Nytt projekt ska studera effekterna av "kontraktsvård"

Anna Kahlmeters nya projekt vid Kriminologiska institutionen ska studera påföljden skyddstillsyn med särskild behandlingsplan.

Flagga med Sveriges domstolars logga.
Genrebild. Foto: Leif Ingvarsson, Mostphotos.

Projektet “Court-imposed care orders in a non-treatment paradigm: trends, demographics and outcomes in Sweden, 1994–2020” vid Kriminologiska institutionen syftar till att studera påföljden skyddstillsyn med särskild behandlingsplan, även kallat ”kontraktsvård”. Tanken är att projektet ska kartlägga hur påföljden har använts under perioden 1994–2020, vilka grupper som har dömts till det och om detta har förändrats över tid.

Projektet avser även studera hur det går för de som får påföljden avseende arbetsmarknadsanknytning, hälsa och återfall i brott, förklarar forskaren Anna Kahlmeter.

- Det är en komplex påföljd som involverar många aktörer, t.ex. både frivård, socialtjänst och behandlingsinstitutioner och den innehåller också en del paradoxer, t.ex. att man döms till behandling men att denna ska samtyckas till, varpå kontraktsvård ofta beskrivs som frivillig berättar Anna Kahlmeter.

Hon förklarr att det är en intressant påföljd som infördes parallellt med att drogbruk kriminaliserades i Sverige och, i och med det, kom behandling vid drogbruk att formellt bli en straffrättslig påföljd.

Trots att kontraktsvård har funnits sedan slutet av 1980-talet finns det dock relativt lite forskning kring det. 

- Det finns ganska lite kunskap om alternativa påföljder i stort och kanske kontraktsvård i synnerhet. Kontraktsvård har funnits i Sverige sedan slutet på 80-talet och är ett straffrättsligt medel som riktar sig till individer som har ett beroende, oftast avseende narkotika, och där det anses finnas en koppling mellan brottet och beroendet.

Föreskriften om en särskild behandlingsplan innebär att påföljden tillskrivs ganska stort individualpreventivt potential, men vi vet inte hur det går för dem som får påföljden, särskilt inte på sikt.

Vi vet inte heller hur olika bakgrundsfaktorer spelar in vid val av påföljd. De utfall som kommer att vara i centrum för projektet är dels fortsatt brottslighet men också hur det går på arbetsmarknaden och olika aspekter av hälsa, beskriver hon. 

Projektet kommer att löpa under år 2023 och finansieras av NFsK, Nordic Research Council for Criminology.