationer i diverse mål. Jag flyttade tillbaka till Sverige i början av 2011 där jag skrev klart min examensuppsats som fokuserade på komparativ varumärkesrätt mellan USA och Europa och med ett specifikt fokus på temat ”dilution”. Jag slutförde sedan juristutbildningen 2012.

Vad gjorde du efter juristexamen?

Efter min jur.kand. arbetade jag på Gärde Wesslau och blev därefter rekryterad till Oriflame som bolagsjurist. Tiden på Oriflame var fantastisk. Där jobbade jag nära strategigruppen, med marknadsföringsgruppen och väldigt mycket med säljgruppen. Som bolagsjurist gällde det att sadla om i tänket och bli mer ”business-oriented” samt att lära sig att göra avvägningar och riskanalyser vid varje situation. Av personliga skäl bestämde jag mig för att ta steget att flytta utomlands igen. Jag flyttade till Paris i slutet av 2012; jag hade innan flytten sökt alla jobb jag kunde hitta och som motsvarade mina erfarenheter och specialiteter. Efter sju olika jobbintervjuer där jag inte kunde ett ord franska, fick jag två erbjudanden och jag tackade ja till en tjänst som junior trainee hos en av de största franska advokatbyråerna. Jag anslöt mig till deras IP & IT och Litigation-avdelning (tvistelösning inom immaterialrätt och IT-rätt) och fick bistå i uppdrag med utländska klienter som behövde rådgivning på engelska. Samtidigt läste jag kvällskurser i franska, två gånger i veckan. Mina arbetsveckor varvades med kvällskurser i franska samt en metroresa tillbaka till jobbet där jag fortsatte jobba till sent in på småtimmarna. Under min traineeship ville byrån skicka mig på secondment till ett amerikanskt företag som behövde en jurist i Paris. Så jag var på deras kontor under en månad. Företaget bad sedan om att ha mig kvar. Det kändes som att allt föll på plats! Jag blev jurist hos dem, ett stort amerikanskt företag, och stannade där i strax över två år.

Vad gjorde du sedan i USA?

Ända sedan hemkomsten från Los Angeles visste jag att jag ville tillbaka till USA och gärna avlägga en Master of Laws (LL.M.) där, så jag sparade utifall att jag blev antagen och behövde betala avgifterna. Jag sökte hos flera universitet, blev till sist antagen och tackade ja till Stanford Law School, dit jag flyttade augusti 2015. Vid Stanford tog jag en LL.M. inom Law, Science and Technology. Vi var totalt 70 LL.M.-studenter. Jag spenderade ett år på Stanford University som ligger alldeles mitt i bubblan som är Silicon Valley. Man var i mitten av all utveckling, vilket motiverade studenterna och gav oss direkt tillgång till techföretagen samt alla nya innovationer. Min LL.M. på Stanford Law School var fantastisk och jag nätverkade och jobbade på olika projekt i och utanför skolan. Jag var involverad i pro bono-arbete och var väldigt aktiv i föreningar och juridiska tidskrifter. Jag blev klar med min LL.M. i juni 2016.

Hur ledde det dig till där du är idag?

Efter min LL.M. flyttade jag tillbaka till Paris och blev anställd av ett franskt företag som heter Devialet. Det är specialiserat inom högtalare och ljudförstärkare och med över 170 patent har det prisats som en av världens mest lovande audioföretag. Devialet började som en start-up, sedan tog vi i november 2016 in 100 miljoner euro i riskkapital. Några av våra investerare är Jay Z, Bernard Arnault, Andy Rubin och Foxconn. Oerhört mycket innovation, teknologi och immaterialrätt är inblandat. Just år 2017 var det otroligt mycket att göra, vi hade som sagt fått in 100 miljoner euro i kapital, och jag utformade avtalsmallar och skapade en strategi för olika immaterialrättsliga projekt. Nu har jag varit anställd i fem år, men har precis fått flytta till deras filial i New York. Här är jag ansvarig för företagets juristavdelning, samt jobbar mer generellt med operationella frågor som berör filialen. Jag skriver även om immaterialrätt, och speciellt om allt som har att göra med förfalskningar och hur man kan använda ny teknologi för att stoppa kopior. Jag talar även om immaterialrätt vid olika konferenser i Europa och i USA och har, helt enkelt, en nördig besatthet av varumärkesrätt och anti-förfalskningslösningar. Jag har exempelvis arbetat med ett projekt som berör en plattform som har en teknologi för att verifiera produkter sålda på hemsidor, sociala medier och internetmarknadsplatser. Kopior och förfalskningar flaggas av teknologin och ger immaterialrättshavare rätten att begära radering av kopiorna.

Kimiya Shams läste juristprogrammet med tidigare studieordningen. Foto: Privat

Om du får chansen att ta dig utomlands under juristprogrammet, så gör det.

Kimiya Shams

Hur internationell är en juristexamen egentligen?

Juristprogrammet i grunden är inte särskilt internationellt. Det internationella perspektivet kan komma i slutet av studierna, till exempel beroende på vilket ämne man väljer för sitt examensarbete samt ens specialkurser (Inom ramen för juristprogrammet är det även möjligt med utbytesstudier. Läs mer om detta i slutet av artikeln - inst. kommentar). Själv skrev jag en komparativ studie mellan svensk och amerikansk immaterialrätt. Men man bör notera att den grund man får är väldigt god. Sedan är det helt enkelt upp till studenten att utveckla sig. Om man ser till arbetsplatser är de främsta troligen advokatbyråer och företag. Aptiten för utländska jurister har blivit mycket större. När jag kom tillbaka till Paris efter mina studier på Stanford Law School upplevde jag att atmosfären var helt ny. Rekryterarna var yngre och hade ibland själva arbetat eller studerat utomlands, så de förstod min bakgrund bättre och var generellt mer öppna för utländska arbetssökande, framför allt de som talar flytande engelska. Marknaden i Frankrike har internationaliserats anmärkningsvärt. Innan var det nästan omöjligt att leva och arbeta i Frankrike utan att kunna franska, men det har förändrats. Det har blivit enklare och det lär bli det ännu mer, i synnerhet inom tech-sektorn där företagsspråket tenderar att vara engelska. Världen har förändrats. Folk inser hur positivt det är att ha anställda som talar andra språk, har andra bakgrunder och andra arbetssätt. Vi svenskar har en horisontell hierarki medan fransmännen har en mer vertikal hierarki med tydligare uppdelningar. Jag tror att byråer och företag i Frankrike skulle kunna utvecklas mer med internationella jurister som har andra arbetssätt och kulturer.

Är det viktigt var examen togs?

Nej, det behöver inte vara viktigt. Åtminstone skiljer sig inte affärsjuridiken nämnvärt, för man ägnar sig åt samma typer av transaktioner oavsett land. Exempelvis kommersiell avtalsrätt handlar om att skriva avtal, inte om att tillämpa lagar. Även om jag inte har studerat i Frankrike så har jag kunnat arbeta med immaterialrätt och avtalsrätt.

Vad är för och nackdelar med en utländsk examen?

Det finns inga riktiga nackdelar. En svensk juristexamen är bland det bästa man kan ha; vi har det stora privilegiet att få studera gratis i Sverige och det ska inte underskattas. En svensk juristexamen hämmar inte ens möjligheter att flytta och jobba utomlands, utan är en språngbräda till så mycket mer! Min svenska juristexamen har gett mig fantastiska möjligheter, från en karriär i Paris till en LL.M. från Stanford Law School.

Hur skulle du säga att det svenska juristprogrammet sticker ut?

Juristprogrammet är väldigt domarinriktat. I USA handlar det i större utsträckning om att få in ett affärssinne i sitt arbete – att använda ett business mindset när man löser problem. Det uppmuntrar nog jurister till att bli mer kreativa. I Frankrike är juriststudenter mer förankrade i lagen (se till exempel hela kodifikationen av civilrätten, Code civil). Föreläsarna talar mycket mer och ger nästan order. Det skiljer sig en hel del från den dialog som man får föra med professorerna i USA.

Hur viktigt är flerspråkighet?

Vi i Sverige har fördelen av att kunna tala engelska så pass bra. Man kan inte arbeta utomlands utan engelskan. Men om jag är i ett land och verkligen vill bosätta mig där, då känner jag att jag vill lära mig språket, därför började jag studera franska redan från första veckan efter flytten till Paris.

Berätta om Advokatsamfundets utlandsavdelning.

Det är en grupp på LinkedIn som fungerar som ett nätverk för svenska jurister utomlands. Vi kan dela med oss av våra erfarenheter och knyta kontakter, så till exempel om man söker jurist i ett annat land kan vi ge tips. Många jurister undrar hur de kan ta sig utomlands och där kan vi ge råd och berätta om våra egna resor.

Så hur gör man för att verka i utlandet med en svensk juristexamen?

Om du får chansen att ta dig utomlands under juristprogrammet, så gör det. Vi jurister behöver anamma internationellt arbete, för juridiken är betydligt mer gränsöverskridande än för 15 år sedan. Juridiken kan framstå nationell men mycket av det vi gör i Sverige och det vi baserar våra regler och lagar på är EU-direktiv och internationella konventioner. Juridiken är allt mer global och därför bör framtidens jurister anpassa sig och våga ta steget ut i världen! Försök hitta vad som intresserar dig och sök ut det. Mina bästa tips är att välja specialkurser och examensarbete strategiskt och att antingen åka iväg på ett Erasmusutbyte eller att söka på egen hand. Om du inte hittar ett utländskt lärosäte som passar dina intressen och dina mål i ett utbytesprogram så sök själv, detsamma gäller praktik. Om du inte hittar en praktikplats på en svensk byrå eller på en organisation i Sverige, sök utomlands. Se hemsidor som Legal500 eller Chambers & Partners där de rankar advokatbyråer efter verksamhetsområde i varje land. Ta kontakt med utländska advokater och presentera dig själv, berätta vad du gör och vad du vill göra. Folk är nyfikna på unga och nya jurister som för med sig nya synsätt. Man kan också givetvis läsa en LL.M. som oftast är det mest givna valet om man vill stanna i ett specifikt land. Det viktigaste är dock att våga ta chansen, att våga fråga och att våga ansöka.

Intervjun är hämtad ur tidningen iUSBäraren (Juridiska föreningen, Stockholms universitet) nr 4/2022. Text: Simon Napoléon Tell.