Materialet för årskurs 7–9 är indelat enligt det centrala innehållet i kursplanen i kemi, Lgr22. Arbetsmaterialet är placerat endast under en flik men kan, beroende på syfte, användas i flera sammanhang.
Den här hemsidan öppnades 1 juli 2023 och uppdateras fortlöpande. Allt material från den tidigare hemsidan har vi inte hunnit flytta över. Hör av dig till krc@krc.su.se om du saknar något specifikt.
Kemin i naturen, i samhället och i människokroppen i åk 7-9
Kunskapsområdet ”Kemin i naturen, i samhället och i människokroppen” lyfter fram ett innehåll där kunskaper i kemi kan bidra till lösningar. Det handlar om ren luft, rent vatten, klimat och energifrågor samt hur människan vid behov kan omvandla materien.
Materians uppbyggnad och kretslopp
I årskurserna 7–9 avser kursplanen att eleverna ska få utveckla sitt partikeltänkande ytterligare genom att möta innehållet materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet, visualiserad med hjälp av partikelmodeller.
Gör det osynliga synligt
I denna laboration stänger vi in citronsyra, bikarbonat och rödkålssaft i en plastpåse och observerar vad som händer. Rödkålssaft är ett exempel på ett naturligt färgämne som kan användas som pH-indikator.
Separations- och analysmetoder kan i årskurs 7–9 exempelvis handla om filtrering, fällningsreaktioner, pH-mätning och identifikation av ämnen.
Kemiforskning - vita pulver
Sortera vita pulver utifrån några olika egenskaper. Hur ser de ut med förstoringsglas? Vad händer när de blandas med vatten? Händer något när rödkålssaft sätts till?
Inom kemin använder forskarna många avancerade apparater, men det går också att göra analyser med hjälp av ganska enkel utrustning. Hur några olika salter kan identifieras genom att de ger en låga olika färger ska du få undersöka i denna demonstration
Sackaros (vanligt strösocker) är en disackarid som är sammansatt av monosackariderna glukos och fruktos. Kan saltsyra sönderdela sackaros? Med Trommers prov undersöks om det går att påvisa glukos.
Kristallbildning startar då lösningsmedlet, exv vatten avdunstar från ytan av en mättad lösning. I denna laboration används ämnet alun för att studera vackra oktaedriska kristaller.
Denna laboration går ut på att undersöka fyra svaga organiska syror genom att droppvis tillsätta basen natriumkarbonat, tills att en indikator visar att lösningen är neutral.
Kalkvatten används till att påvisa koldioxid och karbonatjoner. Det här är en beskrivning på hur man gör kalkvatten genom att använda lättlöslig kalciumklorid och sedan tillsätta hydroxidjoner. Kalkvattnet blir färdigt på några minuter!
I denna laboration ska du få använda dig av olika vätskor för att undersöka om det med papperskromatografi går att urskilja olika färger i olika färgpennor.
Innehållet tar upp vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, för att göra eleverna medvetna om att vattnets förmåga att lösa ämnen, är en förutsättning för livet.
Arktis och Antarktis
I denna laboration tar vi reda på hur havsnivån påverkas av is-smältningen?
I denna laboration ges förslag på hur man med hjälp av en mikrovågsugn kan studera dipoler (som vatten). Läraren kan själv modifiera laborationen genom att välja lämpliga vätskor och därefter studera uppvärmingen i en mikrovågsugn.
I årskurserna 7–9 ska eleverna möta innehållet några kemiska processer i mark, luft och vatten samt deras koppling till frågor om miljö och hälsa. Några exempel på kemiska processer är växthuseffekten, vattenrening och spridning av miljögifter.
Gör din egen Falu rödfärg
Falu rödfärg är en färg med anor! Redan 1616 började man tillverka det röda pigmentet vid Falu koppargruva som kokas med mjöl och vatten till en färgpasta som kan blandas med linolja innan man målar.
En laboration som innehåller både syntes och sönderdelning. Grundämnena jod och zink får reagera med varandra. Den bildade produktens egenskaper undersöks, följt av elektrolys som sönderdelar produkten tillbaks till grundämnena igen. Ett förslag på riskbedömning ingår.
I årskurserna 7–9 lyfts kolatomens egenskaper och kretslopp i naturen, i samhället och i människokroppen. Det ökar förståelsen av reaktionerna och av energiflödet från solen vidare genom natur och samhälle. I kolets kretslopp är fotosyntes och förbränning själva motorn.
Bensin och fotogen
Antändbarheten hos dessa vanliga lösningsmedel undersöks.
Utifrån denna beskrivning kan du som lärare själv utforma experimet utifrån kolatomens specifika egenskaper och i intotexten till laborationen finner du bl.a. fakta om olika former av kol.
Plast görs ofta från råolja. Men det går även att göra plast från förnyelsebara utgångsämnen. Då kan plasten kallas för bioplast. I den här laborationen ska du få göra bioplast av potatis.
Kolhydrater, proteiner och fetter samt deras funktioner i människokroppen ger en progression i innehållet om mat och näringsämnen. På en mer molekylär nivå studeras vad som händer i kroppen när vi äter och dricker.
Vad gör fluor på tanden?
Varför finns det fluor i tandkrämen? Äggskal används som modell för tänder och behandlas med och utan fluortandkräm.
Alginat är ett naturlig geléaktigt ämne, som bland annat kan användas för att kapsla in läkemedel så att det når rätt plats i kroppen. Hur det kan gå till ska vi undersöka i denna laboration.
Våra ögon är i högsta grad inblandad i vårt omdöme om vad som är ät- och drickbart. I denna laboration testas detta genom att färga dryck med livsmedelsfärger. Kan vi avgöra vad drycken egentligen smakar?
När du ska träna inför en långvarig fysisk ansträngning, till exempel Vasaloppet, behöver kroppen ett extra förråd med kolhydrater. Det finns olika sorters kolhydrater och kroppen förbränner de olika kolhydraterna olika snabbt.
Denna laboration går ut på att uppskatta hur mycket koldioxid, CO2 som bildas när du ”matar” jäst med olika sorters kolhydrater.
Livscykelanalyser utvecklar ett helhetsperspektiv på olika produkters miljöpåverkan, som mobiltelefoner och kläder. Undervisningen kopplar till begreppet grön kemi, ett sätt att tänka inom kemin som handlar om att designa kemiska föreningar och processer så att de ger så liten miljöpåverkan som möjligt.
Grön kemi på Chesse.org
På vår webbsida hittar du både information om grön kemi och elevaktiviteter som inkluderar laborationer.
Kunskapsområdet handlar om planering, utförande, värdering och dokumentation av observationer och experiment samt kritisk granskning av information. Eleverna ska lära sig om naturvetenskapens karaktär, dess betydelse och att den är föränderlig över tid samt om sambandet mellan undersökningar i kemi och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller.
Naturvetenskapligt arbetssätt i åk 7-9
Kursplanen lyfter fram olika undersökningsmetoder som ett centralt innehåll under hela grundskoletiden. Med stigande ålder ökar elevernas möjligheter att själva vara delaktiga i att formulera frågeställningar samt planera, utföra och värdera undersökningarna.
Förklaringsmodeller
Eleverna ska utveckla förståelse för att kemins begrepp och förklaringsmodeller växer fram i samspel med resultat av undersökningar. Exempel på förklaringsmodeller i kemi är olika atommodeller och partikelmodeller samt principen ”lika löser lika” och periodiska systemet.
Balansera reaktionsformler
Här hittar du tre tabeller med ett 50-tal reaktionsformler som går att balansera. Om du lyckas blir återkopplingen "rätt"!
Använd dina kunskaper om vårt jordiska periodiska system över grundämnen för att hjälpa utomjordingar att placera in sina grundämnen i ett nytt tomt periodiskt system.
I årskurserna 7–9 ska undervisningen behandla informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör kemi samt argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör miljö och hälsa.
Vilket är det viktigaste grundämnet?
En klassrumsaktivitet som knyter an till TV-programmet Robinson, där man diskuterar och argumenterar för vilket grundämne som ska röstas ut.