– För att inte folk ska gå in i trappan och skada sig beslutade vi att placera ett konstverk här, säger Camilla Hjelm, konstintendent ansvarig för konsten vid universitetet, och som är inne på sitt andra år som ordförande i Stockholms universitets konstförening.
Under trappan utanför Specialpedagogiska institutionen i hus 1 hänger videoverket "The Breath's Deer" av Anders Ramsell som visas dagtid och vars ljud startar när man står under rörelsesensorn.
– Om inte studenterna dragit ut kontakten förstås. Trots att det inte är en tyst avdelning här störst de ibland av ljudet och flimret, säger Camilla Hjelm.
Anders Ramsells kortfilm är en science fiction-historia som består av tusentals akvarellteckningar som visar vad som väntar mänskligheten, med Stellan Skarsgårds röst och musik av cellisten Lori Goldston, som spelat med Nirvana. Det är ett av verken som Statens konstråd köpt in till den så kallade Coronasamlingen, för att stötta det svenska konstlivet under pandemin, som placerats på universitetet.
– Det är kul att få nya kända konstnärer till våra utrymmen. Snart kommer ett verk av Lap-See Lamm att sättas upp här i entrén. Hon tillhör en av de mest lovande inom samtidskonsten och fick sitt genombrott med bland annat 3D-scannade kinakrogar.
Temat för konsten i Albano är människans tidsålder, Antropocen. Historiska lager är en annan röd tråd, med konstverk skapade i lager på lager-teknik, eller äldre konstnärskap som anknyter till mer samtida konstnärer och vice versa. Jan Håfström, Lisa Larsson och Roj Friberg är exempel på folkkära och välrepresenterade konstnärer vars verk finns att se i Albanos hus 1.
Visning av raritetssamlingen i höst
Visningen av konsten i Albano var den sjunde och sista programpunkten för universitetets konstförening denna termin. Från att ha varit över 200 har antalet medlemmar sjunkit till 80 efter pandemin, och efter att medlemsavgiften inte längre dras från lönen.
– Efter visningen av Albano är det dags för raritetssamlingen i höst, och längre fram konsten i Frescati. Vi vill få upp medarbetarnas ögon för den konst som finns på arbetsplatsen, som man går förbi varje dag och kanske inte ens reflekterar över. Det vore roligt om alla anställda som är konstintresserade blir medlemmar, säger Camilla Hjelm.
– Utöver att se på konst och besöka platser som inte är öppna för allmänheten, som Riksdagen och Statens konstråd, har vi också program som inkluderar att själv skapa något, som teckning och måleri. Varje år arrangerar vi också en höstsalong där anställda får möjlighet att visa konst de själva producerat, som foto och målning.
Det viktigaste, hävdar hon, är att bidra till en bra arbetsplats.
– Konstföreningen är en viktig arbetsplatsförening för anställda och de som gått i pension. Den fungerar som ett nätverk och öppnar upp kontaktytorna mellan anställda på olika avdelningar och institutioner.
Det andra benet i föreningen består av det årliga konstlotteriet, som äger rum i samband med årsmötet i mars.
– Vi köper konst för medlemsintäkterna som lottas ut bland alla medlemmar. Målet är att ekonomin ska gå jämnt ut varje år.
Minskat intresse för konstföreningar på jobbet
Förra ordföranden Eva Lundin, som numera arbetar vid Norrtälje konsthall och som utställningskoordinator för den virtuella utställningen Vävda rum i kommunen, är också styrelsemedlem i Riksförbundet Sveriges konstföreningar.
– I förbundet, som firar 50 år som organisation i år, arbetar vi just nu med frågor som rör utvecklingen av konstföreningarna i Sverige och hur vi ska kunna anpassa oss till dagens samhälle.
– När det gäller arbetsplatskonstföreningar behöver vi titta på hela arbetslivets strukturella förändring, som förändringar i arbetsplatskultur, internationell påverkan och hur människor förhåller sig till yrkesliv och karriär där man i dag är mer benägen att byta arbetsplats än förut. Vi tror att dessa faktorer kan ge svar på varför så många arbetsplatskonstföreningar i hela landet tappar medlemmar, vilket gäller generellt för hela Sverige och inte bara för Stockholms universitets konstförening.
Fakta arbetsplatskonstföreningar
- 1940 bildades den första konstföreningen vid en arbetsplats i Sverige, vid CAP Chokladfabrik AB i Göteborg. Målsättningen var att få bort ”Hötorgskonsten” från de svenska hemmen, att stödja levande svenska konstnärer och utveckla ”känslan för god konst” hos de anställda.
- 1944 startade Handelsbanken en konstförening, som nu är en av Sveriges största och en viktig inköpare av svensk samtidskonst.
- Mellan 1940 och 1946 bildades 176 arbetsplatskonstföreningar i Sverige. Även i Danmark var tidigt ute, med konstföreningar på ölföretagen Tuborg och Carlsberg. Överlägset flest arbetsplatskonstföreningar finns i Sverige.
- 1973 bildades riksförbundet Sveriges Konstföreningar, med 25 distriktsstyrelser som bistår föreningarna med konstbildning och föreningskunskap.
- 1989 bildades Stockholms universitets konstförening, öppen för anställda och de som gått i pension från anställning vid universitetet. Syftet är att väcka intresse och sprida kunskap om konst, och att fungera som ett nätverk för anställda.
Källa: Riksförbundet Sveriges konstföreningar
Läs mer om Stockholms universitets konstförening och hur du blir medlem.
Läs en tidigare intervju med konstintendent Camilla Hjelm.
Stellan Skarsgård, på filmsajten Moviezine, om sin medverkan i Anders Ramsells videoverk "The Breath's Deer", som är placerat i entrén till hus 1 i Albano.