– Vi är alla djupt berörda av den fruktansvärda situationen i Ukraina. Som universitet ska vi välkomna forskare på flykt och möta deras behov så långt det är möjligt. Vad vi har möjlighet att göra begränsas dock i viss mån av att vi är en statlig myndighet. Vi välkomnar därför att en rad forskningsfinansiärer, både statliga och privata, satsar resurser för att bistå ukrainska forskare, säger universitetets rektor Astrid Söderbergh Widding.
Läs även Rektors blogg Universitetets forskare stödjer Ukraina
Snart en månad har gått sedan Rysslands storinvasion av Ukraina. Lidandet bland den ukrainska befolkningen är stort, likaså den materiella förstörelsen. Den ryska regimens aggression har även fått följder inom den akademiska världen. Samma dag som invasionen startade antog universitetsalliansen Civis, där Stockholms universitet ingår, ett uttalande om kriget. Rektor Astrid Söderbergh Widding var även snabb att i sin blogg skriva om att vi som universitet måste stå upp för akademisk frihet och yttrandefrihet samt ha beredskap att bistå kollegor och studenter på flykt.
Den 1 mars beslutade rektor att införa ett moratorium för centrala utbytesavtal med Ryssland. Moratoriet gäller tills vidare och omfattar de två ryska universitet, Lomonosov State University i Moskva och Saint Petersburg State University, som Stockholms universitet har centralt utbytesavtal med.
Frysta samarbeten med Ryssland
Foto: Sören Andersson
Svenska regeringen har beslutat att stoppa alla forskningssamarbeten med ryska och belarusiska institutioner. Vetenskapsrådet har brutit med sin ryska motsvarighet och medger inte att medel förs till dessa två länder. Många lärosäten och forskningsfinansiärer har även avslutat eller fryst samarbeten med institutioner i Ryssland eller Belarus. EU har pausat finansiering av forskning där ryska universitet deltar.
– Däremot kan pågående samarbeten fullföljas under förutsättning att deltagandet finansieras från Ryssland eller Belarus, med egna medel eller in kind-bidrag. Inget hindrar dock att enskilda forskare fortsätter sina samarbeten, givetvis med hänsyn tagen till säkerhetspolitiska aspekter. Detsamma gäller för Stockholms universitets samarbeten, säger Astrid Söderbergh Widding.
Stipendier för ukrainska forskare
Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) har utlyst stipendier för ukrainska forskare att verka i Sverige. Det har även Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) och Wallenbergstiftelserna gjort. På universitetets webb finns en samlingssida över medel att söka för ukrainska forskare som vill komma till Sverige. Det finns även ett antal enskilda initiativ för att stödja ukrainska forskare och studenter, till exempel genom att ta emot ukrainska forskare i sitt laboratorium (se Kemilabb erbjuder plats för forskare från Ukraina).
Beredskap vid SU att ta emot forskare
Stockholms universitet har sökt medel för flera forskare inom ramen för SSF:s utlysning. Universitetet har också förklarat sig vara berett att ta emot ukrainska forskare inom ramen för Scholars at Risk (SAR), vilket sker via förmedling från SAR, då universitetet kan medfinansiera.
– Det finns ett fantastiskt engagemang och stor kreativitet hos många för att hjälpa till och ge stöd till krigsdrabbade från Ukraina – och mycket görs bäst på individ- eller institutionsnivå snarare än av Stockholms universitet centralt. Utöver att bistå enskilda forskare och studenter på flykt är det också viktigt att vi som universitet bidrar med att på olika sätt förmedla all vår forskningsbaserade kunskap som är av relevans i det osäkra läge där vi befinner oss, säger Astrid Söderbergh Widding.
För att få överblick över institutioners och forskare/forskningsgruppers samarbeten med Ryssland har en lista upprättats. Hittills har ett trettiotal samarbeten vid Stockholms universitet förts upp på listan.
Johanna Wiklund vid Studentavdelningen samordnar universitetets arbete med det internationella nätverket Scholars at Risk och tar emot frågor om mottagande av ukrainska forskare vid universitetet med anledning av krigsutbrottet. Hon berättar att det kommit en del frågor om anställningsmöjligheter och finansiering av riskutsatta gästforskare genom stipendier. Men även frågor har kommit om det går att upplåta universitetets lokaler för mottagande av flyktingar.
Fånga upp oro hos medarbetare och studenter
Vi har även talat med ett par institutioner om hur de påverkas. Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska har haft forskningssamarbete, som inkluderar studentutbyten, med Higher School of Economics i Moskva samt de statliga universiteten i Novgorod och Petrozavodsk. Dessa samarbeten har nu avbrutits.
Foto: Ingmarie Andersson
Institutionen har i dagsläget inga gästforskare i Ryssland eller Ukraina. Däremot finns doktorandhandledare från Ryssland och flera av medarbetarna har rysk eller ukrainsk bakgrund.
– För vår del handlar det förstås om att fånga upp oro på det mänskliga planet, då flera anställda är konkret berörda. Men det är ju också en katastrof när det gäller samarbetet med Ukraina och Ryssland. Våra kollegor i Ukraina är offer för den ryska invasionen och kollegorna i Ryssland som inte sympatiserar med kriget har också en utsatt situation, säger institutionens prefekt Charlotta Seiler Brylla.
Institutionen har nu inga utbytesstudenter från Ryssland eller Ukraina men studenter med ursprung i dessa länder.
– Det viktigaste är att de känner sig trygga, men också att intresset och glädjen att studera slaviska språk inte förstörs av kriget, säger Charlotta Seiler Brylla.
Undersöker möjligheter att ta emot forskare
Forskare från både Ukraina och Ryssland har hört av sig till institutionen. Nu undersöks olika alternativ för att ta emot forskare från Ukraina.
– Det är vår förhoppning att Stockholms universitet kan avsätta centrala medel för att öka möjligheterna att ta emot forskare och studenter. Institutionen har även planer på att inkludera ukrainska forskare i ett pågående projekt, säger Charlotta Seiler Brylla.
Institutionen planerar flera arrangemang som informerar om och belyser kriget och Ukrainas situation på olika sätt. Det finns också privata initiativ där medarbetare samlar in bland annat kläder till flyktingar från Ukraina. Hösten 2022 ger institutionen två fristående kurser: "Ukraina igår och idag" samt "Ukrainska som ett andra slaviskt språk".
Samarbete inom stora konstellationer
Fysikum har formellt inga direkta samarbeten med ryska statliga universitet. Däremot samarbetar en del forskare indirekt inom större konstellationer och internationella infrastrukturer som partikelacceleratorn Cern i Schweiz. För att kartlägga eventuella fler informella samarbeten har nu en enkät gått ut vid institutionen.
Prefekten Jan Conrad säger att informella samarbeten och utbyten kommer att bedömas från fall till fall. Han har vidare regelbunden kontakt med de ukrainska medarbetare vid institutionen som han känner till. Däremot har inte institutionen några studenter från Ukraina eller Ryssland.
– Jag har erbjudit ryska forskare att kontakta mig om det finns frågor kring hur den rådande situationen kan påverka deras arbete. Det är viktigt att man bevakar eventuella negativa effekter på arbetsmiljön på grund av kriget i Ukraina.
Fysikum undersöker även möjligheter att ta emot forskare från Ukraina. Institutionens kommitté för forskningsstrategi har gett sitt stöd till att frigöra resurser för att ta emot forskare från Ukraina. Nu ska institutionsstyrelsen ta beslut i frågan.
Läs mer på SU-webben:
SU:s informationssida med anledning av invasionen av Ukraina
Funding opportunities for Ukrainian researchers
Rektors blogg
Läs även:
Artikel på SU-webben: Kriget i Ukraina påverkar Arktisexpeditioner
Artikel i Curie:Nu bryter forskarvärlden med Ryssland