År 1911 bildades Svenska kriminalistföreningen som fortfarande är aktiv. Föreningen Kriminologiska institutet startades 1946 med syftet att skapa en kriminologisk institution vid Stockholms högskola. Bakom föreningen stod ett antal höga jurister, professorer, läkare m.fl., som alla var intresserade av att utveckla kriminalpolitiken på vetenskaplig grund.

Föreningen arbetade för att inrätta en nationell polisstatistik, att bilda ett nordiskt samarbetsråd för kriminologi och att få en professur i kriminologi. Sveriges första professur i ämnet tillsattes 1965 med Knut Sveri från Universitetet i Oslo som första innehavare. 

Föreningen Kriminologiska institutet arbetade för att kriminologin skulle få en samhällsvetenskaplig inriktning. Den tidigare medicinsk-psykiatriska inriktningen blev svårare att berättiga efter andra världskriget, då den kraftiga ökningen av ungdomsbrottsligheten knappast kunde förklaras genom individuella egenskaper. Denna brottsökning skulle dock, enligt föreningens medlemmar, kunna brytas genom sociala reformer, behandlingsåtgärder och kriminologisk forskning.

När Knut Sveri 1969 ansöker om tillstånd att få göra kriminologi till ett examensämne, sker det mot bakgrund av den vetenskapsoptimism som nämnts ovan. Ansökan motiveras med att det finns ett behov av specialutbildning i kriminologi inom kriminal- och socialvård, vid domstolarna och vid polis- och åklagarmyndigheterna, och att en grundutbildning skulle ha en positiv inverkan på forskningen. Ansökan går på remiss och samtliga instanser godkänner förslaget, Rikspolisstyrelsen och Kriminalvården i t.o.m. mycket positiva ordalag.

Stockholms universitet Södra huset Foto: Helene Komlos-Grill

När undervisningen i kriminologi kommer i gång, är det med ett 30-tal studenter. De närmaste 20 åren förblir institutionen relativt liten med omkring ett 50-tal helårsprestationer. De få lärarna och också doktoranderna kommer från andra ämnesområden.

Den första avhandlingen skriven av en student som gått kriminologiutbildningen vid institutionen kommer 1981. Flera av de tidiga avhandlingarna behandlar ämnen med kriminalpolitisk praktisk inriktning som rattfylleri, påföljder, tvångsmedel, polisen och brottsprevention och brottslighetens geografiska utbredning.

Är du man och har varit utsatt för någon form av våldsbrott? Vill du berätta om din rättegång? 

Här hittar du all forskning som pågår vid institutionen.

Här samlar vi Kriminologiska institutionens remissvar.

Knut Sveri, professor emeritus vid Stockholms universitet, har avlidit i Stockholm i en ålder av 95 år.

Knut Sveri föddes i Oslo 1925. Han fick tidigt kontakt med frågor om brott och straff genom sin pappa som var polis och genom att ha en kort tid ha suttit i fängelse efter att i andra världskrigets slutskede deltagit i motståndskampen mot ockupationsmakten. 

Knut avlade sin juristexamen 1949 vid Universitet i Oslo. Han knöts till den kreativa miljön på Institutt for samfunnsforsking. Knut disputerade vid dåvarande Stockholms Högskola, och han blev professor i allmän kriminologi vid Stockholms universitet och innehade professuren 1965–1991. Från 70-talets början startade Knut, med hjälp av sin hustru Britt, Sveriges första grundutbildning i kriminologi som sedan följdes av en forskarutbildning. 

Knuts forskning rörde bland annat lagars tillkomst, unga lagöverträdare, våldsbrottslighet och brott och straff historiskt. Han ingick i flera kommittéer eller deltog som expert i utredningar om bland annat ungdomsbrottslighet, behandlingsforskning och sexualbrott. Han var också medlem i styrelsen för Brottsförebyggande rådet, liksom i Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi och Europarådets Criminological Scientific Council.  

Knuts professur, den första i Sverige i kriminologi, var ett resultat av Föreningen Kriminologiska Institutet. Denna förening, som bildades året efter andra världskrigets slut, drevs av ett antal män – och några kvinnor – som besjälades av optimism, humanism och tron på vetenskap. Detta var också en anda som präglade Knut som professor. Det var samtidigt en position som inte var helt enkel att upprätthålla åren efter 1968. Från polishåll, hävdade Knut, betraktades han som en sorts hippie. Av sina studenter kunde han uppfattas som alltför knuten till en kommittékriminologi. Det var en tid då det inte alltid var så lätt att vara professor.

Men den institution som Knut lade grunden till har växt, är i dag mycket populär bland studenterna, deltar aktivt i samhällsdebatten och tror på en kunskapsbaserad kriminalpolitik. Arvet från Knut förs vidare.   

För Kriminologiska institutionen
Stockholms universitet, februari 2021

Janne Flyghed
Jerzy Sarnecki
Henrik Tham