Kommunikationen från Stockholms universitet ska vara pålitlig oavsett mottagare. Detta är grundläggande för universitetet som myndighet och samhällsaktör med kärnuppdragen forskning och utbildning.

Stockholms universitets interna och externa kommunikation ska ha mottagarens behov och förutsättningar i fokus och vara:

  • sann och korrekt
  • tillgänglig och öppen
  • trovärdig
  • vårdad, enkel och begriplig.

Se styrdokumentet "Kommunikationspolicy för Stockholms universitet".

Skriva tillgängliga texter som blir lästa

Tänk igenom innan du börjar skriva:

  • Varför skriver jag det här?
  • Vem är mottagaren av texten?
  • Vad är viktigt för läsaren att veta?

Mottagaren av texten avgör hur du ska skriva, men tänk på:

  • Använd klarspråk, det vill säga ett vårdat, enkelt och begripligt språk. (www.isof.se)
  • Lär dig mer om klarspråk. (www.isof.se)
  • Växla mellan långa och korta meningar.
  • Använd tydlig typografi, exempelvis korta stycken och punktlistor.
  • Undvik förkortningar – skriv i stället ut orden.
  • Förklara svåra ord.
  • Tråka inte ut läsaren genom att vara övertydlig.
  • Läs texten högt för dig själv för att kontrollera att språket flyter – och korrekturläs alltid!
  • Låt någon läsa din text och be hen förklara vad hen inte förstår.
  • Testa läsbarheten på www.lix.se.
    Målet är att alla texter ska ha läsbarhetsindex under 45.

Klarspråk och tillgängligt

Klarspråk är texter skrivna på ett vårdat, enkelt och begripligt språk. Det handlar om demokrati: att alla ska ha tillgång till och rätt att förstå vad som står i de texter som myndigheter producerar.

För att alla ska kunna ta till sig en text bör du

  • ha samma budskap i text, tal, bild och film
  • Skriva siffror på korrekt sätt: I en löpande text skriver du små tal (1-20) med bokstäver och stora tal med siffror.

Rubriken ska locka till läsning

En bra rubrik (gärna under 70 tecken)

  • är tydlig och talar om för läsaren vad texten handlar om
  • är anpassad efter kommunikationskanal och målgrupp.

Använd ingress

En bra ingress (250 – 350 tecken)

  • är intresseväckande och lockar till läsning
  • samspelar med rubriken
  • sammanfattar det viktigaste i texten
  • innehåller inte för mycket fakta.

Disposition

  • Det viktigaste först.
  • Dela upp texten i korta stycken. Använd principen en tanke – ett stycke
  • Använd mellanrubriker som sammanfattar det som kommer senare i texten.
  • Komplettera gärna med faktaruta och punktlistor.
  • Håll fokus – välj bort överflödig information.

Institutet för språk och folkminnen (www.isof.se)

Skriva populärvetenskapligt

Intressanta och begripliga texter som är korrekta och relevanta för redan insatta. Det är målet för den som skriver en populärvetenskaplig text. 

  • Anpassa innehållet till kunskapsnivån hos en allmänbildad vuxen som saknar förkunskaper inom området. Överskatta aldrig läsarens kunskap, men underskatta inte heller hens intelligens.
  • Tänk gärna att du skriver för en viss person – hur skulle du berätta detta för din granne?

Pedagogiska grepp

  • Sätt in resultaten i ett större sammanhang, till något som läsaren kan relatera till och som hjälper hen att förstå varför denna forskning är viktig.
  • Ge exempel. Använd ett konkret exempel för att förklara något abstrakt eller generellt. Gå från välkänt till något okänt.
  • Låt någon berätta något intressant i ett citat på talspråk. Citat passar också för att föra fram åsikter.

Språket

  • Undvik fackspråk. Är facktermer absolut nödvändiga måste de förklaras väl – och undvik dem i början av texten för att inte stoppa upp läsningen.
  • Variera återkommande ord och begrepp, även om de blir ovetenskapliga.
  • Undvik
    •  "Substantivsjuka". Substantiv kan ofta göras om till verb.
        Exempel: ”restaureringar” blir ”restaurera”.
    • Passiv form. Aktiv form upplevs ofta som mer direkt och lättläst. För variationens skull går det att blanda aktiv form med passiv form.
    • Modeord och klyschor.
    • Svengelska.

Skriva för webb

Det är svårare att ta till sig kunskap när du läser på en skärm jämfört med om du läser tryckt material. Det är därför viktigt att skapa en text som är lättläst, välstrukturerad och överskådlig. Genom att använda rätt ord och begrepp gör du det lättare för besökaren att hitta fram i texten. Det som underlättar för besökaren, premieras av sökmotorer.

Tänk på följande när du skriver för besökare på webben:

  • Varje sida ska kunna stå för sig själv. Oavsett var på webbplatsen en besökare kommer in så ska hen kunna förstå sammanhanget.
  • På webben måste rubriker berätta mer för att hjälpa läsaren hitta till texten och förstå den.
  • Länktexten måste förklara vart länken leder eftersom länkar hjälper läsaren att hitta mer innehåll. Länkar ska kunna stå för sig själva, använd inte "Läs mer" eller "Klicka här".
  • Video ökar tillgängligheten. Bra komplement till text och ska ha undertexter. 
  • Undvik onödiga distraktioner på webben som vissa animationer och ljud.
  • De flesta besökare kommer till webbplatsen via en sökmotor. Universitetets webb2021-mallar i Polopoly och kommande i Sitevision är anpassade med hänsyn till det. Förbättra sökresultatet ytterligare:
    - skriv in metabeskrivning på ca 155 tecken
    - komplettera med bild eller rörlig bild (med alt-texter och undertextning)
    - interna och externa relevanta länkar

Samlingssida för digital tillgänglighet vid Stockholms universitet

Skriva för sociala medier

Texter till sociala medier ska vara kortfattade och ha ett tydligt budskap. Visuellt innehåll, som bilder eller filmer, ska ta mer plats än texten. Du bör tänka på: 

Uppmana till agerande

Är syftet att få dina följare att besöka en länk bör du uppmana dem till det i texten. Exempelvis: ”Vill du studera vid Stockholms universitet? Besök su.se/studera för mer information!”

Använd relevanta #hashtaggar

Hashtaggar är ett sätt att kategorisera innehåll på sociala medier. För att ditt inlägg ska nå ut till andra än dina följare bör du använda en hashtag som är relevant för ditt inlägg. 

För att samla inlägg i sociala medier under ett evenemang kan du skapa en egen hashtag som består av evenemangets namn och/med tillhörande år. Exempel: #forskardagarna eller #forskardagarna18.

Tagga gärna andra relevanta konton när du gör inlägg, antingen genom att använda deras @användarnamn eller genom att tagga en bild med deras namn.

Tydligt budskap

Texten bör vara kort och ha ett tydligt budskap. Är det mycket information som ska nå dina följare, skapar du en webbsida att länka till. Ett annat alternativ är att du delar upp dina inlägg i flera kortare.

Skriva på engelska

Stockholms universitet använder brittisk engelska vid översättning från svenska och i kommunikation på engelska med omvärlden. Universitetet har listat rekommenderade engelska översättningar av både generella akademiska och universitetsspecifika ord och begrepp. En motsvarande lista med utgångspunkt i de engelska orden och begreppen finns också, för översättning från engelska. Vidare finns länkar till rekommenderade ordböcker och ordlistor.
Engelska termer vid Stockholms universitet

Skrivriktlinjer

Stockholms universitet följer Myndigheternas skrivregler.

Enligt språklagen (paragraf elva) ska språket inom offentlig verksamhet vara vårdat, enkelt och begripligt. Med "vårdat" menas att vi ska följa den officiella språkvårdens rekommendationer, exempelvis Svenska Akademiens ordlista och boken Svenska skrivregler.

Det mest övergripande du behöver veta har vi samlat här:

Namn

Stockholms universitet är det officiella namnet och ordet universitet stavas alltid med gement u. Den engelska översättningen, som också ska användas internationellt, är Stockholm University.

Förkortningen SU är ingen etablerad förkortning utanför universitetet och får därför endast användas i sammanhang (namnbildningar, trycksaker, utgående skrivelser etc.) där det tydligt framgår att det är Stockholms universitet som är avsändare. Till exempel när Stockholms universitets logotyp är med och mottagaren inte kan missförstå att det handlar om Stockholms universitet.

Det är inte tillåtet att skapa egna logotyper med förkortningen SU.

Du måste söka tillstånd för att använda dig av förkortningen SU i trycksaker, utgående skrivelser etc, av kommunikationschefen vid Kommunikationsavdelningen.

Stor eller liten bokstav?

Stor bokstav ska användas för namn på institutioner, centra, enheter med mera. Vid sammansättningar ska ordet/orden därefter ha liten bokstav.

Exempel:
Avdelningen för forsknings- och samverkansstöd är på konferens under fredagen.
Stort intresse för utbildningar vid Företagsekonomiska institutionen.

Referenssystem

Riktlinjer för hur publikationstitlar och referenser ska skrivas finns under rubriken "Guider till referensstilar" hos Stockholms universitetsbibliotek.

Akademiska titlar – förkortningar

I akademiska titlar är det bara ord som förkortas som ska ha punkt.

Exempel:
fil.dr (första ordet är en förkortning medan det andra är en sammandragning av ordet doktor)
fil.mag. (förkortning av båda orden)

Förkortningen av dessa titlar kan även skrivas med versaler men då utan punkter (FD, FK).

Studenter läser vid universitetet

De som studerar vid universitetet är studenter (inte elever). De läser vid universitetet (inte skolan), har seminarier och föreläsningar (inte lektioner) i seminarierum och föreläsningssalar (inte klassrum).

Förkortningar

Skriv hellre ut orden. Ska förkortningar användas bör punkter användas; t.ex., bl.a., m.m. Vill du förkorta "telefon" skriver vi sammandragningen tel.

Vid universitetet

Vi förordar i officiella sammanhang det officiella vid (inte på).

Exempel:
Professor vid Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet

Besöksadresser

Varje entré har en unik adress med nummer och gatunamn som ska uppges, tillsammans med namn på byggnad, i samband med besöksadresser.

Benämning av Stockholms universitets områden, delområden och byggnader

Område: Stockholms universitetsområde

Delområde

Byggnader

Albano Alba Nova
Bergianska trädgården Edvard Andersons växthus, Victoriahuset
Frescati:  
Norra Frescati Manne Sieghbahnhusen,
Frescatihallen,
Geovetenskapens hus,
Greens villa,
Arrheniuslaboratorierna,
Konsulentvillan,
Nobelhusen
Lilla Frescati Botaniska institutionen
Frescati Backe F Frescatibackehusen
Södra Frescati Aula Magna, Lantis,
Allhuset, Småbrukarhemmet,
Villa Bellona,
Södra huset, Bloms hus,
Skära villan, Universitetsbiblioteket,
Skogstorpet, Gula villan,
Juristernas hus
Frescati Hage  
Kräftriket   

Campus Kista
Filmhuset
Garnisonen
Spökslottet

 

OBS! Ovan lista kommer ersättas med en länk till en aktuell skyltmanual under 2023.

Profilerande texter

Profiltexterna (lång, mellan och kort version) är sammanfattande beskrivningar av Stockholms universitet.
Se styrdokumentet Kommunikationspolicy för Stockholms universitet.

Översättning och språkgranskningstjänster

Medarbetare inom universitetet kan avropa på de statliga avtalen. Se språk- och översättningstjänster i Avtalskatalogen.

Kontakt

  • Kommunikationsavdelningen
  • Universitetets klarspråksrepresentanter hos myndigheten Institutet för språk och folkminnen: Karin Tjulin/Kristina Hanson (vikarierande) och Marie Jackalin