SU. Foto: Ingmarie Andersson
Rapporten över forskningsindikatorer visar att Stockholms universitet är bland de främsta svenska lärosätena när det gäller citeringsgenomslag. Foto: Ingmarie Andersson


– Jämförelser av olika forskningsämnesområden genom indikatorer är alltså komplicerat och blir inte sällan missvisande vid en snabb analys. Eftersom lärosäten har olika ämnesprofiler blir även jämförelser dem emellan ofta komplicerade, säger Jonas Gurell, utredare vid Ledningssekretariatet och huvudansvarig för rapporten.
 
– Samtidigt pågår ett arbete med att utveckla Stockholms universitets kvalitetssystem för forskning, där institutionsspecifika underlag har tagits fram för verksamhetsutveckling på institutionsnivån. Tanken är att dessa endast i begränsad utsträckning ska bygga på bibliometriska data, säger rektor Astrid Söderbergh Widding.

Drift- och forskningsmedel

De ekonomiska indikatorerna är dels driftkostnader, dels externa forskningsbidrag.

Driftkostnaderna är upparbetade medel för forskning inklusive personal- och lokalkostnader men exklusive investeringsutgifter. Kostnaderna speglar den faktiska forskningen och inte kostnader för forskarutbildning.

Externa forskningsmedel kan vara av flera typer. En indikator är VR:s fria projektbidrag som utgår från forskarnas egna idéer och där ansökningarna utvärderas med avseende på vetenskaplig excellens. Att bli beviljad ett fritt projektbidrag från Vetenskapsrådet kan därför ses som en kvalitetsindikation.

Den andra formen av bidragsindikator är externa medel från ytterligare finansiärer, särskilt redovisar rapporten Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (projektanslag från KAW är också bland de största som beviljas till enskilda forskare), European Research Council (ERC är den största finansiären av excellent grundforskning på europeisk nivå) och Wallenberg Academy Fellows.

Redovisningen ger en bild av den ekonomiska omfattningen av Stockholms universitets forskning ur ett nationellt perspektiv och belyser både Stockholms universitets andel av ansökningar och beviljandegraden.        

Citeringar och öppna data

De bibliometriska indikatorerna, som mäter forskares publikationer, kommer från två tjänster. Dels från den svenska databasen DiVA, dels från Leidenrankningen, där data från den kommersiella databasen Web of science används som beräkningsunderlag. Rapporten redovisar även andelen öppet tillgängliga artiklar, något som universitetet ska vara drivande i enligt strategierna.

Rapporten visar att Stockholms universitet är bland de främsta svenska lärosätena när det gäller citeringsgenomslag. Snarlika siffror återfinns även i andra produkter, som Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2019.

Rapporten har diskuterats i Områdesövergripande rådet med kommentarer från områdena och därefter presenterats för styrelsen.

Läs rapporten i sin helhet – se bifogad pdf.

Rektors blogg.