Den brittiska utgåvan av The Conversation i oktober 2019.
Den brittiska utgåvan av The Conversation i oktober 2019.


Målet med The Conversation är att ge forskningsperspektiv på aktuella ämnen och därmed bidra till en fördjupad diskussion om komplexa frågor i samhället. Stockholms universitet är medlemmar i stiftelsen bakom det digitala magasinet The Conversation sedan oktober 2019 vilket innebär att forskare vid universitetet kan få stöd av kunniga redaktörer från idéstadiet till att artikeln publiceras. Redaktörerna erbjuder sig också att komma till Stockholms universitet och hålla kurser i hur man skriver populärvetenskapligt.
– Stockholms universitet vill vara med i The Conversation för att nå ut bättre med vår forskning internationellt och ha möjlighet att lyfta aktuella frågor kopplat till forskning och vetenskap. Detta är särskilt viktigt i en tid med kunskapsmotstånd där fakta ställs mot åsikter, säger Linda Carlsson, kommunikationschef vid Stockholms universitet.
Totalt, via återpubliceringar i andra medier, når tidningen ut till över 38 miljoner läsare varje månad och mer än 90 000 forskare från olika universitet har medverkat med artiklar.

Forskare med i expertlistor

Artiklarna som publiceras på sajten är fritt åtkomliga och får återpubliceras enligt licensen creative commons, det vill säga så länge källan anges och texten inte ändras. Tidningen erbjuder också forskare vid medlemsuniversiteten att stå med på expertlistor inom olika ämnen och feedback i form av månadsrapporter med statistik över genomslag, antal läsare och återpubliceringar ges till de forskare vars artiklar blir publicerade. 
The Conversation startade i Australien 2011 och tidningen ges sedan dess ut i olika utgåvor, bland annat i Frankrike, Storbritannien, USA, Kanada, Afrika och Indonesien. Organisationen drivs utan vinst och ägs av medlemsuniversitet och forskningsfinansiärer.

Informationsmöte och workshop i början av år 2020

Under hösten kommer en arbetsgrupp vid Stockholms universitet att inleda samarbetet med The Conversation. I början av år 2020 planeras ett större informationsmöte med redaktörer från The Conversation där forskare vid universitetet erbjuds att delta i en workshop om att skriva populärvetenskapliga artiklar för en internationell publik.

Är du intresserad av att delta vid informationsmötet? Gör gärna en intresseanmälan redan nu genom att maila kontaktpersonen för The Conversation vid Stockholms universitet: Helene Komlos Grill, projektledare för internationell kommunikation: helene.komlos.grill@su.se

Läs mer om The Conversation: https://theconversation.com/uk

Artiklar i The Conversation.
Några artiklar i The Conversation, oktober 2019.


Hur är det att bli publicerad i The Conversation? Forskare vid Stockholms universitet som har medverkat med artiklar delar med sig av sina erfarenheter.

Carl Cederström. Foto: Niklas Björling
Carl Cederström. Foto: Niklas Björling

Carl Cederström, docent, Företagsekonomiska institutionen:

– Roligt att Stockholms universitet har blivit medlemmar! Det var länge sedan som jag skrev något nu, men jag minns att redaktörerna var väldigt bra, och det som är kul är att andra större nyhetssajter ofta plockar upp artiklar som skrivits i The Conversation. Något jag skrev publicerades även i Washington Post, säkert på andra ställen också.

Owen Gaffney, global sustainability analyst and science communicator at Stockholm Resilience Centre and Potsdam Institute for Climate Impact Research:

“I wrote an article based on a research paper I had just published and I got a lot out of it. They have an amazing reach and the article clearly got out to a lot of people: 31,800 readers and 85 comments.”
How was the process and the contact with the editors?
“The process was fantastic. The editor assigned to me was extremely professional and added a lot of value. It was not about proofreading – it was about structure and deep thought about who the audience is and what level to pitch to them. I really enjoyed it.”

Pernilla Malmer, senior rådgivare, Stockholm Resilience Centre:

Pernilla Malmer. Foto: SRC
Pernilla Malmer. Foto: SRC

– Jag var medförfattare till den populärvetenskapliga artikeln ”Indigenous peoples are crucial for conservation – a quarter of all land is in their hands” som publicerades i Conversation 2018. Det blev inte så mycket extra jobb för mig eftersom det var andra som draftade den, men det verkade gå snabbt och smidigt. Det jag fick ut var att det förefaller som ett bra sätt att ge uppmärksamhet till artikeln, men det är svårt att säga hur mycket extra uppmärksamhet det gav. En kul grej var den långa kommentarstråden med bra och tänkvärda inlägg från folk som läste artikeln.

Torkild Thanem, professor i management och organisation, Företagsekonomiska institutionen:

– Jag har samförfattat artikeln ”Fake news: emotions and experiences, not more data, could be the antidote” som publicerades i The Conversation nu i oktober.
Vad gav det dig att vara med?
– Det tvingade mig till att tänka mer noggrant igenom artikelns frågeställning och huvudargument och se till att det fanns tydliga belägg för det som framförs i artikeln.
Hur tyckte du att processen fungerade?
– Processen funkade bra! Även om jag var tvungen att justera några av redaktörens formuleringar, så var han effektiv, klartänkt, och ställde grundläggande frågor som man lätt glömmer bort själv.

Robert Blasiak, researcher, Stockholm Resilience Centre:

Robert Blasiak. Foto: SRC

Robert Blasiak. Foto: SRC

“I think I’ve published 3–4 articles with the Conversation. I really enjoy writing, and it’s fun to write for a more general audience – I think everything I’ve written for The Conversation originated from peer-reviewed research I published, and the process of rewriting that for a general audience was fun and helped clarify my thinking more about why the research is societally relevant.”
How was the process and the contact with the editors?
“It’s been a couple years, but my memory is fairly positive. The editors want everything short and simple, and I sometimes felt their suggestions weakened the narrative. But it’s a collaborative process of back-and-forth editing, and I was always happy with the final product, and my memory is that the editors were receptive to my changes, including when I decided against some of their edits.“

Steven Lade, researcher, Stockholm Resilience Centre:

“I have attempted to have articles published in the Conversation twice. The first one, which did get published, happened when my co-author contacted an editor of the Conversation with whom she already had a professional relationship. The writing and publishing process went very smoothly and quickly from there. The article was a great way to get our message out and influence a broader audience. It can also help establish your profile in a specific area.“