Foto: Ingmarie Andersson
Grundtanken i systemet är att bättre utnyttja befintlig information från externa granskningar av forskning. Foto: Ingmarie Andersson
 

År 2019 beslutade rektor att beskriva samt om nödvändigt komplettera kvalitetssäkringssystemet för forskning vid Stockholms universitet. En starkt bidragande anledning till beslutet är att Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fått i uppdrag att utvärdera lärosätenas kvalitetssäkringssystem för forskning. Det innebär utvärdering av komponenter såsom lärosätenas organisation och styrning, extern granskning av forskningsverksamheten, forskarnas förutsättningar, jämställdhet och samverkan. Stort fokus i UKÄ:s riktlinjer för utvärderingen läggs på behovet av extern granskning. UKÄ kommer att utvärdera arbetet vid Stockholms universitet – men det är ännu inte klart när detta sker. Arbetet kring kvalitetssäkringssystemet av forskning leds av tidigare vicerektorerna Anders Karlhede och Astri Muren. Inom förvaltningen ligger ansvaret hos Rektors kansli och utredaren Jonas Gurell.

Dialog säkrar och driver kvalitet

En ny komponent i kvalitetssäkringssystemet, som består av kvalitetsdialoger om forskning med indikatorrapporter som diskussionsunderlag, utvecklas för närvarande vid universitetet. Grundtanken är att bättre utnyttja befintlig information från externa granskningar av forskning istället för att införa ytterligare. Universitetets forskare och forskning utvärderas i stor utsträckning i samband med bidragsansökningar, publiceringar, rekryteringar, befordringar och disputationer. Det finns alltså redan ett omfattande kollegialt baserat system för kvalitetssäkring av forskning och mycket data att bedöma. Universitetet vill undvika att skapa nya betungande moment för forskarna och istället utnyttja redan genomförda granskningar maximalt. Någon regelbunden extern granskning av hela verksamheten är därför inte aktuell; resultaten av en sådan granskning bedöms vara begränsade i förhållande till arbetsinsatsen.

– Målet för Stockholms universitets kvalitetssäkringssystem för forskning är enkelhet och effektivitet genom att utnyttja befintliga data. De indikatorrapporter som nu ställs samman ska tillsammans med den övriga kunskap som finns utgöra grund för kvalitetsdialoger mellan kärnverksamhetens tre beslutsnivåer: rektor, område/fakultet och institution. Samverkan mellan dessa nivåer är central för forskningens kvalitet – och för hela universitetets utveckling, säger rektor Astrid Söderbergh Widding.

Diskussion med samtliga institutioner

Jonas Gurell.

Under 2019 testades indikatorrapporterna på tre pilotinstitutioner. År 2020 togs rektorsbeslut om att utvidga piloten till att omfatta samtliga institutioner. Med start under hösten påbörjades dialoger mellan rektor, prorektor, vicerektorer, kvalitetsgruppen och institutionerna med indikatorrapporterna som underlag. Syftet var att samla in synpunkter från verksamheten på indikatorunderlaget och på hur det kan användas som diskussionsunderlag i kvalitetsdialoger runt forskning.
– Detta är en viktig del av förankringen och ett bra sätt för oss att få feedback på det system vi håller på att utveckla, säger Jonas Gurell.

Till sommaren ska indikatorrapporterna uppdateras och under sista halvan av 2021 hålls sedan individuella kvalitetsdialoger med samtliga institutioner. Fokus ska då vara på forskningen och forskningskvaliteten och inte systemet som sådant.

Jonas Gurell betonar att kvalitetssäkringssystemet inte ska vara en pappersprodukt utan något som ska föranleda ett aktivt arbete. Detta kommer att bli något som behöver utvecklas över tid och institutionerna behöver finna ett arbetssätt som blir värdefullt för dem.
– Vi är fortfarande i början av en process men det har varit tydligt att indikatorunderlagen har lett till flera diskussioner runt forskningen och forskningens kvalitet. Detta ser vi som mycket positivt, säger Jonas Gurell.

Kvalitetsdialog gav förståel

Foto: Ingmarie Andersson
Anna-Malin Karlsson

Anna-Malin Karlsson är prefekt vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, som varit en av de tre pilotinstitutionerna. Enligt henne gav kvalitetsdialogerna en förståelse för den inte helt självklara relationen mellan vad som verkligen driver kvalitet och vad som går att mäta i stor skala och utan extra insatser.
– Dessa två mål matchar sällan varandra mer än delvis. Samtidigt som det stärker min övertygelse om att kvalitetsmätning bör praktiseras med skepsis gav det mig insikten att det faktiskt finns några enkla sätt att ändå få en grov bild av ett forskningsfälts genomslag och framgång.

Hur kommer ni att använda materialet vid institutionen?
– Vi tog upp resultaten på ett personalmöte, i samband med att vi presenterade årets publikationer. Vi har även pratat om det i ledningsgruppen. Allt som ger input till övergripande diskussioner om forskningsverksamhet är välkommet!

Forskningen är redan kvalitetsgranskad

Institutionen för ekologi, miljö och botanik var också pilotinstitution. Prefekten Ove Eriksson säger sig ha förståelse och sympati för universitetets sätt att hantera kraven på kvalitetssäkring av forskningen. Han tycker också att själva kvalitetsdialogen var trevlig och att det är bra att diskutera en institutions forskning med fakultets- och universitetsledningen. Men han anser samtidigt att idén bakom systemet med kvalitetssäkring är märklig.
– Forskningen är till sin natur kvalitetssäkrad, genom peer review, konkurrens om forskningsmedel och vid rekryteringar samt sakkunniggranskningar vid till exempel befordringar. Få verksamheter är så ofta kvalitetsgranskad.

Ove Eriksson har svårt att se hur materialet kan komma till praktisk användning vid institutionen.
– Institutionsledningen styr ju inte de olika forskningsledarnas forskning eller strategier, och forskningsledarna själva är redan väl medvetna om de villkor som råder för att erhålla forskningsmedel.