Materialet är indelat enligt det centrala innehållet i kursplanen i kemi, Lgr22. Arbetsmaterialet är placerat endast under en flik men kan, beroende på syfte, användas i flera sammanhang.
Kemi i naturen, i samhället och i människokroppen åk 4-6
Kunskapsområdet lyfter fram ett innehåll där kunskaper i kemi kan bidra till lösningar. Det handlar om ren luft, rent vatten, klimat och energifrågor samt hur människan vid behov kan omvandla materien.
Partikelmodeller
Partikelmodeller kan vara ett stöd för att förstå materien och de kemiska processerna som har betydelse i ett specifikt sammanhang. Vad som utgör partiklar i en modell beror av sammanhanget. Sand och saltkorn är partiklar vi kan se med ögonen. När vi pratar om faser och fasövergångar är partiklarna molekyler och atomer.
En klassrumsövning där varje elev tilldelas ett grundämne och som sedan får presentera det för varandra gruppvis. Därefter röstar de om vilket som är minst viktigt, så att gruppen slutligen kommer fram till vilket som är viktigast. Övningen är inspirerad av TV-programmet Robinson.
Hur ämnen och material kan delas in utifrån egenskaperna löslighet, ledningsförmåga, surt eller basiskt. Eleverna får använda olika metoder för att undersöka material som de möter i omgivningen och klassificera dessa utifrån olika egenskaper.
Aluminiumburk som trycks ihop- Demo
Under rätt förutsättningar är lufttrycket så starkt att det kan trycka ihop en aluminiumburk. Den här demonstrationen visar hur!
Periodiska systemet är som en karta över alla de 118 grundämnena. Uppgiften är att färglägga denna "karta". Som stöd ges förslag på hur grundämnen kan grupperas.
Sortera vita pulver utifrån några olika egenskaper. Hur ser de ut med förstoringsglas? Vad händer när de blandas med vatten? Händer något när rödkålssaft sätts till?
Det är lätt att tro att små och lätta saker flyter, medan stora och tunga saker sjunker. Men är det alltid så? I den här laborationen använder vi frukter och grönsaker för att undersöka det.
Vad är det som gör att vattnet faktiskt kan leda ström? I denna laboration ska du undersöka fyra olika vattenlösningar för att se vilken/vilka av dem som leder ström.
Kunskaper om vattnets olika former, fast, flytande och gasform från NO i årskurserna 1–3, leder vidare till vattnets egenskaper och kretslopp i årskurserna 4–6.
Arktis och Antarktis
Hur påverkas havsnivån när isen smälter vid nord- och sydpolerna? Den här demonstrationen ger svar på frågan.
Vad händer när man värmer en gas? Kan ett fast material utvidga sig vid uppvärmning? Hur känns det när vatten avdunstar? Vart tar vattnet vägen när kläderna torkar?
Hur kan vatten förflytta sig utan att vi ser det. Den här laborationen ger möjlighet att undersöka hur vatten avdunstar men andra ämnen kan stanna kvar.
Vad innebär en kemisk reaktion? Genom naturens mest grundläggande kemiska reaktioner – fotosyntes och förbränning, kan eleverna i årskurserna 4–6 utveckla medvetenhet om reaktionernas innebörd.
Brustablettsbomb
Kan du få en burk att smälla efter exakt 7 sekunder med hjälp av bara en brustablett och lite vatten?
Laborationen består av flera försök med tvättmedel, diskmedel, vinäger och bikarbonat och kan göras som en kombination av demonstration och elevlaboration.
I den här övningen finns exempel på fasförändringar, blandningar och kemiska reaktioner. Uppgiften är att klippa ut alla exempel och sortera dem efter de tre kategorierna. Sedan kan man diskutera tillsammans. Några av exemplen passar i flera kategorier.
Genom att utveckla kunskaper om vad maten består av får eleverna förståelse för hur maten de äter påverkar hälsan. De får också möjligheter att studera människors beroende av växternas fotosyntes.
Alginatmaskar i olika miljöer
Alginat är ett naturlig geléaktigt ämne, som bland annat kan användas för att kapsla in läkemedel så att det når rätt plats i kroppen. Hur det kan gå till ska vi undersöka i denna laboration.
Om vanliga kemikalier i hemmet. Deras användning och påverkan på miljön och människan, samt hur de är märkta och bör hanteras.
Gör det osynliga synligt
Rödkålssaft är ett exempel på ett naturligt färgämne som kan användas som pH-indikator. I denna laboration stänger vi in citronsyra, bikarbonat och rödkålssaft i en plastpåse och observerar vad som händer. En variant med brustablett hittar du under "Kemiska reaktioner".
Människans hantering av naturresurser beskrivs vanligen genom förloppet ”råvara–produkt–avfall”. Kursplanen lyfter fram råvarors förädling till produkter. Hur produkterna kan återanvändas eller återvinnas.
Fosfatåtervinning
Laborationen utvecklades av IKEM – innovations- och kemiindustrierna i samverkan med företaget EasyMining till ”Kemins Dag 2020”. Den passar bra att koppla till undervisning om hållbar utveckling, materialens kretslopp, separationsmetoder och, för äldre elever, fällningsreaktioner.
Kunskapsområdet handlar om planering, utförande, värdering och dokumentation av observationer och experiment samt kritisk granskning av information. Eleverna ska lära sig om naturvetenskapens karaktär, dess betydelse och att den är föränderlig över tid samt om sambandet mellan undersökningar i kemi och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller.
Naturvetenskapligt arbetssätt
Planering, utförande och värdering av resultat. I årskurs 4–6 ska en undersöknings olika delar behandlas på ett mer systematiskt sätt.
Brandsäker lav till adventsljusstaken
Hur gör man laven till adventsljusstaken mer brandsäker? Här undersöker ni och jämför obehandlad lav med lav som behandlas med saltlösning.
Flamtest är en enkel analys för att identifiera metalljoner som ger olika lågfärger. Här används tre miljövänliga metallklorider som kan hällas ut i vasken. Välj att genomföra som demonstration eller som elevlaboration.
Eleverna möter några upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen. Historiska och nutida upptäckter som har lett fram till utvecklingen av olika slags mediciner och nya material, exempelvis tvål och plast.
Ingefärabatteriet
Voltas stapel var det första batteriet som byggdes på 1800-talet. Använd Voltas princip och bygg ett batteri av zink, koppar och syltad ingefära, och få lysdioden att lysa.
Eleverna i årskurs 4-6 ges möjligheter att utveckla sitt kritiska tänkande genom att både söka och bedöma olika källors användbarhet.
Kemiskafferiet
Bakgrund
Under 2002 höll KRC fortbildning för lärare i lägre åldrar. Kursen togs väl emot och uppgick senare i lärarutbildningen på flera högskolor/universitet.