Sedan Snabbspåret för nyanlända lärare och förskollärare startade vid Stockholms universitet 2016 så har utbildningen varvats mellan svenska och arabiska. Det kallas translanguaging och innebär att medvetet använda språket som resurs. Vikten i utbildningen har varit att förmedla innehållet, svenskan har därför inte funnits som ett behörighetskrav för de deltagare som i huvudsak har sin bakgrund från Syrien.

Vid Stockholms universitet har det under våren 2019 pågått ett projekt att genomföra utbildningen på svenska för att nå en bredare målgrupp. De 15 deltagare som startade, och har sin bakgrund i nästan lika många länder, har fått materialet översatt till sitt modersmål - däribland bengali, kinesiska, persiska och turkiska. Mentorer med samma språkbakgrund rekryterades och har fungerat som stöd under utbildningen.

Katie Obeid är en av lärarna inom Snabbspåret vid Stockholms universitet och menar att translanguaging har ett centralt inslag i utbildningen.

– Jag har alltid trott på translanguaging för att ta till sig kunskap. Att använda alla språk man har är en fördel, säger Katie.

Katie Obeid (till höger) tillsammans med Manal Albaiaa och Oraib Qamhawi som arbetat i Snabbspåret.

Fokus på translanguaging i internationellt projekt

Erfarenheterna av att arbeta med translanguaging har varit Katies stora bidrag i projektet REequal som finansieras av Erasmus+. I projektet som pågår fram till 2021 deltar Stockholms universitet tillsammans med universiteten i Köln, Wien och Weingarten. Vid en internationell konferens under våren presenterade Stockholms universitet arbetet med Snabbspåret, en satsning som är särskild för Sverige.

Katie berättar om Stockholms universitets bidrag till projektet i form av en lärarhandledning med fokus på breddat deltagande och flerspråkigt perspektiv på lärande inom högre utbildning. Det blir ett digitalt verktyg som snart publiceras vid Centrum för universitetslärarutbildning vid Stockholms universitet och som kommer finnas tillgängligt för nätverket.

Ett nödvändigt ont att kunna IKT

Förutom språkets vikt för att ta till sig utbildningen så lyfts även IKT – både som ett hjälpmedel och en nödvändighet. I läroplanen ställs krav på elever att hantera informationsteknik, vilket i sin tur förutsätter kunniga lärare. Johan Rosquist från Göteborgs universitet berättar under konferensen om hur några av deltagarna inom Snabbspåret aldrig haft en dator framför sig.

– Vi pratar om en komplett ovana.

Detta har inneburit att samordningen vid universiteten har fått börja med att presentera grundläggande datorprogram samt introducera informationssökning och källkritik. Utbildningen vid Göteborgs universitet, som delvis getts på distans, medförde också att deltagarna behövt lära sig datorprogram för webbaserade möten.

- Ett nödvändigt ont. Du har inte en chans som lärare idag om du inte har tillgång till digitala verktyg, menar Johan.

 

Läs mer om Snabbspåret