Henrik Cederquist
Henrik Cederquist. Foto: Niklas Björling

De 500 miljoner kronorna ska tas från det permanenta tillskottet av forskningsmedel till sektorn. För 2021 och 2022 sker den prestationsbaserade tilldelningen på samma sätt som tidigare och är bland annat baserad på bibliometri och förmågan att attrahera externa forskningsbidrag.
Vetenskapsrådet (VR) har fått i uppdrag av regeringen att, tillsammans med andra statliga forskningsråd och i samråd med landets universitet och högskolor – de senare företrädda av Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), utarbeta ett förslag till hur fördelningen av pengarna ska hanteras. Förslaget ska presenteras för Utbildningsdepartementet senast den 1 juni 2021. Klart är att VR ska hantera lärosätenas profileringsansökningar, men för övrigt är det mycket som vi inte ännu vet.
Stockholms universitet kommer, via SUHF, att argumentera för att man får söka schablonbelopp om till exempel 10 miljoner kronor per år i tio år. Med runt 40 lärosäten i landet som alla ska kunna ha minst ett profilområde finns det knappast utrymme för mer än högst 3–4 profilområden ens för ett stort lärosäte som Stockholms universitet.
Hur ska vi då planera för en profilområdesutlysning? Jag tänker att vi kan ta utgångspunkt i universitetets 16 profilområden och se på hur olika delar av dessa olika profiler kan kombineras på sätt som skapar nya möjligheter och nya samarbeten med potential att bryta ny mark.
På de båda vetenskapsområdena börjar nu ett arbete med att ta fram idéer och underlag som sedan kommer att diskuteras vidare inom universitetsledningen. Samverkan betonas starkt i forskningspropositionen men det är ännu oklart vilken betydelse den aspekten kommer att få i utvärderingsfasen. Jag bedömer att en god och tydlig koppling till nya intressanta utbildningar kommer att vara viktiga för att nå framgång med profilansökningar.


Detta är en text skriven av Henrik Cederquist, vicerektor och professor vid Fysikum, Stockholms universitet, under vinjetten ”Ledningen har ordet”, där olika personer i universitetets ledning turas om att skriva om aktuella frågor. ”Ledningen har ordet” ingår i varje utskick av Nyheter för medarbetare, ett nyhetsbrev som går ut till alla medarbetare vid universitetet.