Johanna Garefelt, doktorand på avdelningen för epidemiologi vid Psykologiska institutionen, publicerade artikeln ”We lose about 30 minutes of sleep each night of the working week, new study shows” i augusti 2020.

Johanna Garefelt, Psykologiska institutionen. Foto: Niklas Björling
Johanna Garefelt, Psykologiska institutionen. Foto: Niklas Björling

Vad gav det dig att bli publicerad?

– Framförallt spridning av min forskning till allmänheten i många olika länder. Artikeln gav också ringar på vattnet genom att andra tidningar plockade upp nyheten och återpublicerade den som sin egen, med hänvisning till min forskning. Det är en stor fördel med Creative commons-licensen. Tidningar som tycker det är intressant kontaktade mig för att få en intervju och då får man en möjlighet att utveckla resonemangen lite mer.

Har du några tips på vad som är bra att tänka på?

– Lägg inte ner tid på att skriva en färdig populärvetenskaplig artikel innan du fått din pitch accepterad, om du inte vill publicera den någon annanstans ändå. Jobba istället på att tänka ut en bra vinkel och skriv sedan artikeln tillsammans med din redaktör som du blir tilldelad när de ber dig skriva. Redaktören var i mitt fall var otroligt duktig, snabb och hjälpsam. Innehållet i både pitch och artikel bör vinklas så det kan intressera en icke-forskare framförallt. Ett tips är väl att vända på det sättet vi normalt skriver en artikel: Börja med dina slutsatser och skriv om den konkreta innebörden av dina forskningsresultat, medan forskningsmetodik och bakgrunden till forskningen kan presenteras lite kortare.

Sara Callahan, forskare vid Institutionen för kultur och estetik, publicerade artikeln ”The value of a banana: understanding absurd and ephemeral artwork” i oktober 2020.
– Det var roligt att skriva om något dagsaktuellt. I mitt fall var de ute efter någon som skulle skriva om en specifik debatt som pågick just då för en bredare publik. Med akademiska artiklar är ju processen ofta väldigt långsam, här gick det snabbt och jag fick snabbt respons på det jag skrev av läsare. Redaktören jag arbetade med var också bra. Jag lärde mig en hel del om att skriva mer populärvetenskapligt.

Några tips på vad som är bra att tänka på?

– Hålla sig borta från akademisk jargong och alltför invecklade argument. Att försöka göra texten engagerande och rolig att läsa även för någon som inte har en bakgrund inom ditt ämnesområde. Jag önskar att jag hade lagt lite mer tid på de kommentarer och mejl jag fick från läsare, skriver jag igen ska jag försöka bättra mig på den fronten.

Gustaf Hugelius, Institutionen för naturgeografi. Foto: Niklas Björling
Gustaf Hugelius, Institutionen för naturgeografi. Foto: Niklas Björling

Gustaf Hugelius, universitetslektor vid Institutionen för naturgeografi, publicerade artikeln “We mapped the world’s frozen peatlands – what we found was very worrying” i augusti 2020.
– Det var en intressant process att arbeta fram artikeln ihop med redaktören på The Conversation. De har professionella kommunikatörer med bra blick för vilka aspekter på forskningen som är intressant för den breda allmänheten och media. Jag fick också ett större internationellt genomslag. Nyheten plockades upp av både BBC och The Guardian.

Några tips på vad som är bra att tänka på?

– Att fundera på vilken del av forskningen som är av allmänintresse är en viktig del. Det kan ofta vara så att de aspekter som är vetenskapligt mest intressanta för oss kanske inte är de av mest allmänintresse.

Jens Christian Moesgaard, Institutionen för arkeologi och antikens kultur. Foto: Djamila Rachidi, Le Studium

Jens Christian Moesgaard, professor i numismatik vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur, publicerade artikeln ”Swedish Viking hoard: how the discovery of single Norman coin expands our knowledge of French history” i mars 2021. I mitten på april hade den lästs av 229 004 personer, vilket gör den till den mesta lästa artikeln hittills i tidningen av forskare från Stockholms universitet.  
– Jag tror inte att jag någonsin har nått ut till så många människor tidigare. Det är fantastiskt att uppleva att mitt ämne, numismatik, har väckt så stort intresse – och intresset gäller även mina samarbetspartners från Arkeologerna/Statens historiska museer, som hittade de mynt som jag skrev om. På ett mer personligt plan kan jag nämna att en gammal bekant från Wales, som jag tappat kontakten med, hade läst artikeln och plötsligt kontaktat mig.

Vad har det gett dig som forskare att publiceras i tidskriften?

– Det är ett väldigt annorlunda sätt att skriva än när man skriver en vetenskaplig artikel. Man måste verkligen skära bort för att komma till det väsentliga. Det är en lärorik övning. Läsarnas kommentarer var mycket seriösa och relevanta. I mina svar kunde jag utveckla några av mina poänger. En läsare skrev att jag hade underskattat vikingatidens våld. Jag höll med honom, men försvarade mig med att säga att vissa poänger måste bli lite hårdvinklade när man skriver så kort, och det accepterade han.

Training sessions med The Conversation i maj – anmäl dig nu!

Två digitala training sessions med The Conversation kommer att anordnas under våren, nu kan du anmäla dig till ett av passen:
10 maj kl 14-16. Anmäl dig här.
11 maj kl 14-16. Anmäl dig här.

Obs! Zoomlänken till workshopen kommer att skickas i mejlet med bekräftelsen på anmälan.

Läs även artikeln ”Vill du nå ut till en internationell publik med din forskning?”

The Conversation


Mer information om The Conversation

Artiklarna som publiceras i The Conversation är fritt åtkomliga och får återpubliceras enligt licensen creative commons, det vill säga så länge källan anges och texten inte ändras.
The Conversation har en läsekrets på omkring 18 miljoner varje månad och når ut till 42 miljoner läsare varje månad genom återpubliceringar enligt creative commons.

The Conversation
Föreslå en artikelidé direkt till tidningen
”Forskare i workshop med The Conversation”
”Stockholms universitet med i The Conversation”
Artiklar i The Conversation skrivna av forskare vid Stockholms universitet