Andrea Spehar, Göteborgs universitet

Andrea Spehar är föreståndare för Centrum för Global Migration och docent vid Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. I ett forskningsprojekt jämför hon bosniska och syriska invandrares tillgång till arbetsmarknaden. Tydligt är att båda grupper upplever en frustration i kontakt med samhällets olika institutioner.

Svårt att integreras på arbetsmarknaden

Andrea visar på hur invandrare som grupp blir mål för kritik och högra krav när invandringskritiska partier går framåt i Europa. För den individ som flytt krig och börjar om sin yrkesroll innebär det ett ofrivilligt motstånd att etablera sig. Trots att Sverige är ett av de länder som satsar mest på integration så är det svårt att komma in på arbetsmarknaden - i snitt sju år. Frågan är varför?

– En orsak är att Sverige har tagit emot så många flyktingar jämfört med andra länder. Ytterligare en orsak är vad som krävs att komma in på arbetsmarknaden – det är jättehöga krav. Det finns ingen anledning att låta människor gå igenom så många kurser och utbildningar för enkla jobb som det är idag. Det borde finnas ännu snabbare snabbspår, menar Andrea.

När den invandrade läraren ges låg status så innebär det svårigheter att skapa en yrkesidentitet, särskilt om den måste byggas upp från början. Andrea tar upp jämförelsen med gruppen bosnier som kom till Sverige under 90-talet, men menar att förutsättningarna för den gruppen skiljde sig stort från de syrier som kommit till Sverige de senaste åren. Utbildningsbakgrunden är en orsak – det har varit svårare att validera lärarutbildning från Syrien än från det forna Jugoslavien.

Stor andel tidsbegränsade anställningar

Konferensen i Göteborg knöt ihop de erfarenheter som arbetsmarknadssatsningen Snabbspåret bidragit med sedan start 2016. När Arbetsförmedlingen står inför omorganisering så läggs nu utbildningen ner på flera håll i landet. Unikt för utbildningen är att den har varvats på svenska och arabiska då det stora flertalet deltagare har sin bakgrund från Syrien.

I den allra första pilotgruppen för Snabbspåret som startade 2016 vid Stockholms universitet så arbetar idag drygt hälften av deltagarna som lärare eller förskollärare, de allra flesta inom grundskola eller förskola. Få har däremot fast tjänst, det handlar istället om tidsbegränsade anställningar och extrajobb.

Läs mer om Snabbspåret