Doktorand vid dator
Många doktorander uppger att de ofta måste arbeta övertid. Foto: Jens Olof Lasthein
 

Fackförbundet ST och Sveriges förenade studentkårer presenterade den 25 mars resultaten från undersökningen ”Hur mår doktoranden? – om forskarstuderandes psykosociala arbetsmiljö”. Nästan 1 000 forskarstuderande vid åtta svenska universitet, däribland Stockholms universitet, har besvarat frågor om allt från arbete och handledning till sömnproblem och huruvida man törs föra fram kritik på sin arbetsplats.

Problem med att sova

Resultatet visar att doktoranderna å ena sidan upplever att de har stort inflytande över sitt arbete, å andra sidan att de ofta tvingas arbeta övertid. En majoritet har en doktorandanställning och det stora flertalet ansåg sig ha en bra relation till sin handledare. En femtedel angav att de ett par dagar i veckan hade svårigheter att sova på grund av jobbet. Det här problemet var vanligare bland doktoranderna vid Stockholms universitet där 30 procent svarade att de led av sömnproblem.

Vanligt med övertidsarbete

En fjärdedel måste arbeta övertid flera dagar i veckan. Av de svarande utländska doktoranderna var det 35 procent som arbetade övertid flera dagar veckan. Mer än 45 procent svarade att de dagligen eller flera gånger per vecka hade svårt att tänka på något annat än sitt avhandlingsarbete. Drygt en femtedel uppgav att de inte haft möjlighet att ta semester. Nästan en fjärdedel svarade att de alltid hade inflytande över sitt jobb och mer än 60 procent menade att de för det mesta hade det.

Negativ påverkan av pandemin

Ungefär 30 procent tyckte inte att den individuella studieplanen (ISP) var meningsfull och dryga 10 procent uppgav att planen orsakade stress. 15 procent av respondenterna angav att de känt sig otrygga på grund av konflikter på jobbet. Drygt 16 procent av de svarande hävdade att pandemin hade haft en kraftig negativ påverkan på deras forskarstudier. Nästan hälften ansåg att pandemin hade haft en viss negativ påverkan.

Förslag på åtgärder för bättre arbetsmiljö

Rapporten innehåller även 13 förslag för att förbättra arbetsmiljön. Främst bland dessa finns att inrätta doktorandanställningar för alla från dag ett. Bland de andra förslagen finns utbildning av chefer om arbetsgivaransvar, att arbetstids- och semesterlagen ska följas för alla doktorander och satsning på handledarutbildning. Ökad information och kunskap om den individuella studieplanens betydelse lyfts även fram, både vad gäller rättigheter och skyldigheter.

Ernkrans: Stipendiefinansiering bör överges

Rapportens slutsatser presenterades på ett digitalt seminarium den 25 mars där bland andra Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, deltog. Hon betonade då att stipendiefinansiering måste överges och att regeringen bland annat verkat för att avskaffa utbildningsbidrag till förmån för doktorandanställning. Matilda Ernkrans lyfte även fram regeringens föreslagna höjning av de strategiska forskningsanslagen till lärosätena som ett sätt att öka möjligheterna att skapa trygga anställningar och fasta karriärvägar.

Rektor: Tydlig information och adekvat stöd behövs

I en kommentar säger Stockholms universitets rektor Astrid Söderbergh Widding att enkäten ger en god bild av doktorandernas situation, både positivt och negativt.
– Vid de flesta lärosäten ligger fokus nu på att minimera pandemins negativa effekter på doktoranderna, men rapporten visar också på andra viktiga områden att utveckla, inte minst att erbjuda doktoranden tydlig information och adekvat stöd genom hela utbildningen.

Rapporten ”Hur mår doktoranden? – om forskarstuderandes psykosociala arbetsmiljö”