Idag ingår digitala moment i nästan all undervisning på universitetet, från olika former av digitalt stöd i campus-kurser till kurser som är helt online. Vid Centrum för universitetslärarutbildning (CeUL) arbetar man med kompetensutveckling av lärare, till exempel kring hur man kan använda digitala metoder i sin undervisning.

Hur använder man en lärplattform som Athena på bästa sätt? 
– När det gäller lärplattformar så är det naturligtvis viktigt hur de är utformade och vilka funktioner som finns, men jag brukar alltid hävda att det är lärarens idéer som är absolut viktigast. Olika lärplattformar har olika finesser. Men det är alltid hur man lägger upp undervisningen som är absolut viktigast - oavsett plattform, säger Ulf Olsson, som jobbar med kompetensutveckling inom digital undervisning vid CeUL.

"Tänk efter och ge det tid"

I Athena finns många funktioner, allt från anonym inlämning och kamratgranskning till att man kan koppla undervisningen till olika lärandemål. Det finns många möjligheter, vilket också kan vara en utmaning för läraren.

– När man är nybörjare så kan ett sånt här system vara svårt att överblicka. Du kan göra jättemycket, men det kräver också att du tänker igenom vad du vill göra. Kanske ska du till och med stänga av vissa funktioner beroende på kursens upplägg.

Ulf Olsson lyfter framför allt två generella saker att tänka på innan man startar en kurs.

– Dels ska man fundera över vad det är studenterna ska lära sig - som man sedan kan stödja med hjälp av plattformen. Ofta vet man ju som lärare vad studenterna har svårt med och då kan man försöka hjälpa till med det, med hjälp av ett digitalt stöd. 

– Det andra är att man i vardagen som lärare måste ta sig tid att utforma den digitala studiemiljön på ett bra sätt. Ofta har vi ont om tid och är ute i sista stund. Så det handlar om att ge sig själv tid att fundera över hur Athena ska användas för att stödja lärandet på bästa vis.

Fler studenter kan vara delaktiga och aktiva

Det finns även goda möjligheter till att underlätta kommunikation mellan lärare och studenter i en lärplattform som Athena.

– Det är en stor nytta med ett sånt här system att det skapar en studiemiljö där fler studenter känner sig delaktiga och kan vara aktiva. Framför allt kan man ha nytta av detta på ett universitet som SU där många är något äldre studenter med andra åtaganden vid sidan av studierna, vilket gör att de ibland inte känner sig helt delaktiga i lärandemiljön på campus.

En utmaning är att det kan vara svårt som lärare att få en överblick över vad studenterna ser i en lärplattform.

– Det är enkelt att se vad du själv gjort som lärare. Och det finns en studentvy där man kan se det studenterna ser. Men det kan vara svårt att förstå den information som studenterna får fortlöpande, när man gör en uppdatering. Det blir ju en skillnad mot när man jobbar med en vanlig statisk webbsida.

Ett sätt att få koll på flödet är att gå de självstudiekurser som finns i Athena, som visar hur systemet fungerar för studenterna. CeUL har också utvecklat så kallade designmönster för detta, som bland annat handlar om hur man kan optimera informationsflödet till studenterna i Athena.

– Designmönster går i huvudsak ut på att man har ett undervisningsproblem man vill lösa. Till exempel att det är många studenter och man vill att de ska diskutera gruppvis. Hur löser man det? När det handlar om Athena kan det ju då till exempel handla om att jag ska ha ett diskussionsforum för att lösa detta.

Till sist, har du något bra råd till de lärare som funderar på att använda Athena? 
– Sätt igång, skapa en kurs och testa! Och se till att göra det i någorlunda god tid innan kursstart.