Efter sammantaget många år i olika roller på flera universitet kan jag konstatera att svaret på frågan skiftar. Inte minst nu, med det fågelperspektiv som mitt nya uppdrag som vicerektor på Humanvetenskapliga området erbjuder.
Som lärosäte har vi ett stort ansvar för att hantera de säkerhetsutmaningar vi ställs inför. Att i högskoleförordningen detaljreglera styrelsens uppdrag avseende aktuella samhällsutmaningar är däremot fel väg för att hantera de utmaningar vi ställs inför.
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) genomför för närvarande en nationell tematisk utvärdering av lärosätenas arbete med samverkan inom utbildning och forskning.
Ansvaret som rektor och myndighetschef, med allt vad det innebär av uppföljning och utveckling av befintlig verksamhet, har jag att axla till sista dagen.
Om några veckor lämnar vi våra respektive uppdrag som vicerektorer. Det har varit sex intressanta och spännande år då vi har hanterat en rad kriser och utmaningar men också varit med om framgångar och glädjeämnen vid våra fakulteter.
Ledarskapet vid ett universitet, som ju också är en förvaltningsmyndighet, bygger på att den som delegerar – ytterst rektor – kan ha tillit till att den som mottar delegationen också kan hantera den klokt.
Sedan vårterminen 2022 har vicerektorerna tillsammans med rektor och prorektor genomfört kvalitetsdialoger för forskning med universitetets alla institutioner liksom med de institut och centrumbildningar som är direkt underställda en fakultet.
Alla studenter har rätt till en utbildning baserad på aktuell och vetenskapligt grundad kunskap. Och forskare har mycket att vinna på undervisningsuppdraget.
”Ett otuktat utvärderingslandskap”, denna formulering från Karin Röding 2015 om terrängen där universitet och högskolor vistas har hunnit bli bevingade.
Att utse personer till olika ledningsuppdrag hör, vid sidan av våra rekryteringsbeslut, till de viktigaste beslut vi fattar som akademiska ledare på olika nivåer.
Nu är det dags att ta nästa steg i arbetet med universitetets lokalanvändning. Samtliga verksamheters lokalbehov ska inventeras och befintliga förutsättningar kartläggas.
För många av oss tillhör regelbundna kontakter med studentkåren vardagen och är en väldigt viktig del av att leda och utveckla universitetets verksamhet.
Det är viktigt att kontinuerligt se över processerna för meritbedömning och värdering av arbetsinsatser för att ytterligare stärka rekryterings- och befordringsarbetet.
Stockholm trio börjar nu växa organiskt – samarbetsinitiativ mellan forskare vid våra universitet vill använda alliansen för att markera vår gemensamma styrka som en komplett universitetsmiljö.
Det krävs en översyn av våra examinationsformer, där hemtentor måste kompletteras med andra typer av examination som utesluter användning av AI-verktyg.
Än så länge vet vi inte mycket i detalj om den politik som är att vänta, men klart är att regeringen tycks vilja styra om utbildnings- och forskningspolitiken på många sätt.
Universitetet har fått i uppdrag av regeringen att vidta möjliga och lämpliga energibesparingsåtgärder. Därtill kommer också den energibesparing vi kan uppnå genom att förändra våra beteenden.
Tanken med forskarskolor är att underlätta för doktorander att uppnå examensmålen och att, genom ett varierat utbud, kunna främja vetenskapliga och sociala kontakter och nätverk.
Rekryteringsprocesser är en av de viktigaste frågorna vid universitetet. Vi vill ha de bästa professorerna, lektorerna, doktoranderna och den bästa administrativa personalen.
Mentorsprogrammen vid de båda områdena har olika utformning men samma mål: att stödja yngre forskare att utvecklas och växa in i rollen som självständig lärare och forskare.
Den anslagsfinansierade verksamheten vid Stockholms universitet var i ekonomisk balans under förra året. Det är bra, men det har också inneburit att det strategiska utvecklingsarbetet har fått stå tillbaka.
När UKÄ utvärderade universitetets kvalitetssäkringssystem hittade de brister, men det samlade omdömet blev dock Godkänt kvalitetssäkringsarbete med förbehåll.
Syftet med autonomireformen var att underlätta samverkan – internationellt, med näringslivet och med andra lärosäten. Detta har genomförts genom långtgående avregleringar av lärosätenas interna organisation.
Ökningen av fusk inom högskoleutbildning och bevakningen av universitetets arbete med att beivra detta har varit i fokus den senaste tiden. Fusk är ytterst allvarligt och universitetet tar arbetet med att motverka fusk på allra största allvar.
Ett nytt system för anslag för forskning och forskarutbildning kan komma från år 2024. Lärosäten kan då ansöka om profilområden med finansiering med upp till 20 miljoner kronor per år i sex år.
Vi forskare lägger regelbundet ned avsevärd kraft och möda på att skriva ansökningar till forskningsråd och stiftelser, ibland med stor framgång, ibland tyvärr med magert utfall.
Efter nästan tre terminer med undervisning online och arbete hemifrån kändes det som en ljusning när regeringens och Folkhälsomyndighetens nya rekommendationer offentliggjordes.
Nu känns det som att det är många saker vi går och väntar på. Sommaren, men också möjligheten till vaccinering och en återgång till ett mer normalt liv.
Den akademiska friheten har varit föremål för flitig offentlig debatt under våren, inte minst i samband med diskussionerna kring den forskningspolitiska propositionen.
Språkstudier ses ofta felaktigt som något exklusivt som endast ett fåtal ägnar sig åt. I ett alltmer komplext samhälle med höga krav på den enskilda individens utbildning är goda kunskaper i tal och skrift en grundläggande förutsättning.
Återinrättad kommunikationsavdelning tar nytag och fokuserar med stöd i två utredningar, och under ny kommunikationschef, på ett samlat kommunikationsarbete kring forsknings-, student- och internkommunikation.
Universitetet genomgår just nu utvärdering av verksamheten av en aldrig tidigare skådad omfattning. Man kan onekligen fråga sig om det är värt allt arbete som läggs ner.
Att bli utnämnd till dekan för Samhällsvetenskaplig fakultet och till vicerektor (en av två) vid det Humanvetenskapliga området är en stor ära och jag tackar ödmjukt för förtroendet.
Vi närmar oss slutet av år 2020 och ingenting är sig likt detta år. För oss lärosäten är autonomin och den akademiska friheten viktigare än någonsin, två globala nyckelfrågor som har ifrågasatts under året.
Alla medarbetare har drabbats hårt av de förändringar coronaviruset tvingat oss till i vår arbetsvardag, men våra doktorander tillhör tvivelsutan en särskilt utsatt grupp.
Så är då äntligen Stockholms universitets nya webbsidor utlagda. Den nya webben införs stegvis – allt är inte klart än, och det finns alltid finslipningar av olika slag att göra.