Abstract

Ett sätt att karaktärisera undersökande arbetssätt kan vara att det är ett pedagogiskt tillvägagångssätt där undervisning tar utgångspunkt i en fråga. Med utgångspunkt i denna ska eleverna göra textbaserade eller praktiska undersökningar för att komma fram till ett svar. Vad som är undervisningens innehåll är däremot inte givet. Läraren kan därför välja att betona olika typer av kunskaper i undersökande aktiviteter. Valet av kunskapsbetoning får konsekvenser för vad som blir ett innehåll och hur detta innehåll bearbetas i undervisningen. Roberts har identifierat sju olika kunskapsbetoningar (Roberts, 1982). Dessa kan fungera som ett verktyg för att urskilja vilken kunskapsbetoning som ska vara i centrum i en undersökande aktivitet. Detta är särskilt relevant i naturvetenskaplig undervisning där det finns en tvetydighet kring begreppet undersökning. Undersökningar kan associeras både med pedagogiska metoder för att undervisa traditionellt ämnesinnehåll och med de metoder forskare använder för att skapa ny kunskap (Gyllenpalm, Wickman, & Holmgren, 2010). Detta kan vara problematiskt i och med att kunskaper om de naturvetenskapliga arbetssätten och vad som karaktäriserar dess kan vara ett innehåll i sig.

Jag kommer presentera forskning kring undersökande arbete samt presentera ett ramverk som kan fungera som ett planeringsverktyg för att planera undersökande aktiviteter. Jag kommer ge konkreta exempel på undervisningssekvenser där olika kunskapsbetoningar kommer till uttryck.   

Referenser

Gyllenpalm, J., Wickman, P. O., & Holmgren, S. O. (2010). Teachers' Language on Scientific Inquiry: Methods of teaching or methods of inquiry? International Journal of Science Education, 32(9), 1151-1172. doi:10.1080/09500690902977457

Roberts, D. A. (1982). Developing the concept of “curriculum emphases” in science education. Science Education, 66(2), 243-260.