Hej Niklas, kan du berätta lite om vad det är du studerar?
– Molekylärbiologin beskriver liv och organismer ur ett molekylärt, "kemiskt" perspektiv. Vi lär oss inte om djurs beteende eller växters namngivning, men om den genetiska koden och all annan kemi som håller oss vid liv. Första året på utbildningen är samma som för kandidatutbildningen i kemi. Inför år två och tre behövs nämligen en ordentlig grund i kemi att stå på.

Hur kommer det sig att du sökte just denna utbildning?

– Jag har alltid har intresserat mig för hur världen och livet fungerar – både ur ett kemiskt och biologiskt perspektiv. Kombinationen biologi/kemi är genuint intressant och stimulerande, och ger mig en naturvetenskaplig förståelse för omvärlden. 

Hur är det att läsa kemi vid Stockholms universitet?

– Kemi vid Stockholms universitet, och säkert på andra universitet, är en krävande utbildning. På några månader förväntas du tillgodogöra dig och förstå många resonemang och koncept som inte berörts under grundskola/gymnasium. Detta sker i kombination med praktik i labbet och rapportskrivande därefter. Det krävs att du är dedikerad och beredd att lägga den tid som krävs. Det mest utmanande är den rappa följden av kurser på cirka fyra veckor där du tvingas ställa om utan paus mellan två något skilda ämnen. På sätt och vis är det även det bästa med kemi vid SU. På många andra universitet läser du istället flera kurser simultant, vilket jag tror gör det svårare att landa i ämnet och lägga upp sin tid effektivt.

Har du något tips till blivande kemistudenter?

– Jag vill uppmana blivande studenter att fråga sig om de redo att lägga den tid som krävs. Vissa har börjat programmet och trott att de ska kunna jobba vid sidan av och träffa alla sina polare som vanligt. Det går att jobba och har ett socialt liv men studierna måste få ta en övervägande del av ens tid. Jag vill även poängtera det här med engelskkunskaper. Även om programmet ska vara på svenska, och vissa föreläsare talar svenska, så är nästan hälften av undervisningen på vissa kurser på engelska. Dessutom skrivs labbrapporterna alltid på engelska! Detta är helt i sin ordning, eftersom forskarvärlden är internationell och arbetsspråket även i svenska laboratorier är engelska. Men vet du med dig att engelskkunskaperna är lite ringrostiga är det dags att ta tag i det. Det finns ingen väg runt det, vill du syssla med detta är det engelska som gäller.

Vad har du för planer för framtiden? 

– Planerna inte helt satta, men utbildningen öppnar upp för arbete som forskare inom både akademi och näringsliv – eller som konsult eller sakkunnig om jag skulle vilja jobba utanför labbet. Jag skulle gärna jobba som forskningsledare eller dylikt, men vägen dit är ganska lång. Så länge det är roligt och utmanande tänker jag köra på. Oavsett var jag hamnar i slutändan kommer jag att ha glädje av min kunskap i kemi och biologi. Den ger mig ett rikare perspektiv på omgivningen och alla dagliga företeelser.