Foto: Anette De Ron
Ola Palm Foto: Anette De Ron

Pandemin har inte enbart inneburit ett uppsving för ”ren” onlineundervisning. Det har även blivit en tydlig ökning av hybridundervisning, alltså där vissa studenter finns på plats i klassrummet medan andra deltar i undervisningen online. Denna undervisningsform ställer lärare och studenter inför nya utmaningar. Vid universitetets lärarkonferens i november diskuterades erfarenheter av hybridundervisning under ett seminarium organiserat och lett av Hans Färnlöf, lektor vid Romanska och klassiska institutionen. Bland dem som berättade var adjunkten Ola Palm, vid Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.

Han har främst använt sig av hybridundervisning inom utbildningar för verksamma lärare. För dessa är möjlighet att delta på distans viktigt eftersom de befinner sig på olika platser i landet.  Ola Palm beskriver sig som orädd för att testa teknik och har provat mycket nytt i år.
– Jag har lyft in helheten för studenten mycket mer när jag planerat mina seminarier nu och tänkt igenom vad studenter ska göra själva eller i grupp.

Tekniken har blivit enklare

Ola Palm gläds över att tekniken nu blivit så enkel att den kan hanteras av studenterna. Men samtidigt betonar han att det är ett utvecklingsarbete som pågår och det finns mycket att fundera kring för att utveckla undervisningen än mer.
– Det är lätt att man lyfter in fysisk undervisning till att vara hybridundervisning och det fungerar sällan bra. Vi måste tänka på hur vi kan kombinera de olika bitarna.

Alla moment kan inte bli jämlika för de som är på plats och de som är online, enligt Ola Palm.
– Jag har till exempel försökt få studenter att göra laborationer i sina kök. Så ibland måste man inse att hybridundervisning är en dålig lösning.

Kompromiss som inte blir bra

Sten Hellman
Sten Hellman

Sten Hellman, professor vid Fysikum, beskrev det som att vi nu befinner oss i ett skede av återhämtning efter våren och försöker hitta nya former för hybridundervisning.
– Jag har svårt att se fördelar från ett snävt lärarperspektiv. Det blir en kompromiss som inte blir bra.

Sten Hellman menar att en av de största utmaningarna är att likställa studenter på plats med de som är online. Ambitionen är att alla studenter ska ha samma makt så att onlinestudenter ska synas och ta plats i klassrummet. Han har försökt skapa interaktivitet mellan studenter på plats och de som är med digitalt. Enligt Sten Hellman är det även bra om det vid gruppövningar går att blanda studenter på plats och de som är med digitalt.

Ökad tillgänglighet och enklare för studenter

I ett större perspektiv kan dock Sten Hellman se fördelar med hybridundervisning. Det kan öka tillgängligheten och bli enklare för många studenter. Han tror även det kan finnas möjlighet att bredda studentunderlaget. Om studenterna inte behöver vara på plats i det fysiska klassrummet kanske de inte behöver skaffa bostad i Stockholm.

Ett problem som lyftes av flera var behovet av förutsägbarhet, såväl för studenter som lärare.
– Jag som lärare måste få veta hur det blir med studenternas närvaro. Hur många studenter kommer att finnas i klassrummet respektive online, frågade Ola Palm.

Sofia Holmdahl, ordförande för Stockholms universitets studentkår, berättade att många studenter generellt är positiva till möjligheten att kunna delta hemifrån. Det kan gälla både vid sjukdom och för att hemmamiljön kan ge bättre studiero eller för att man då inte behöver lägga tid och pengar på resande. Däremot var hon kritisk mot att hybridundervisningen hittills mest varit ad hoc och inte tillräckligt genomtänkt. Det pedagogiska stödet till studenter var inte tillräckligt under våren och många studenter riskerade att komma i kläm. Hon var även kritisk mot att universitetet inte kommit tillräckligt långt med att ordna teknik för hybridundervisning.

Behov av stöd till studenter med funktionsnedsättningar

Foto: Sara Emnegard
Sofia Holmdahl Foto: Sara Emnegard

Sofia Holmdahl understryker att alla studenter är olika och har olika behov, vilket det måste tas hänsyn till vid hybridundervisning. Universitetet måste därför säkerställa att det finns stöd till studenter med funktionsnedsättningar. När en del av en studentgrupp är på plats i en föreläsningssal och en del sitter hemma bakom sina datorer blir det viktigt med bra ljudkvalitet för alla. Och hur fungerar det med hörslingor?

– Det finns även andra maktaspekter som inte kopplas direkt till funktionsnedsättning, exempelvis finns ett större utrymme för de studenter som är på plats att ställa frågor till den undervisande läraren än de som deltar hemifrån. Det finns många aspekter av hybridundervisning lärosätet måste ha pli på för att det ska fungera, säger Sofia Holmdahl.

Inför vårterminen anser hon det viktigaste för studenterna är god kvalitet på utbildning och undervisning. Stockholms universitet måste kunna säkerställa att det finns positiva aspekter av att ha hybridundervisning, inte minst för de studenter som lär sig bättre hemifrån.
– I rådande situation med coronapandemin ställer vi oss tveksamma till att studenter ska behöva ta sig till campus, men om den lättar kan hybridundervisning fungera om den görs väl, säger Sofia Holmdahl.

Arbetsgrupp ser över teknikbehovet vid universitetet

Enligt Ulf Olsson, biträdande föreståndare vid Centrum för universitetslärarutbildning (CeUL) och docent vid Institutionen för data och systemvetenskap, har Stockholms universitet generellt inte den teknik som behövs för bra hybridundervisning. Rektor har dock tillsatt en arbetsgrupp, under ledning av professor Uno Fors vid Institutionen för data- och systemvetenskap, som ska se över bristerna. Flera rapporter har redan tagits fram av gruppen, bland annat med rekommendationer för teknik för olika typer av mötes- och undervisningslokaler, teknik för Albano.

Läs även Tips för bra hybridundervisning.

Lyssna även på podden Bakom bokhyllans avsnitt om Pandemiplugg och forskning på paus