Coronapandemin gjorde att nästan samtliga salstentamina vid universitetet ersattes med digitala tentor eller annan form av examination från och med slutet av mars. Sedan 24 november sker inga salstentamina alls vid universitetet, enligt de skärpta restriktionerna för folksamlingar. Däremot får examination på plats genomföras för grupper om maximalt åtta studenter.
Detta har ställt stora krav på lärare och studenter. Lärarna har fått tänka till hur de ska kunna anpassa examinationer för att få dem att fungera i digital form och hur det går att undvika risk för fusk. För studenter har det inneburit att de kan tvingas göra examinationer i miljöer de inte är vana att examineras i och i vissa fall även kameraövervakning i hemmet.
Vi har varit i kontakt med ett par institutioner om deras erfarenheter av digitala examinationer.
Övervakad hemexamination vid Fysikum
Fysikum återgick under höstterminen till att examinera vissa kurser på campus i form av salstentamina men har nu åter igen enbart examination på distans. Av tentorna i december och januari kommer hälften att använda sig av realtidsövervakad hemexamination.
– Men denna typ av examination är ganska resurskrävande och kräver en hel del administration, säger studierektor Åsa Larson.
Andra kurser examineras exempelvis genom öppen skriftlig hemtentamen som följs av en muntlig uppföljning via Zoom. Vissa lärare använder sig endast av en öppen hemtentamen (där alla hjälpmedel är tillåtna) och försöker konstruera frågorna så att hänsyn tas till att studenterna har tillgång till hjälpmedel. Andra kurser examineras med muntlig examination via Zoom.
Tvådelad tentamen på kurs om elektromagnetism
Sten Hellman berättade vid universitetets lärarkonferens i slutet av november om sina erfarenheter av digitala examinationer från en kurs om elektromagnetism han gav i våras. Han gjorde då en tvådelad Zoomövervakad tentamen. Första delen var en timme med frågor med flera svarsalternativ och som utgjorde 1/3 av poängen. Andra delen var mer problemorienterad, tog två timmar och 2/3 av poängen. Dessutom fanns bonusuppgifter som studenterna löste löpande under kursen.
För flervalsfrågorna användes WebAssign-plattformen. På sajten visades frågorna enbart en begränsad tid. Frågorna dök även upp i olika ordning för studenterna och ordningen på svarsalternativen slumpades fram. Allt för att försvåra fusk. I den andra delen av examinationen krävdes fullständiga lösningar. Lösningarna skulle göras på papper. Studenterna skulle sedan fotografera lösningen och skicka in den. 50 av 70 registrerade studenter genomförde examen.
– Denna digitala tentamen genomfördes på en kurs som hann börja innan omställningen till distansundervisning. Därför fanns det en stor förståelse bland studenterna att vi fick laga efter läge och göra det bästa i en situation som vi inte hunnit planera för, säger Sten Hellman.
Balans mellan övervakning och studentens integritet
I kursutvärderingen angav 75 procent av de svarande att den digitala tentamen hade gett dem en "godtagbar" eller bättre möjlighet att på ett rättvist sätt visa vad de lärt sig, vilket är något bättre än utvärderingen föregående år då tentamen gavs på vanligt sätt. Däremot ansåg många studenter att tiden var för kort i förhållande till innehållet.
Enligt Sten Hellman måste man som lärare hitta en rimlig balans mellan övervakning och respekt för studentens integritet och stress.
– Vi måste komma ihåg att studenterna inte anmält sig till en distanskurs, vi måste därför vara försiktiga med krav både vad gäller övervakning i deras hemmiljö och teknisk utrustning. Ju hårdare vi försöker bevaka studenterna för att motverka eventuellt fusk, desto mer krav kommer vi att ställa på utrustning och desto mer kommer vi att påverka studenternas integritet.
Digitala examinationer sedan tidigare vid DSV
Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) hade däremot även innan pandemin använt sig av digitala examinationer. Man forskar dessutom på området, som automaträttande examinationer där läraren inte behöver lägga ner så mycket tid på att rätta tentafrågorna själv.
– Det som många lärare vill ha är automaträttade examinationer med fritextsvar, som kortsvarsfrågor och essä-frågor. DSV forskar sedan en tid även kring AI-baserad automatisk tentarättning, vilket vi hoppas kunna presentera exempel på under 2021, säger prefekten Uno Fors.
Enligt honom föredrar många studenter vid DSV digitala examinationer, men understryker att studenterna i förväg vill kunna testa systemet.
– Från lärarens synvinkel är digitala tentor väldigt bra, eftersom vi då inte har problem med att läsa handstilar. Digitala tentor är därför lättare att rätta, säger Uno Fors.
Han bedömer heller inte att risken för fusk är så stor. Det gäller att ha litet annorlunda uppgifter, som att skapa virtuella case, för studenterna och det bör kombineras med övervakning, enligt Uno Fors.
Tidskrävande gå igenom inspelat material
Hans kollega Henrik Bergström tog i våras fram en ny typ av examination för omtenta i en programmeringskurs. Studenterna fick där lösa programmeringsuppgifter som rättades automatiskt, men också spela in sig själva när de resonerande kring svaren. En lärdom var att det tog lång tid gå igenom det inspelade materialet. Det visade sig även vara svårt för vissa studenter att förklara hur de tänkte eftersom de inte hade fått tillräckligt med tid att öva på detta.
Läs även: Ökat antal disciplinärenden – men oklart varför
Stöd för digitala tentamina
Centrum för universitetslärarutbildning (CeUL) har lagt in några länkar med tips kring digitala examina på ”CeUL-torget” i Athena (länk). En mer utförlig webbsida är även på gång. CeUL kan även erbjuda pedagogiskt stöd vid framtagandet av examinationer och bedömningskriterier, stöd med Athena-anpassning samt med skapade av ett system för flervalsfrågor.
Länkar
- Information om ”CeUL-torget” i Athena
- Tips om examination på CeULs webb
- Om att undervisa online (samlingssida med tips och råd) finns på både svenska och engelska.
- CeUL:s skrift om hur man motverkar plagiering, Plagieringshandboken (Handboken kommer att uppdateras 2021.)