Om andragörande och (de negativa) känslornas betydelse i litteraturundervisningen

På de högre seminarierna vid Institutionen för språkdidaktik presenteras och diskuteras pågående såväl som avslutad forskning, både av våra egna forskare och forskare som gästar oss.

Abstrakt

Vad gör vi med skönlitteratur som på olika sätt upprör eller skakar läsaren? Skall vi sluta läsa och undervisa litteratur som innehåller stötande och/eller stereotypiska bilder av människor?

Vi tar ofta för givet att skapandet av den andre i litteraturen är något negativt och potentiellt skadligt för läsaren. Och visst kan det ofta vara så, speciellt när gestalter andragörs utifrån etnicitet. Det finns många exempel på litteratur som tas bort från litteraturlistorna på grund av innehåll som kan vara kränkande för läsaren.

Men andragörandet är en central och oundviklig process såväl i litteratur som i liv - kanske lika central och oundviklig som empati - och kan ha ett etisk-didaktiskt värde i litteraturundervisningen om eleverna uppmärksammas på både textens roll i andragöranden samt sitt eget deltagande i sådana processer i läsningen. Ett sådant fokus kan bli en öppning mot självreflektion och ett tillfälle att vidkänna och utforska besvärande känslor som kan uppstå i relation till den andre.

I ett samhälle där främlingsfientlighet och rasism vinner mark kan litteratur som innehåller stereotypiska och stötande bilder paradoxalt nog fylla en viktig funktion om den kan hjälpa läsaren att få syn på sig själv i läsningen samt de (berättelse)strategier, mekanismer och känslor som bidrar till andragörande.

- Lindhé, Anna, Processes of Empathy and Othering in Literature: Towards a New Ethics of Reading. Forthcoming.
- Lindhé, Anna, 'Some Knowledge of Yourself': Heart of Darkness in the 21st Century Literature Classroom - An Ethical Approach. In Joseph Conrad and Postcritique: Politics of Hope, Politics of Fear. Palgrave Macmillan. Forthcoming.