– Statistiken visar att allt fler unga väljer att studera vid högskolan, men att allt färre av dem gör det direkt efter gymnasiet. Kvinnor fortsätter att i större utsträckning läsa vidare, och gapet mot männen ökar, säger Sofia Berlin Kolm, ansvarig utredare för rapporten på UKÄ.

Under förra året hade 44,6 procent av landets 24-åringar påbörjat högskolestudier, den högsta nivån på tio år. Bland 19-åringarna var det samtidigt bara 12,6 procent som påbörjat högskolestudier, vilket är den lägsta nivån av årskullarna födda på 1990-talet. Bland kvinnorna hade 53,1 procent påbörjat högskolestudier senast vid 24 års ålder, jämfört med 36,5 procent bland männen.

Högutbildade föräldrar ökar sannolikhet att barn studerar vidare

UKÄ har också tittat på hur föräldrarnas utbildningsnivå påverkar valet att studera vid högskolan. Statistiken visar tydligt att ju högre utbildning föräldrarna har, desto mer troligt är det att deras barn läser vidare. Av de 24-åringar som hade högutbildade föräldrar hade 68,1 procent valt att studera vid högskolan, medan motsvarande siffra var 45,8 procent för ungdomar med medelhögt utbildade föräldrar och endast 25,8 procent för ungdomar med lågutbildade föräldrar.

Samtidigt visar sammanställningen tydliga regionala skillnader även inom grupper med samma sociala bakgrund. Exempelvis har ungdomar med lågutbildade föräldrar störst sannolikhet att studera vidare i Stockholms län, 29,6 procent, medan sannolikheten är lägst på Gotland, 18,6 procent.

– Vår analys visar att den sociala bakgrunden inte enskilt förklarar de regionala skillnaderna i övergång till högskolestudier. Geografiska faktorer som avståndet till en högskola kan sannolikt spela roll, liksom de lokala möjligheterna att hitta ett passande jobb om man har en akademisk examen, säger Sofia Berlin Kolm.

Du hittar analysen Rekryteringen till högskolestudier från Sveriges län och kommuner här.
 

(Pressmeddelande från UKÄ.)