Forskare inleder gärna med bakgrund och metod för att slutligen komma till sina slutsatser. Journalister gör precis tvärtom – ut med slutsatsen på en gång, och det är så ett pressmeddelande (eller en webbartikel) bör vara utformad. Det intressantaste ska stå först, följt av en fördjupande och förklarande text.

Att tänka på när du skriver ett pressmeddelande:

  • På vilket sätt kan ditt forskningsresultat vara intressant för allmänheten? Se till att det kommer med i texten.
  • Ett pressmeddelande är inte alltid det bästa sättet att sprida en nyhet. Det finns andra sätt att nå ut som fungerar lika bra eller bättre. Läs om hur du kan nå ut med din forskning till media.
  • Välj en rubrik som tydligt beskriver vad forskningsresultatet handlar om.
  • Skriv en ingress på 3–4 rader som besvarar frågorna vem, när, hur, vad och varför. Ingressen ska i praktiken utgöra en sammanfattning av resten av pressmeddelandet.
  • Citat från dig som forskare gör texten mer nyhetsmässig och lättar även upp texten. Tänk på att ett citat inte bör vara längre än 2–3 meningar och att ordvalet ska utgå från det talade språket.
  • Försök att illustrera din forskning med konkreta exempel, gärna om sådant som har relevans och intresse för så många som möjligt. Knyt gärna an till aktuella händelser.
  • Använd ett enkelt språk i hela texten. Undvik om möjligt fackuttryck. Berätta om din forskning som om du vänder dig till någon utan förkunskaper.
  • Håll dig till max en A4-sida (cirka 2 000 tecken, inklusive blanksteg). Ett pressmeddelande ska inte berätta allt. Målet är att väcka journalisternas intresse för att skriva en egen artikel i ämnet, helst förstärkt med en personlig intervju med dig som forskare där du får möjlighet att ge en mer detaljerad inblick i din forskning.
  • Inkludera en faktaruta. Finns det särskild information som behövs för att sätta in texten i ett sammanhang? Ett sätt att få med det, utan att belasta övrig text, är att foga in en faktaruta i slutet av pressmeddelandet. Relevanta länkar kan också bidra till att ge en mer heltäckande bild av din forskning utan att förlänga och komplicera texten.
  • Var tillgänglig. Journalister förväntar sig att du är tillgänglig på telefon i samband med att pressmeddelandet skickas ut. Ange helst ditt mobilnummer tillsammans med övriga kontaktuppgifter. Får journalisten inte tag på dig i tid är risken att det inte blir någon artikel på grund av deras ofta korta deadline.

Exempel på universitetets pressmeddelanden

Besök gärna vårt pressrum på Mynewsdesk för att se exempel på pressmeddelanden.

Skicka underlaget i god tid

Skicka utkast till pressmeddelande i god tid innan planerat utskicksdatum, så att vi hinner hjälpa dig. Vi återkommer till dig med ett förslag på sluttext. Ofta handlar våra ändringar om att göra texten mer lättläst och nyhetsmässig. Ett pressmeddelande är ett samarbete mellan dig som forskare med kunskap i ämnet och oss som kommunikatörer med kunskap om nyhetsförmedling och journalistik. Eftersom vi inte har den kompetens i ämnet som du har är det viktigt att du ser efter att slutversionen är korrekt. Underlaget skickar du till press@su.se

Engelska eller svenska

Vi arbetar huvudsakligen mot svensk press, men skickar även ut pressmeddelanden internationellt. Om du är intresserad av ett internationellt utskick, meddela oss i god tid så att texten hinner översättas. För att kvalitetssäkra översättningen är det en fördel om du själv översätter det färdiga pressmeddelandet så att alla fackuttryck blir korrekta, alternativt om du har en kollega som kan hjälpa till.

Pressbilder

I Stockholms universitets Mediabank finns bilder som kan laddas ner av alla anställda. Mappen ”Pressbilder” innehåller bilder med tredjepartsrättigheter som kan förmedlas till press och den mappen är tillgänglig även för andra. Logga in i Mediabanken här: www.su.se/visuellidentitet/verktyg

Notera att bilderna i de övriga mapparna (alla kanaler och digitala kanaler) inte får användas av tredje part, utan endast när Stockholms universitet är avsändare.

Bilderna behöver vara så högupplösta som möjligt men minst 690 x 690 px. Mer information om bilder finns här. 

Vilka får utskicket?

Vi skickar ut pressmeddelandet till relevanta redaktioner och journalister, publicerar texten på universitetets webb som en webbartikel och lägger ut nyheten på universitetets centrala Twitterkonto.

Tipsa oss gärna om du tror att en viss, kanske lite smalare, tidskrift kan vara intresserad av just ditt pressmeddelande. Då ser vi till att den tidskriften får utskicket.

När går pressmeddelandet ut?

Vi skickar ofta ut pressmeddelanden på morgonen men vilken tid som helst på dygnet kan gå bra. Vi brukar dock undvika att skicka ut fredag eftermiddag och på helgen. För vetenskapliga artiklar håller vi oss till de regler tidskriften har för embargo.

Pressmeddelanden om avhandlingar distribueras ofta strax efter disputationen. Undantag förekommer dock, ibland på grund av disputandens arbetssituation, ibland på grund av att vi har många pressmeddelanden att hantera – vilket inte sällan märks i maj och december då många disputerar.

Vad händer sedan?

Det är svårt att förutse vilken massmedial uppmärksamhet ett pressmeddelande får. I vissa fall blir genomslaget omfattande; kanske beroende på att ämnet faller inom de breda nyhetsmediernas bevakningsområden eller för att det knyter an till aktuella händelser och omvärldsfaktorer. I andra fall är nyheten primärt en angelägenhet för berörd fackpress. Ibland uteblir det massmediala genomslaget helt. Vi vet dock, av den statistik vi tar del av, att samtliga universitetets pressmeddelanden blir lästa av många, inte bara av medier utan också av andra externa aktörer med intresse för forsknings- och utbildningsfrågor. Inte sällan används de också som informationskälla långt efter att de distribuerats till medierna i och med att de finns sökbara på nätet. 

Välkommen med ditt underlag!

Har du frågor och funderingar, kontakta oss gärna på press@su.se eller 08-16 40 90.