Abstract
För att öka intresset för kemi hos elever och visa på ämnets relevans, har det visat sig viktigt att eleverna får chans att se att kemin finns i vardagen och inte enbart i klassrummet (Parchmann, Blonder & Broman, 2017). Detta kan göras genom sammanhang, så kallade kontexter. Kontextbaserad undervisning i de naturvetenskapliga ämnena används i flera länder, i Nederländerna har man valt att helt skriva om styrdokumenten för att undervisningen skulle bli kontextbaserad. Lärare och forskare har tillsammans utvecklat kontextbaserade undervisningsmaterial (Taconis, den Brok & Pilot, 2016). Men hur vet man vad elever uppfattar intressant och relevant? Vilka sammanhang kan användas för att både öka elevernas intresse samtidigt som de får lära sig viktiga kemikunskaper? Ett av ledorden för kontextbaserad undervisning är ”need-to-know”, vad behöver jag kunna/veta för att till exempel förstå varför någonting luktar? Under detta pass kommer Karolina Broman som forskat om kontextbaserad undervisning att presentera olika sätt att sätta kemin i ett sammanhang. Tillsammans med en kemilärare (Camilla Christensson) presenteras hur elever arbetat med problemlösning av kontextbaserade kemiuppgifter. Ett nytt kommande digitalt läromedel för kemi på högstadiet som är kontextbaserat kommer också att presenteras. Under en del av passet diskuterar vi tillsammans hur sammanhang kan göra kemiämnet mer relevant.
Referenser
Parchmann, I., Blonder, R., & Broman, K. (2017). Context-based chemistry learning: The relevance of chemistry for citizenship and Responsible Research and Innovation (RRI). In L. Laurinda, D. Luís, A. A. S, & M. Sofia (Eds.), Contextualizing teaching to improving learning: The case of Science and Geography (pp. 25-40). New York: Nova Science Publishers.
Taconis, den Brok, P., & Pilot, A. (2016). Teachers Creating Context-Based Learning Environments in Science (Vol. 9). Rotterdam: Senses Publishers.
