Anumol Ashok är forskare vid Institutionen för material- och miljökemi (MMK). Hon tillbringar större delen av sin arbetstid med transmissionselektronmikroskopen vid Electron Microscopy Center (EMC) och har arbetat vid Stockholms universitet i ungefär två år.
”Vi utbildar forskare så att de själva kan använda mikroskopen. Vi tillhandahåller också tjänsten att sköta mikroskopen åt de forskare som bara behöver använda dem några få gånger. Det kan ske som ett samarbete där vi är involverade i att planera forskningen, eller som en tjänst då vi bara hjälper dem att använda mikroskopet”
Mikroskopen används som vanligt även under pandemin. ”Forskarna kommer hit när de behöver använda instrumenten eller labben och gör allt annat hemifrån. Så det är inte trångt på avdelningen.”
Det finns tre TEM, transmissionselektronmikroskop, på MMK. Det mest avancerade, ett aberrationskorrigerat TEM-Thermo Fisher Scientific™ Themis Z, kallas fortfarande för ”det nya TEM” trots att det har varit på plats i över två år. Det är dock fortfarande ett av de mest avancerade elektronmikroskopen i världen.
Med ”det nya TEM” är det möjligt att se enskilda atomer och identifiera ämnen genom spektroskopi. På bilden på skärmen ser vi partiklar av guld, med enskilda atomer som ljusa prickar.
”Det här är ett standardprov som vi använder för justering och kalibrering. Vi börjar varje dag med det här provet”, säger Anumol Ashok.
Det nya transmissionselektronmikroskopet kontrolleras av två paneler och mjukvara i operatörsrummet. Den som använder institutionens andra två elektronmikroskop kan sitta bredvid mikroskopen, men det här avancerade instrumentet kräver en miljö helt fri från vibrationer för att uppnå bästa möjliga upplösning på bilderna.
”Bara genom att prata skulle vi skapa för mycket vibrationer för att få en bra bild”, säger Anumol Ashok.
Spaken används för att flytta provet, och förstoringen ändras genom att vrida på knapparna.
Att placera provet i hållaren kräver precision. Provet kan vara upp till 3 millimeter brett, men det är tjockleken som är viktig. Om det är för tjockt studsar elektronerna bara tillbaka och det kommer inte att bli någon bild. Hur tunt provet behöver vara beror på materialets densitet. För ett tungt material, som guld, behöver det vara så tunt som några få tiotal nanometer. Som jämförelse är ett hårstrå ungefär 80 000 nanometer tjockt.
Vassa och fina instrument krävs för att hantera de mycket små proverna.
Provhållaren placeras i mikroskopet. Provet är nu redo att bli strålat med elektroner för att avslöja strukturerna som är osynliga för ögat eller ett vanligt ljusmikroskop.
Bara ett vanligt golv? Nej, golvet under mikroskopet är isolerat från alla vibrationer. När det nya transmissionselektronmikroskopet installerades krävde det omfattande ombyggnad av Arrheniuslaboratoriet för att skydda mikroskopet från golvvibrationer, ljud och elektromagnetiska störningar.