Astrid Söderbergh Widding. Foto: Anna-Karin Landin
Rektor Astrid Söderbergh Widding. Foto: Anna-Karin Landin


Idag är ChatGPT ordet på allas läppar, inte minst inom högskolevärlden. Det nya AI-verktyget, utlagt som gratistjänst på nätet, har sedan det lanserades i slutet av förra året hunnit testas av många, inklusive undertecknad. Vi kan vara helt övertygade om att det kommer att användas flitigt av våra studenter framöver, säkert som möjligt verktyg till stöd i arbetet men också med största sannolikhet för att ersätta det egna arbetet vid examinationer – eller, tydligare uttryckt: för att fuska.

Hur ska man då hantera detta? De verktyg som hittills stått till buds för att spåra fusk, som Ouriginal, är här helt utan verkan eftersom detta inte handlar om plagierad text utan helt nyskriven – närmast jämförbar med köpta examinationsuppgifter från spökskrivare. Det betyder också att våra disciplinnämnder kommer att ha lika svårt att hantera frågorna som tidigare spökskrivna tentor och examensarbeten – hur ska man leda i bevis att texten inte är författad av studenten själv?

För egen del tror jag det finns flera vägar att gå, och att det krävs en kombination av åtgärder. Dels har teamet bakom ChatGPT också utvecklat en GPT Detector, (https://huggingface.co/openai-detector/), som ger ett procentuellt värde för hur stor sannolikheten är för att aktuell text är producerad av ChatGPT. Svårigheten här är att det inte går att hantera ett sådant resultat i en disciplinnämnd utan fördjupad analys: även om sannolikheten är ”99,9% Fake” kan ingen bedöma hur detektorn kom fram till detta resultat. Dels krävs det att läraren gör sin egen bedömning: ChatGPT kan förvisso producera både logiskt koherenta och språkligt acceptabla svar, men för den som har djupare kunskap i ämnet kan det ändå framgå att det chatboten svarar är rent nonsens.

Det blir lättare att bedöma om det handlar om avancerade frågeställningar, men om det gäller elementära frågor på nybörjarnivå är sannolikheten betydligt lägre för att fusk kan upptäckas. Först som sist krävs det alltså en översyn av våra examinationsformer, där hemtentor på nybörjarnivå, om de alls behöver förekomma, måste kompletteras med andra typer av examination som utesluter användning av AI-verktyg. Universitetsledningen har förstås initialt diskuterat frågan – men diskussionen behöver vidgas och måste också hanteras inom hela kärnverksamheten framöver.

Texten är skriven av rektor Astrid Söderbergh Widding under vinjetten ”Ledningen har ordet” där universitetets ledning turas om att skriva om aktuella frågor. ”Ledningen har ordet” ingår i Nyheter för medarbetare, ett nyhetsbrev som går ut till alla medarbetare vid universitetet.