Inom universitetsvärlden talar vi ofta om kollegialitet. Den kan ta sig många uttryck och innebär bland annat gemensamt ansvar för vetenskaplig kvalitet. Vi bidrar med vår kunskap och kompetens i olika former, exempelvis vid seminarier där forskning ventileras och vid disputationer där vi lärare och forskare har viktiga roller som opponenter eller ledamöter i betygsnämnder. Vi granskar artikelmanus, ansökningar om externa forskningsbidrag för olika finansiärer och vi är sakkunniga i utredningar och anställningsärenden.
Kollegial styrning är en annan aspekt av kollegialiteten, något som Stockholms universitet värnar om och som vi bibehållit och utvecklat efter autonomireformen. Den yttrar sig genom att universitetet har fakultetsnämnder med kollegialt valda ledamöter. Nämnderna leds av dekaner som även de utses via val. Vi har prefekter som förvisso tillsätts av rektor, men först efter hörande av institutionsstyrelsen och ofta också av ytterligare medarbetare. Institutionsstyrelser utses genom val inom institutionen.
Uppdragen är ofta komplexa och många kan nog tveka inför uppgiften. Samtidigt ger ledningsuppdrag möjligheter till inblick i en större del av universitetets verksamhet. Ett kollegialt uppdrag innebär ett stort och tydligt ansvar att se till helhetens bästa vare sig det är på institutions-, fakultets-, områdes- eller universitetsnivå. Det är viktigt att de som har uppdrag så långt möjligt är fortsatt aktiva inom forskning och undervisning. På så sätt behåller de kontakten med och kunskapen om kärnverksamheten. Kollegial styrning kan kanske ibland ses som konserverande och långsam. Fördelarna överväger dock då många är med och fattar beslut. Beslutsmakten riskerar inte att cementeras när uppdragen är tidsbegränsade.
Det är för oss vicerektorer och dekaner viktigt att fortsatt värna om den kollegiala styrningen där många personer med kompetens och förankring inom forskning och utbildning är med och fattar de viktiga besluten och därmed också har ett övergripande ansvar för vårt universitet och det akademiska oberoendet. Frågan är särskilt aktuell i år när vi ska välja dekaner, fakultets- och områdesnämnder för tiden 2024–2026.
Texten är skriven av dekanerna Henrik Cederquist, Jessika van der Sluijs, Yvonne Svanström och Elisabeth Wåghäll Nivre, under vinjetten ”Ledningen har ordet” där universitetets ledning turas om att skriva om aktuella frågor. ”Ledningen har ordet” ingår i Nyheter för medarbetare som skickas till alla medarbetare vid universitetet.