Genom nätverket Scholars at Risk kan forskare som är hotade i sina hemländer fortsätta med sin forskning vid Stockholms universitet under en begränsad tid. Foto: Pangea Design


– Vi kan ta emot en forskare per år genom nätverket, och hittills har vi haft en forskare från Turkiet och en från Afghanistan. Det har fungerat väldigt bra, säger Johanna Wiklund, internationell handläggare och kontaktperson för arbetet med Scholars at Risk vid International Office på Studentavdelningen.

Johanna Wiklund. Foto: Jorge Moreno

Scholars at Risk (SAR) är ett internationellt nätverk som startade år 2000 med bas i New York. Nätverket arbetar för akademisk frihet runt om i världen och erbjuder skydd för forskare som inte kan vara verksamma i sina hemländer. Genom nätverkets omkring 650 anslutna lärosäten i 43 länder kan hotade forskare ges tillfälliga anställningar som gästforskare i ett annat land.

Stockholms universitet har varit medlemmar sedan 2013 och är också med i den svenska sektionen av verksamheten som startade 2016 med Göteborgs universitet som samordnare.
– 2019 drog vi igång på allvar efter att ha förberett alla praktiska detaljer och då gick vi ut till olika institutioner och berättade om projektet. Institutet för Turkietstudier tog emot den första forskaren 2020 från Turkiet.
Huvudansvaret för gästforskaren ligger på den mottagande institutionen med stöd av universitetets SAR-grupp. Matchningen mellan institutionerna och de kandidater som finns sker genom Scholars at Risk i New York som ser om någon av deras kandidater kan passa institutionens önskemål och forskningsinriktning. 

Max ett års vistelse

– Det är endast möjligt för gästforskarna att stanna vid Stockholms universitet i 12 månader, sådana är reglerna, det är en tidsbegränsad vistelse som gäller, säger Johanna Wiklund och påpekar att gästforskarna därefter eventuellt kan fortsätta vid andra universitet i Sverige genom nätverket, eller söka sig till universitet i andra länder.
– Men det är inget som Stockholms universitet kan garantera, det är viktigt att vara tydlig med det från början.

I samband med att USA:s trupper lämnade Afghanistan 2021 och talibanerna tog över makten engagerade sig det internationella nätverket i att försöka stötta afghanska forskare. Genom svenska Sida kunde SAR i Sverige ta emot flera forskare från Afghanistan och Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet erbjöd plats till en forskare i juli 2022.  

Torun Lindholm Öjmyr. Foto: Henrik Dunér

– Det började med att jag fick ett mejl från en man från Afghanistan som forskar inom klinisk psykologi om posttraumatisk stress hos unga. Han skrev att han hade stridit för vetenskapen i hela sitt liv och att han nu sökte hjälp för att kunna fortsätta med sin forskning. Jag svarade att jag skulle se vad jag kunde göra, säger Torun Lindholm Öjmyr, professor vid Psykologiska institutionen och den som har varit kontaktperson för gästforskaren, som av säkerhetsskäl har valt att vara anonym under sin tid i Stockholm.

– Hans erfarenheter av att ha behandlat traumatiserade patienter i Afghanistan har varit väldigt värdefullt för det projekt som han är knuten till i Sverige, säger Torun Lindholm Öjmyr. 

Bidrar i projekt för migranter

Projektet, som är ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitet, Karolinska Institutet, Linköpings universitet och Mittuniversitetet, handlar om att utarbeta internetbaserade psykologiska interventioner för farsi- och daritalande migranter som är mellan 15–26 år gamla. 
– Det finns många barriärer för migranter i samhället och för de som mår psykiskt dåligt kan det vara svårt att få vård. Det kan vara språksvårigheter, att många flyttar mellan olika länder eller att många inte vet hur samhället är organiserat och det kan handla om att asylsökande enbart har rätt till vård som inte kan anstå. Den här internetbaserade behandlingen är tänkt att minska en del av dessa barriärer, säger Shervin Shahnavaz, som arbetar i projektet tillsammans med gästforskaren från Afghanistan och som är medicine doktor och legitimerad psykolog och psykoterapeut vid Institutionen för klinisk neurovetenskap och Centrum för psykiatriforskning, Karolinska Institutet och Region Stockholm. 

Han berättar att de just nu testar en modell med ungefär 50 deltagare och det har varit en stor resurs att ha med gästforskaren i projektet. 
– Han har erfarenhet från fältet i Afghanistan där han har arbetat med människor med traumatiska livserfarenheter, han har också läst vid universitet i både Afghanistan och i Iran och kan de kulturella aspekterna av arbete med personer från farsi- och daritalande länder. Han är kunnig både teoretiskt och kliniskt. Vi har en enorm användning av hans kunskaper och erfarenheter, säger Shervin Shahnavaz.

Många praktiska utmaningar 

När det gäller ansvaret för att ta emot en gästforskare genom SAR säger Torun Lindholm Öjmyr att det är bra för den mottagande institutionen att känna till att det innebär en hel del administration och att det kan ta tid att hantera de olika praktiska utmaningarna som kan uppstå på vägen.

– När det handlar om länder utanför EU så krävs uppehållstillstånd och det kan ta tid innan Migrationsverket ger besked. I det här fallet fanns inte heller något svenskt konsulat kvar i Afghanistan så forskaren behövde söka sig till Teheran i Iran och invänta svaret där. Även praktiska saker med boendet i Sverige kan ta tid, det ska man vara beredd på, säger hon. 

Väntar på forskare från Myanmar

Till hösten 2023 förbereder just nu Centrum för Globala Asienstudier vid Stockholms universitet mottagandet av forskaren Nyi Nyi Kyaw från Myanmar via SAR-nätverket och den administrativa och praktiska processen pågår för fullt.  

– Han forskar om sociala rörelser och demokratisering, samt etniska minoriteter, särskilt den förföljda folkgruppen rohingya i Myanmar och kan inte verka i sitt hemland sedan militärkuppen i landet 2021 och lever därför i exil. Den humanitära krisen i Myanmar har helt hamnat i skuggan av kriget i Ukraina. I Myanmar har det civila motståndet mot militärkuppen för två år sedan utmynnat i ett fullskaligt krig mellan militären å ena sidan och befolkningen å den andra. Nyi Nyi Kyaw har mycket att tillföra Stockholms universitet, säger Eva Hansson, forskare vid Statsvetenskapliga institutionen och koordinator för Centrum för Globala Asienstudier. 

Institutionen har haft kontakt med honom tidigare i olika forskningssamarbeten och han har besökt Stockholms universitet flera gånger. Han kommer att vara ett viktigt tillskott för centret och institutionen.
– På centret har vi fokus på den asiatiska delen av världen, men vi har inte någon specifik kompetens på Myanmar så här kan han bidra på ett jättebra sätt, till forskningsmiljön och till undervisningen. 

Dessutom, menar Eva Hansson, känns det särskilt viktigt i dessa tider av global demokratisk tillbakagång att universitetet i den svenska demokratiska kontexten genom SAR kan verka för frågor om akademisk frihet för forskare.
– Särskilt samhällsvetenskaplig forskning är hotad på många platser runt om i värden, och särskilt i Asien. Där har vi möjlighet att göra en insats genom att erbjuda en plats, och ett sammanhang. Det är förstås en droppe i havet, genom SAR kan vi ju bara ta emot en forskare om året, men det är i alla fall något. Det handlar även om vår egen identitet, och vad vi vill vara som universitet, säger Eva Hansson. 

Att kunna fortsätta med sin forskning vid ett universitet i ett annat land under en begränsad tid är värdefullt för många hotade akademiker i världen. Foto: Ingmarie Andersson


Mer information

Vill du veta mer om Stockholms universitets engagemang i nätverket Scholars at Risk? Kontakta Johanna Wiklund, internationell handläggare: johanna.wiklund@su.se

Scholars at Risk network

Artikeln ”Nu är vi redo att ta emot hotade akademiker” (publicerad 2019)

Artikeln ”Ahmet Gürata – ny gästforskare genom Scholars at Risk” (publicerad 2020)