Sedan arbetsmarknadssatsningens start så har Stockholms universitet varit nationell samordnare för den 26 veckor långa utbildningen som ingår i Snabbspåret. Arbetsförmedlingen står inför omorganisering och därför läggs nu Snabbspåret ner på flera håll - bland annat i Stockholm där totalt 350 personer deltagit.

För universiteten har Snabbspåret varit en utmaning – utbildningen som snabbt behövde komma igång byggdes bokstavligen allt eftersom deltagarna började. Att det har varit en krokig väg framåt konstaterades under konferensen, men där lyftes också vikten av att ta tillvara erfarenheterna för framtiden. Lärarbristen är fortsatt stor och personer med utländsk lärarutbildning är en viktig målgrupp när det kommer till att tillgodose lärarförsörjningen.

Mötet med svensk skola kan vara chockartat

Vid konferensen i Göteborg deltog de sex universitet som ger Snabbspåret samt Arbetsförmedlingen, fackförbund och arbetsmarknadens parter. Konferensen inleddes med en aktuell bild av forskningen kring utländska lärare och svensk arbetsmarknad. Diskriminering och en allmän syn på den invandrade läraren som ”den andre” finns vetenskapligt dokumenterad. Forskning har också fokuserat på det som händer i klassrummet, om kommunikationssvårigheter i interaktionen mellan invandrade lärare, elever och deras föräldrar.

Catarina Economou, forskare vid Malmö universitet, visade på hur nyanlända lärare har beskrivit mötet med svensk skola som chockartat. Att komma ut på arbetsplatsförlagt lärande – det som innebär praktik i svensk skola – kan vara en krock mellan den egna bilden av läraryrket som ett statusyrke och verkligheten i skolan.
Men det är inte bara praktik och teorier om utbildningssystemet som ingår i Snabbspåret, parallellt läser deltagarna också yrkessvenska.

– Att på kort tid lära sig fackliga termer upplevs ofta som tufft för den som saknar grundläggande utbildning i svenska för invandrare, SFI, säger Catarina.

Ledarskap en utmaning i svensk skola

Anki Bengtsson, forskare vid Stockholms universitet

Genom fokusgrupper har Anki Bengtsson, forskare och lektor vid Stockholms universitet, fått en bild av Snabbspåret som en dörröppnare till svensk skola - också av utmaningen att lära sig nya koder för den som tidigare arbetat som lärare i ett annat land. Hon poängterar att kommunikation handlar om mer än bara språk.

– Återinträde i läraryrket är komplext och tar tid! Att får auktoritet i klassrummet kräver väldigt mycket av den som känner sig osäker i det nya sammanhanget. Det handlar om socialisation – en sorts anpassning men också en förmåga att visa de kompetenser man själv har med sig sedan tidigare. Möjligtvis är det vad några kallar för ledarskap, att klara av det som sker både på raster och i klassrummet.

Anki tror att den arbetsform som följer efter utbildningen är en viktig komponent för integrationen.

– Att komma ut på arbetsmarknaden och fastna i timanställning eller lärarassistentroll innebär att inte vistas i samma miljö under en längre tid, vilket är viktigt för den här gruppen som söker en långsiktig etablering.

Nyanlända lärare önskar vägledning

Catarina Econoumos berättar att deltagare vittnat om svårigheter att förstå vad det förberedande utbildningen leder till och att vägen till svensk behörighet upplevs som lång. Men hon har också sett hur det stöd som erbjuds inom Snabbspåret genom kartläggning av tidigare studier och en plan för kortast väg mot behörighet varit ett uppskattat inslag. Och hon får medhåll från tidigare deltagare. Mai Shehade har en femårig utbildning i arabiska och pedagogik från Syrien. Mai berättar hur hon efter flykten från kriget önskade att någon i Sverige kunde ge svar på alla frågor om läraryrket i det nya landet. Snabbspåret fyllde just det behovet.

Att integreras i det svenska samhället beskriver Mai som en kamp, även om det gått förhållandevis snabbt att få lärarlegitimation i jämförelse med hennes kurskamrater. Kort efter att hon hade läst klart svenskan och utbildningen inom Snabbspåret så fick hon en fast lärartjänst.

– Man måste inte läsa Snabbspåret för att få själva legitimationen. Men man får bra information för att komma in i den svenska skolsystemet; hur man planerar en lektion, hur man använder datorer i undervisningen och om läroplan och undervisning. Att lära sig om elever med diagnoser och hur man möter dem är också en viktig kunskap.