Nytt forskningsprojekt om livsförlopp och brott vid kriminologiska institutionen

Inom ramen för Vetenskapsrådets utlysning om forskning om brottslighet har forskare vid kriminologiska institutionen tilldelats medel för projektet ”Social förändring och brott. En multikohortstudie om brottslighet över livsförloppet”. Två av forskarna bakom projektet är Anders Nilsson och Olof Bäckman.

I projektgruppen ingår (förutom Anders Nilsson och Olof Bäckman) även Felipe Estrada och Fredrik Sivertsson från kriminologiska institutionen samt Eva Andersson från Kulturgeografiska institutionen.

- Vi har också planerat att samarbeta en del med kollegor från Finland, England och USA. Vår tanke är att starta upp projektet med en internationell workshop i sommar där vi presenterar det nya projektet och förhoppningsvis får bra kommentarer på våra idéer, berättar Anders Nilsson.

Projektets övergripande frågeställningen handlar om hur födelsekohorttillhörighet, alltså den historiska period som en individen vuxit upp under, hänger samman med brottslighet över livsförloppet och hur detta samspelar med förhållanden på individ-, familj- respektive områdesnivå. Över tid har såklart samhället förändrats i en rad avseenden. Det gäller exempelvis demografiska förändringar, en ökad ekonomisk ojämlikhet och en ökad boendesegregation, men det har också skett förändringar i sådant som fritidsvanor och aktivitetsmönster. Dessutom har samhällets syn på och reaktioner på brott förändrats.

- Projektet har en så kallad multikohortansats, vilket innebär att olika födelsekohorter, vilket innebär personer födda samma år, följs över tid. Den äldsta födelsekohorten i projektet kommer utgöras av de som föddes år 1975 och den yngsta av födda år 2005. Det rör sig alltså om ett 30-tal kohorter som vuxit upp under olika tidsperioder och delvis olika strukturella förhållanden, förklarar Anders Nilsson.

Vilken betydelse har det haft för brottslighet för individer uppväxta vid olika historiska tidpunkter?

- I projektet kommer vi att utnyttja registerdata och för att i olika delstudier studera individuella livsförlopp. Eftersom vi i registerdata kan följa individer över tid kan vi se till deras karriärer med avseende på brottslighet, men även en andra faktorer, som boende, utbildning och etablering på arbetsmarknaden.

Det vi i första hand är intresserade av är skillnader mellan kohorter, och hur karriärer eller livsbanor förändrats över tid.

- Projektets avslutande delstudie handlar om effekterna av en konkret samhällsförändring – pandemin och dess betydelse för unga individers karriärer, med avseende på brottslighet, men även i andra avseenden, som t.ex. etablering på arbetsmarknaden, säger Anders Nilsson. 

Projektet startar 2023.