Stockholms universitet logo, länk till startsida

Högre seminarium: Nationella minoritetsspråk i gymnasiets svenskämne - En kritisk läroboksanalys

tisdag 16 februari 2021 13.00 – 14.30

Zoom

Yvonne Hallesson, universitetslektor vid Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet och Pia Visén, universitetslektor vid Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet, håller ett digitalt högre seminarium. Alla intresserade är välkomna att delta.

På de högre seminarierna vid Institutionen för språkdidaktik presenteras och diskuteras pågående såväl som avslutad forskning, både av våra egna forskare och forskare som gästar oss.

Högre seminariet ISD - tisdag 16 februari 2021

Nationella minoritetsspråk i gymnasiets svenskämne
- En kritisk läroboksanalys

Yvonne Hallesson, universitetslektor vid Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet och Pia Visén, universitetslektor vid Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet.

Yvonne Hallesson och Pia Visén
Yvonne Hallesson och Pia Visén. Foto: Privat

För att delta i seminariet behöver du ha e-mötestjänsten Zoom installerad på din dator.

Klicka här för att delta

Abstract

I ett pågående projekt undersöker vi hur Sveriges nationella minoritetsspråk och minoritetsspråkstalare framställs i bild och skrift i åtta läromedel i svenska 2 för gymnasiet. På seminariet presenteras resultat ur två delstudier där den första fokuserar bilder och den andra verbalspråk. Analyserna utgår från Janks (2010) kritiska multimodala ramverk med tillämpning av SFL-baserade redskap (Björkvall 2019; Halliday 2014; Holmberg & Karlsson 2006; Kress & van Leeuwen 2006).

Tentativa resultat visar bland annat hur (stereotypa) kulturella markörer som renar och husvagnar ges visuellt framskjutna platser. Vidare tenderar minoritetsspråkstalare att representeras i statiska konceptuella processer, positioneras som fysiskt och socialt distanserade objekt genom att placeras på avstånd eller delvis skymmas, och ges låg modalitet. Verbalspråkligt framställs språken och deras talare oftare som mål för olika handlingar och skeenden än som aktiva aktörer. Skillnader märks emellertid mellan hur de olika språken positioneras och vilket utrymme de ges.

Med utgångspunkt i delstudierna vill vi gärna diskutera de olika meningserbjudanden som framträder och vilka konsekvenser de kan få för undervisning och för elevers kunskaper om och attityder till de nationella minoritetsspråken. Dessutom vill vi med stöd i några exempel diskutera en påbörjad verbalspråklig appraisalanalys (Martin & White 2005) i syfte att undersöka värderingar och attityder.

Referenser:
Björkvall, A. (2009). Den visuella texten: multimodal analys i praktiken. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Halliday, M.A.K. (2014). Halliday's introduction to functional grammar. (4. ed.) Abingdon, Oxon: Routledge.
Holmberg, P., & Karlsson, A.-M. (2006). Grammatik med betydelse: en introduktion till funktionell grammatik. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Janks, H. (2010). Literacy and power. London: Routledge.
Kress, G.R. & Van Leeuwen, T. (2006). Reading images: the grammar of visual design. (2. ed.) London: Routledge.
Martin, J.R. & White, P.R.R. (2005). The language of evaluation: appraisal in English. Basingstoke: Palgrave Macmillan.