A-huset i Frescati
Undre hösten hölls de första kvalitetsdialogerna inom ramen för universitetets arbete med att kvalitetssäkra forskningen. Foto: Ingmarie Andersson
 

2017 fick Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i uppdrag av regeringen att utvärdera lärosätenas kvalitetssäkringssystem för forskning. Det innebär utvärdering av bland annat lärosätenas organisation och styrning, extern granskning av forskningsverksamheten, jämställdhet och samverkan. Stockholms universitet måste förhålla sig till detta och utveckla ett system för kvalitetssäkring som lever upp till UKÄ:s krav. UKÄ kommer att utvärdera arbetet vid Stockholms universitet – men det är ännu inte klart när detta sker.

Använda befintliga data

Målet för det nya systemet vid Stockholms universitet är enkelhet och effektivitet. I stället för att införa ytterligare granskningar, strävar universitetet efter att bättre utnyttja information från befintliga externa granskningar av forskningen. Detta sker främst genom att använda de kollegiala utvärderingar som redan görs i samband med bidragsansökningar, publiceringar, rekryteringar, befordringar och disputationer. Någon regelbunden extern granskning av hela verksamheten är inte aktuell.

Astrid Söderbergh Widding
Astrid Söderbergh Widding
Foto: Anna-Karin Landin

”Vi menar att kvalitetsmekanismerna i hög grad redan är inbyggda i forskningssystemet som sådant, genom återkommande sakkunnigbedömningar alltifrån den enskilda forskarens disputation och framåt genom karriären vid publicering, projektansökningar, rekrytering eller befordran, till bedömningar av forskningsmiljöer, excellenscentra och liknande”, skriver rektor Astrid Söderbergh Widding i ett blogginlägg den 15 november 2021. Hon betonar där även att det inte handlar om att utvärdera institutionerna – utan om att få en bättre samlad överblick över forskningen vid hela Stockholms universitet.

Indikatorrapporter underlag för dialoger

Jonas Gurell
Jonas Gurell Foto: Privat

En del i det nya systemet är indikatorrapporter. Dessa tas fram av Rektors kansli och baseras på befintliga data om till exempel publiceringar, externa forskningsmedel och rekryteringar vid enskilda institutioner. Indikatorrapporterna utgör underlag i de kvalitetsdialoger som fakultets-/universitetsledningen har med institutionerna. Inför dessa dialogmöten ges institutionerna möjlighet att komplettera med faktorer av betydelse för forskningsmiljön som inte ryms inom indikatorerna.

– En tanke med dialogerna är att de ska ge möjlighet till ett samtal om vad som är viktigt för att utveckla forskningskvaliteten vid de enskilda institutionerna, och på sikt följa upp möjligheter och problem. Det är inte en utvärdering av forskningskvalitet utan ett sätt att tillsammans arbeta med verksamhetsutveckling, säger Jonas Gurell vid Rektors kansli.

Kvalitetsdialoger och fokusutvärderingar

Under höstterminen 2021 genomförde vicerektorerna tillsammans med rektor de första kvalitetsdialogerna. Inom Humanvetenskapliga området besöktes institutionerna för filosofi, kriminologi, nationalekonomi och historia samt Institutet för social forskning. Inom Naturvetenskapliga området besöktes Matematiska institutionen och Institutionen för naturgeografi. Dialogmötena fortsätter under 2022 och 2023 tills alla institutioner/motsv besökts.

En tredje del i kvalitetssäkringssystemet är fokusutvärderingar. I december beslutade rektor att fyra sådana ska utföras under 2022. Det rör sig om riktade externa utvärderingar av forskningsmiljöer eller institutioner med tre externa utvärderare per utvärdering. Utvärderingarna avser Statistiska institutionen, Asien och Mellanösternstudier, Beräkningsmatematik samt Geomorfologi och glaciologi (vid Institutionen för naturgeografi).

Intresse för institutionens forskning

Anna Götlind
Anna Götlind
Foto: Anders Ståhlberg

Historiska institutionen är en av dem som haft kvalitetsdialog med universitetsledningen. Från institutionen deltog prefekten Anna Götlind samt biträdande prefekten och institutionens forskningssamordnare. Enligt Anna Götlind var de viktigaste budskapen vid mötet att ge en rättvisande bild av bredden inom forskningen, att visa på institutionens stora bredd i publikationsformer och omfattande arbete med samverkan med det omgivande samhället.

Hon beskriver mötet som mycket produktivt och intressant där det var tydligt att det fanns ett intresse för institutionens forskning.
– Samtalet var väldigt viktigt eftersom institutionens verksamhet gravt missrepresenterades i det underlag som vi fick utskickat från Rektors kansli i förväg. Exempelvis saknades många publikationer som producerats av institutionens personal och mätningen av deras genomslag var bristfällig. I det läget var det viktigt att vi fick möjlighet att föra ett samtal med rektor och dekaner om vad vi faktiskt gjort, och vad vi själva såg som våra största utmaningar, säger Anna Götlind.
 
Institutionen fick beröm för det arbete som görs för att kollegialt arbeta fram starka forskningsansökningar, och för att ledningen tar ett gemensamt ansvar för forskningsfrågornas ställning på institutionen. Och man avser att fortsätta på samma spår. Anna Götlind är dock fortsatt kritisk till de brister hon anser finns i universitetets nyinförda indikatorrapporter och anser att dessa behöver omarbetas.

Läsa bidragsansökningar åt varandra

Joanna Tyrcha
Joanna Tyrcha Foto: Privat

Joanna Tyrcha är prefekt vid Matematiska institutionen. Vid dialogmötet var fokus på att visa att institutionen har bidrag från Wallenbergstiftelsen och att många doktorander efter disputation fått attraktiva internationella postdoktorsanställningar, båda saker som inte fanns med i underlagen. Institutionen lyfte även det fina utfallet i Vetenskapsrådets senaste bidragsomgång, vilket inte hann komma med i indikatorrapporten.

Institutionen har redan ett system där forskningsaktiva forskare med avslagna ansökningar får extra tid för att kunna söka nya medel framöver, och det kommer nu att utvecklas. Institutionen kommer även att fortsätta uppmuntra till att söka externa forskningsbidrag genom att organisera informationsmöten och läsa bidragsansökningar åt varandra.
– Vi tycker att arbetet med kvalitetssäkring har en stor betydelse för forskningskvalitet och att det viktigt att universitetsledningen håller kvalitetsdialogen med institutionerna. Dock det skulle vara bättre (om det går) att anpassa indikatorer till ett visst vetenskapsområde, säger Joanna Tyrcha.

Nytt arbetssätt under utveckling

– De indikatorer som används mäter inte kvaliteten i verksamheten utan indikerar just olika aspekter av forskningen. De är inte heltäckande för samtliga ämnesområden eller institutioner och därför har institutionerna möjlighet att komplettera och kommentera underlaget inför kvalitetsdialogerna. Detta är ett nytt arbetssätt under utveckling och att utgå från befintliga data är troligtvis det bästa sättet att utveckla kvaliteten i dessa. Men det är själva dialogen kring forskningen som är den främsta kvalitetsutvecklande komponenten i systemet, säger rektor Astrid Söderbergh Widding.

Se även Rektors blogg den 15 november Kvalitetsdialoger om forskning
Läs artikeln Forskningskvaliteten ska säkras vid universitetet