Konflikthantering inom social tvångsvård i Sverige.

Lokala brottsförebyggande initiativ, tolkning och praktik.

– levda erfarenheter och samhällsarbete.

Polisiärt arbete med gängavhopp: Utmaningar och möjligheter

I en sexårig studie ska 2 000 barn och ungdomar i nordvästra Stockholm följas genom barnavårdssystemet. Studien bedrivs av en tvärvetenskaplig forskargrupp med sin bas i socialt arbete, kriminologi, sociologi och juridik, och i samarbete med FoU-Nordväst.

Betydelsen av skolans villkor för svenska ungdomars psykiska ohälsa i efterdyningarna av 90-talets skolreformer. Resultaten från projektet kan bidra med kunskap kring hur olika yttringar av skolstrukturen hänger samman med skolprestation och psykisk ohälsa bland ungdomar.

Avhandlingsprojektet fokuserar på Snösätra i södra Stockholm och undersöker platsers relation till uppfattningar om brottslighet.

Utveckling, etnicitet, kön och social klass i Sverige.

Undersöker påföljden skyddstillsyn med särskild behandlingsplan.

En longitudinell intervjustudie som fokuserar på hur ekonomiska bekymmer påverkar människors möjligheter att upphöra med brott.

Avhandling: "Nattvandring och den ideella organiseringen av brottsprevention".

Undersöker hur brottsutvecklingen skiljer sig åt för olika samhällsgrupper.

Bokprojekt som pågått sedan år 2001.

Hur påverkas Norden av andra länders liberala politik?

En analys av återfall i brott efter fängelsestraff.

Avhandling som undersöker hantering av häktade under frihetsberövande med fokus på isoleringspraktiker.

En fallstudie mellan Sverige och Finland.

Undersöker interaktioner mellan polis, säkerhetsvakter och ungdomar.

Undersöker brottslighet över livsförloppet.

Kriminella karriärer från adolescensen till pensionsåldern bland individer med erfarenhet av samhällsvård: förekomst, mönster och intergenerationella samband

Framväxten och utvecklingen av kvinnors brottslighet som samhällsproblem.

- och inflytande över polisarbete i utsatta områden i Stockholm.

Hur går det till när människor försöker upphöra med brottslighet? Att lämna ett ofta våldsamt, slitsamt och destruktivt sätt att leva för något annat, något okänt, något ‘normalt’? Vilka svårigheter och kval möter de som försöker? Dessa stora frågor behandlas i forskningsprojektet 'Maintaining Desistance'.

I projektet studeras användandet av tvångsbefogenheter över tid och vad som kan förklara variation, omfattning, och förklaringar till tvångsanvändning.

Syftet med projektet har varit att undersöka de politiska diskussionerna om, och den byråkratiska hanteringen av, den svenska narkomanvården under åren 2001–2015.

Det här avhandlingsprojektet handlar om den komplexa styrningen av företag som är verksamma i den globala ekonomin.

Tre perspektiv på brottsofferskap under rättegångar.

Trender av våldsanvändning bland unga män i Stockholm.

Digitalisering medför samarbeten med nya aktörer, arenor och objekt – förändringar som skapar nya förutsättningar för det trygghetsrelaterade och brottspreventiva arbetet.

Prediktioner för brottsligt beteende och utsatthet.

Syftet med det här forskningsprogrammet är att undersöka hur social, ekonomisk och hälsomässig ojämlikhet i föräldragenerationen återuppstår i kommande generationer och i vilken grad syskon och vänner kan förklara eller bryta detta.

Undersöker barriärer och andra perspektiv i resningsprocessen i relation till felaktiga domar.

Risker med injektionsbruk av narkotika i en svensk kontext (RISK): Prevention av skadeverkningar i praktiken enligt brukare, vårdpersonal och samhällsaktörer.

Skolan är ett sammanhang av central betydelse i ungdomars liv, och dessutom en miljö som kan bidra till att forma beteenden. Syftet med detta projekt är att undersöka hur skolors egenskaper hänger samman med elevers alkoholkonsumtion

I projektet kommer vi att studera brottslighetens utveckling och förändringar i dess bestämningsfaktorer, struktur och fördelning utifrån en multikohortansats.

Undersöker fördelar och nackdelar med straff i relation till straffskärpningar.

Valbudskap om brott och straff utifrån emotionella tilltal

Löften, konsekvenser, utsatthet och medborgardeltagande.

– betydelse av genus, etnicitet och klass i LVU-mål.

Intervjustudie: utmaningar och möjligheter.

Ungdom, hälsa och risktagande: en studie om hur minskad substansanvändning och ökad psykisk ohälsa bland ungdomar är relaterad till deras vardagliga oro och praxis.

Uppfattningar om brottslighetens utveckling bland unga stockholmare.

Att barn och ungdomar ungdomar i samhällsvård i form av placeringar i fosterhem och på institutioner är en utsatt grupp är välkänt. De löper t.ex. större risk för nedsatt hälsa, tidig död, arbetslöshet, m.m. I vilken mån dessa barn och ungdomar löper högre risk än andra att bli utsatta för brott under själva placeringsperioden är dock förvånansvärt okänt.

Undersöker konflikter mellan olika typer av forskning, beslutsfattare och experter.

Utslussningsverksamhet efter sluten ungdomsvård, vilka faktorer har betydelse för återfall i brott?