UKÄ:s generaldirektör Anders Söderholm vid presentationen av rapporten på Musikhögskolan.


Den 30 maj presenterade Universitetskanslersämbetet (UKÄ) årsrapporten för 2018 som visar på trender inom svenska högskolesektorn. I rapporten framgår bland annat att antalet utländska (inresande) studenter ökade vid svenska lärosäten höstterminen 2017. Det var fjärde höstterminen i rad med en ökning. Hösten 2017 rörde det sig om totalt 18 380 studenter, vilket är en ökning med 1 310 studenter jämfört med höstterminen 2016. Det är ett ökat antal så kallade freeemovers (studenter som tagit sig hit utanför utbytesprogrammen) som står för förändringen och då främst från länder utan för EU/EES. Inom denna kategori var ökningen 17 procent jämfört med höstterminen 2016.

Drygt 2 000 inresande studenter till Stockholms universitet

Lund är det universitet som 2016/2017 hade flest inresande studenter med totalt 3 290 stycken. Stockholms universitet kommer på fjärde plats med 2 060 studenter, vilket innebär att de utgör 25 procent av studenterna som under året påbörjade sin utbildning.

Fler betalande studenter

Antalet utländska studenter som betalar studieavgifter har även ökat – ökningen är 27 procent (730 studenter) jämfört med höstterminen 2016. Vid vissa lärosäten utgör studieavgifterna nu närmare tio procent av utbildningsintäkterna.

Färre inresande studenter

Antalet utresande studenter från svenska lärosäten fortsätter däremot att minska. Under föregående läsår var det drygt 24 000 studenter vid svenska lärosäten som reste ut för studier på annat håll i världen, en minskning med 9 procent.

Färre sökande till lärarutbildningar

UKÄ lyfter i rapporten problemen med kompetensförsörjningen inom skola och vård. Staten har gett universiteten och högskolorna ytterligare anslag för att öka antalet platser på lärarutbildningarna och utbildningarna till sjuksköterska och specialistsjuksköterska. Men intresset för de flesta av utbildningarna har inte ökat i takt med behoven av utbildade. Rapporten visar att antalet nybörjarstudenter har ökat på bara ett fåtal av de utbildningar som behöver byggas ut. Inför höstterminen 2017 hade sjuksköterskeutbildningen 11 procent färre behöriga förstahandssökande jämfört med hösten innan och till de flesta lärarutbildningar minskade antalet sökande, totalt sett med fem procent.

– För att komma till rätta med lärarbristen skulle över 8 000 nya lärarstudenter behöva börja varje år. Det innebär en ökning med två tredjedelar och det är inte realistiskt. Det går inte att enbart utbilda bort bristen, säger UKÄ:s generaldirektör Anders Söderholm.

Fler trender i svensk högskola:

- Många studenter hoppar av sin utbildning. Av dem som började studera på ett program läsåret 2015/16 hade var fjärde student hoppat av sin utbildning året därpå.
- Fler påbörjar forskarutbildning. Mellan 2012 och 2016 har trenden varit nedåtgående, men 2017 ökade antalet nybörjare något.
- Lärarna och forskarna blir allt mer akademiskt välmeriterade.
- Andelen kvinnliga professorer har ökat från 18 till 28 procent de senaste tio åren. Mycket tyder på att utvecklingen mot en högre andel kvinnor av professorerna kommer att öka.
- För första gången på flera år minskar antalet studenter som tar examen.
- Den tidigare snabba ökningen av forskningsresurser har planat ut. Under 2017 ökade utbildningsresurserna mer än forskningsresurserna för första gången på ett decennium. Svensk högskola är dock fortfarande forskningstung i ett internationellt perspektiv.

Till rapporten på UKÄ:s webbplats