Skriva tillgängliga texter som blir lästa

Tänk igenom innan du börjar skriva:

  • Varför skriver jag det här?
  • Vem är mottagaren av texten?
  • Vad är viktigt för läsaren att veta?

Mottagaren av texten avgör hur du ska skriva, men tänk på att:

  • Använd klarspråk, det vill säga ett modernt och enkelt språk
  • Kombinera långa och korta meningar
  • Tråka inte ut läsaren genom att vara övertydlig
  • Undvik förkortningar – skriv i stället ut orden
  • Läs texten högt för dig själv för att kontrollera att språket flyter – och korrekturläs alltid!

Rubriker ska locka till läsning

  • Talar om för läsaren vad texten handlar om – är tydlig!
  • Ska vara anpassad efter kanal och målgrupp!
  • Är skriven på ett enkelt och begripligt språk!

Olika rubriktyper för olika ändamål: 

  • Lärarutbildningar (överskrift) – informationstext
  • Lärarutbildningar nu vid Stockholms universitet (innehåll) – informationstext
  • Nu kan du läsa lärarutbildningar vid Stockholms universitet (mottagarorienterat) – nyhetstext/marknadsföring
  • Vill du läsa lärarutbildningar vid Stockholms universitet? (frågerubrik) – marknadsföring

Använd ingress

  • Intresseväckande, ska locka till läsning
  • Ska samspela med rubriken
  • Inledande sammanfattning
  • Ska inte vara faktatung

Dela upp texten i korta stycken. Använd mellanrubriker. Komplettera gärna med faktaruta.

Skriva populärvetenskapligt

Intressanta texter, begripliga för alla och samtidigt både korrekta och relevanta för redan insatta. Det är målet för den som skriver en populärvetenskaplig text. Läs Skriva tillgängliga texter som blir lästa och komplettera med tipsen nedan:

  • Anpassa innehållet till kunskapsnivån hos en allmänbildad vuxen som saknar förkunskaper inom området. Överskatta aldrig läsarens kunskap, men underskatta inte heller hans eller hennes intelligens.
  • Tänk gärna att du skriver för en viss person – hur skulle du berätta detta för din granne eller din måttligt intresserade kusin?

Disposition

  • Skriv det viktigaste först, förhoppningsvis är det också det mest intressanta och något nytt och okänt. Resultat, konsekvens eller varför forskningen behövs är bra att börja med. Metod är sällan intressant för allmänheten. Strunta i forskningsfrågan, det är svaret som är det spännande.
  • Besvara gärna frågorna:
    - Vad har forskaren/du kommit fram till?
    - På vilket sätt kan resultaten användas?
    - Hur påverkar rönen människa och samhälle?
    - Hur gjorde forskaren/du?
  • Håll fokus – att skriva intressanta texter handlar om att välja och att välja bort överflödigt.

Pedagogiska grepp

  • Sätt in resultaten i ett större sammanhang, till något som läsaren kan relatera till och som hjälper honom/henne att förstå varför din forskning är viktig.
    Exempel: ”Så tar sig kattparasiten till din hjärna”, ”Barn i växelvis boende är mindre stressade”
  • Ge exempel. Använd ett konkret exempel för att förklara något abstrakt eller generellt. Gå från välkänt till något okänt.
  • Låt någon berätta något intressant/spännande i ett citat på talspråk. Citat passar också för att föra fram åsikter.

Språket

  • Undvik fackspråk och jargong. Är facktermer absolut nödvändiga måste de förklaras väl – och undvik dem i början av texten för att inte stoppa upp läsningen.
  • Variera återkommande ord och begrepp, även om de blir ovetenskapliga.
  • Undvik
    - "Substantivsjuka". Substantiv kan ofta göras om till verb.
    Exempel: ”restaureringar” blir ”restaurera”
    - Passiv form. Aktiv form upplevs ofta som mer direkt och lättläst. För variationens skull går det att blanda aktiv form (”vi studerade lösningarna”) med passiv form (”lösningarna studerades”).
    - Modeord och klyschor. Myndigheternas skrivregler 1.4.9 
    - Svengelska
    Exempel: ”evaluering” i stället för ”utvärdering”, ”initiera” i stället för ”börja” eller ”starta”, ”addera” i stället för ”lägga till”.
  • Testa läsbarheten på www.lix.se.
  • Läs texten högt för dig själv.
  • Låt till sist din granne/kusin/etc läsa din text och be hen förklara vad hen inte förstår.

Skriva för webb

Det är svårare att ta till sig kunskap när du läser på en skärm jämfört med om du läser tryckt material. Detta ställer högre krav och det gäller att skapa en text som är lättläst, välstrukturerad och lättöverskådlig. Genom att använda rätt ord och begrepp gör du det också lättare för besökaren att hitta fram i texten.

Tänk på följande när du skriver för webben:

I pdf:en Att skriva för webben och andra kanaler (459 Kb)  har vi samlat det du behöver veta för att göra just det. 

Riktlinjer för kommunikation och innehåll på universitetets domän su.se och i sociala medie-kanaler finns här.

Skriva för sociala medier

Texter till sociala medier ska vara kortfattade och ha ett tydligt budskap. Visuellt innehåll, som bilder eller filmer, ska ta mer plats än texten. Tänk också på: 

Uppmana till agerande

Är syftet att få dina följare att besöka en länk bör du uppmana dem till det i texten. Exempelvis: ”Vill du studera vid Stockholms universitet? Besök su.se/studera för mer information!”

Använd relevanta #hashtags

Hashtags är ett sätt att kategorisera innehåll på sociala medier. För att ditt inlägg ska nå ut till andra än dina följare bör du använda en hashtag som är relevant för ditt inlägg. För ett inlägg om exempelvis Stockholms universitet kan du skriva in #stockholmuniversity #stockholmsuniversitet.

För att samla inlägg i sociala medier under ett evenemang kan du skapa en egen hashtag som består av evenemangets eller projektets namn och/med tillhörande år. Exempel: #forskardagarna eller #forskardagarna18.

Pinga gärna andra relevanta konton när du gör inlägg, antingen genom att använda deras @användarnamn eller genom att tagga en bild med deras namn.

Tydligt budskap

Texten bör vara kort och ha ett tydligt budskap. Är det mycket information som ska nå dina följare är det bättre att skapa en sida på su.se som du länkar till, alternativt delar upp ditt inlägg så att det blir fler kortare inlägg med tydligare information.

Skriva på engelska

Stockholms universitet använder i huvudsak brittisk engelska.

Examensbeteckningar på brittisk engelska som ska användas vid universitetet är PhD, BSc, MA. I amerikansk engelska är det vanligare med punkter i beteckningarna Ph.D., B.Sc., Dr.

Stockholms universitet översätts till Stockholm University (engelsk översättning som används i internationella sammanhang). Engelska namn på institutioner, centra, enheter och motsvarande finns i www.su.se/styrdokument.

Akademiska titlar på engelska

Rektor – President
Prorektor – Vice President
Vicerektor – Deputy Vice President
Universitetsdirektör – University Director

Akademiska titlar vid utlysningar av läraranställningar

För korrekt översättning av termer, använd gärna svensk-engelsk ordbok för högre utbildning (UHR)

Typsnitt

Vi har olika typsnittsgrupper beroende på användning:

Läs mer om typsnittsanvändning i den grafiska manualen.

Skrivriktlinjer

Stockholms universitet följer myndigheters skrivregler, se Institutet för språk och folkminnens hemsida.

För generella skrivregler: tt.se/tt-spraket/

Det mest övergripande du behöver veta har vi samlat här. Klicka på det du vill läsa om:

Namn

Stockholms universitet är det officiella namnet och ordet universitet stavas alltid med gement u. Den engelska översättningen, som också ska användas internationellt, är Stockholm University.

Förkortningen SU är ingen etablerad förkortning utanför universitetet och får endast användas i sammanhang (namnbildningar, trycksaker, utgående skrivelser etc.) där det tydligt framgår att det är Stockholms universitet som är avsändare d.v.s. Stockholms universitets logotyp ska vara med och när mottagaren inte kan missförstå att det handlar om Stockholms universitet.

Det är inte tillåtet att skapa egna logotyper med förkortningen SU.

Tillstånd för användningen av förkortningen SU i trycksaker, utgående skrivelser etc, ska sökas hos kommunikationschefen vid Sektionen för kommunikation.

Stor eller liten bokstav?

Stor bokstav ska användas för namn på institutioner, centra, enheter med mera. Vid sammansättningar ska ordet/orden därefter ha liten bokstav.

Exempel:
Avdelningen för planering och ledningsstöd är på konferens under fredagen
Stort intresse för utbildningar vid Företagsekonomiska institutionen
Forskare vid Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska får prestigefyllt stipendium

Referenssystem

Riktlinjer för hur publikationstitlar och referenser ska skrivas finns i Guide to the Harvard Style of Referencing (pdf) (201 Kb)  

Hur skriva siffror?

  • Decimaltal skrivs alltid med siffror
  • När bokstäver ska bli siffror är en tvistefråga och olika regler brukar anges.
  • Den vanligaste är att siffrorna ett till tolv skrivs med bokstäver. Tal där utöver blir siffror
  • Vid årtal, gatunummer med mera används alltid siffror
  • Stora siffror, till exempel 260 000, delas upp med ett mellanslag

Avstavningar

Sammansatta ord delas om möjligt upp i de icke sammansatta ord som de består av.

Exempel:
Universitets-utbildning

Om den första delen i ett sammansatt ord avslutas med dubbeltecknad konsonant, och om den andra delen inleds med samma konsonant, skrivs normalt endast två konsonanter ut. Däremot tillåts samma tre konsonanter i rad om avstavning sker mellan ordleden:

Exempel:
Topp-prestation

Avstavning på svenska av icke sammansatta ord sker enligt en av två principer:

1. Ordledsprincipen – Även ord som inte är sammansättningar består ofta av olika delar, till exempel grundord, avledningsändelser, böjningsändelser och förstavelser. Avstavning enligt ordledsprincipen tar hänsyn till dessa delar.

Exempel:
Avledningsändelser – Social-ism
Böjningsändelser – Stöt-ande

2. Enkonsonantsprincipen – Om det inte går att urskilja någon gräns mellan olika ordled (till exempel springa) måste enkonsonantsprincipen användas. Det är den traditionella principen för avstavning, och innebär att man mekaniskt flyttar en konsonant till nästa stavelse:

Exempel:
Sprin-ga

Akademiska titlar – förkortningar

I akademiska titlar är det bara ord som förkortas som ska ha punkt.

Exempel:
fil.dr (första ordet är en förkortning medan det andra är en sammandragning av ordet doktor)
fil.mag. (förkortning av båda orden)

Förkortningen av dessa titlar kan även skrivas med versaler men då utan punkter (FD, FK).

Studenter läser vid universitetet

De som studerar vid universitetet är studenter (inte elever). De läser vid universitetet (inte skolan), har seminarier och föreläsningar (inte lektioner) i seminarierum och föreläsningssalar (inte klassrum).

Förkortningar

Vid universitetet

Vi förordar i officiella sammanhang det officiella vid (inte på).

Exempel:
Student/studerar vid Stockholms universitet
Professor vid Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet

Besöksadresser

Varje entré har en unik adress med nummer och gatunamn som ska uppges, tillsammans med namn på byggnad, i samband med besöksadresser.

Exempel Södra huset i Frescati:
Planeringsavdelningen, Universitetsvägen 10 A, Södra huset, hus A plan 3.

Adressen till hus A är Universitetsvägen 10 A, till hus B Universitetsvägen 10 B, hus C Universitetsvägen 10 C, men övriga hus i Södra Huset har entrén 10 D-F .

Benämning av Stockholms universitets områden, delområden och byggnader

Område: Stockholms universitetsområde

Delområde

Byggnader

Albano Albanova
Bergianska trädgården Edvard Andersons växthus, Victoriahuset
Frescati:  
Norra Frescati Manne Sieghbahnhusen,
Frescatihallen,
Geovetenskapens hus,
Greens villa,
Arrheniuslaboratorierna,
Konsulentvillan,
Nobelhusen
Lilla Frescati Botaniska institutionen
Frescati Backe F Frescatibackehusen
Södra Frescati Aula Magna, Lantis,
Allhuset, Småbrukarhemmet,
Villa Bellona,
Södra huset, Bloms hus,
Skära villan, Universitetsbiblioteket,
Skogstorpet, Gula villan,
Juristernas hus
Frescati Hage  
Kräftriket   

Campus Kista

Sveaplan
Filmhuset
Garnisonen
Spökslottet
Studentpalatset
Gävlegatan

 

 

Tonalitet

Med tonalitet menas Stockholms universitets ”röst”. Vår tonalitet kan beskrivas med tre begrepp: trovärdig, tydlig och engagerande.

Trovärdig

De texter som skrivs vid Stockholms universitet ska bidra till att universitetet upplevs som ett framstående universitet och en trovärdig aktör i samhället.

Tydlig

Det universitetet skriver ska vara enkelt att läsa och lätt att förstå. Det innebär även att det tydligt ska framgå i texten varför den är skriven, till vem den vänder sig och vem som är avsändare.

Engagerande

Ett positivt och engagerat tonfall ska användas.

Profilerande texter

Profiltexterna (lång, mellan och kort version) är sammanfattande beskrivningar av Stockholms universitet med utgångspunkt i identitet, position och kärnvärden.


Version 1. (Lång version t.ex. webb och presentations-och informationsmaterial) 24 aug 2018

Ett dynamiskt huvudstadsuniversitet

Stockholms universitet präglas av öppenhet och en nyskapande och gränsöverskridande verksamhet i Sveriges huvudstad. Rankat som ett av världens 100 främsta lärosäten är Stockholms universitet en av Europas ledande institutioner för högre utbildning och forskning inom humanvetenskap och naturvetenskap.

Stockholms högskola grundades 1878 med ambitionen att förnya de traditionella universiteten i Sverige. Nära kontakter och ett aktivt erfarenhets- och kunskapsutbyte med omvärlden präglar verksamheten sedan starten.

33 000 studenter, 1 600 doktorander och 5 500 medarbetare är aktiva vid Stockholms universitet. Inom vetenskapsområdena naturvetenskap och humanvetenskap erbjuds 190 utbildningsprogram och 1 700 kurser. Universitetet har en total omsättning på 4,93 miljarder kronor.

Stockholms universitet bidrar till kunskapsutveckling i ett globalt perspektiv och i samverkan med andra. Det sker genom utbildning och forskning i den internationella frontlinjen, liksom inom gränsöverskridande tvär- och mångvetenskap. I samverkan med det omgivande samhället görs kunskap tillgänglig för alla genom dialog och deltagande i debatt och samhällsutveckling.

Version 1. In English (2018)

A leading European university in one of the world’s most dynamic capitals

Stockholm University, in the capital of Sweden, is characterised by openness, innovation and collaboration. Ranked among the world’s top 100 universities, Stockholm University is one of Europe's leading centres for higher education and research in human science and science.

Stockholm University was founded in 1878 with the ambition to revitalise higher education in Sweden. Since its inception, close contact with the wider world and active exchange of knowledge and experience have been integral to this vision.

Currently, the university has 33,000 students, 1,600 doctoral students, and 5,500 members of staff active in the scientific areas of human science and science. We offer 190 programmes and 1,700 courses in science, humanities, social sciences and law, including 75 master’s programmes taught in English. The university has a total revenue of SEK 4.93 billion.

With a global perspective and through collaboration with others, Stockholm University contributes to the development of knowledge. Education and research in human science and science in the international frontline, as well as in interdisciplinary work, make this possible. We make knowledge accessible to all through dialogue, participation in public debate and the development of society.

Version 2. (Mellanlång version t.ex. i samband med profilprodukter)

Stockholms högskola grundades 1878 med ambitionen att förnya de traditionella universiteten i Sverige. Nära kontakter och ett aktivt erfarenhets- och kunskapsutbyte med omvärlden präglar verksamheten sedan starten. Idag är Stockholms universitet ett dynamiskt huvudstadsuniversitet med forskning, utbildning och samverkan i nära samspel. Vi verkar i den internationella frontlinjen.

Version 3. (Kort version, t.ex. platsannons)

Stockholms universitet – forskning, utbildning och samverkan i den internationella frontlinjen.

Version 3. In English (2018)

Stockholm University, founded 1878, is characterised by openness, innovation and collaboration and is one of Europe’s leading centres for higher education and research in human science and science.

Översättning

Medarbetare inom universitetet kan välja mellan att avropa på de statliga avtalen eller att anlita universitetets eget Centre for Academic English. Läs mer om Översättning i avsnittet om "Leverantörer".