Överbibliotekarie Wilhelm Widmark är nytt rektorsråd för öppen vetenskap. Foto: Annika Hallman


– Att arbeta för öppen tillgång till vetenskap på olika sätt är något som jag har arbetat mycket med genom åren, så utnämningen känns väldigt bra. Jag är glad att få uppdraget, säger överbibliotekarie Wilhelm Widmark.
För Stockholms universitet innebär utnämningen ytterligare en satsning på området.
– Egentligen handlar det om att återgå till den vetenskapliga grunden, att den forskning som bedrivs ska komma alla till del, och kunna delas mellan forskare, inte vara beroende av vem som har råd att komma åt den. Det handlar om att arbeta aktivt för att den forskning som Stockholms universitet bedriver ska kunna användas för utveckling.

Länge en viktig satsning

För Wilhelm Widmark och universitetsbiblioteket har frågan om öppen vetenskap länge varit en viktig satsning. Nationellt sitter han med i Sveriges universitets- och högskoleförbunds samordningsgrupp för öppen vetenskap och är vice ordförande i Bibsams styrgrupp. Han sitter också i styrelsen för European open science cloud (EOSC), ett samarbete mellan EU-kommissionen och EOSC-föreningen som arbetar för att kunna dela forskningsdata inom Europa enligt de så kallade FAIR-principerna (Findable, Accessible, Interoperable, Reusable).  
– Öppen vetenskap är ett paraplybegrepp och täcker in allt från bland annat öppna läroresurser till öppen metodik och medborgarforskning. Det viktigaste för Stockholms universitet är två delar: Öppen tillgång till vetenskapliga artiklar och öppen tillgång till forskningsdata. Det är två saker som vi prioriterar i arbetet.

Stockholms universitet en föregångare

Enligt Wilhelm Widmark drivs frågan om öppen vetenskap på andra svenska lärosäten också, men Stockholms universitet har varit en föregångare.
– Vi har haft en styrka i att vi länge har hållit på med frågor om digitalisering, Stockholms universitet har redan kommit långt i arbetet och utnämningen är ett bevis på att universitetet verkligen vill satsa på detta. De större lärosätena i landet har också rektorsråd för olika områden, men Stockholms universitet är ensamma om att ha ett rektorsråd för öppen vetenskap.
Ett rektorsråd är en utnämning direkt av rektor som utser någon med specialkompetens att driva och utveckla en viss fråga. Utnämningen är på tre år och för närvarande har Stockholms universitet fem rektorsråd med olika uppdrag.
– Vi har kommit långt när det gäller öppen tillgång till vetenskapliga artiklar, nära 80 procent av alla artiklar som publiceras av våra forskare är öppet tillgängliga. Nu gäller det att se till att vi når de sista 20 procenten.

Central plattform för forskningsdata

När det gäller det andra området, öppen tillgång till forskningsdata, har biblioteket tillsammans med IT-avdelningen nyligen skapat en central plattform för lagring och delning av forskningsdata.  
– Nu återstår det att se till att lagringsytan går att koppla till forskarnas data, biblioteket leder arbetet och flera andra avdelningar finns med. Vi ser att det är viktigt att nå ut mer på institutionerna för att stämma av vilka behov som finns bland forskare när det gäller stöd i hanteringen av forskningsdata. Vi har tillsatt två tjänster på biblioteket som ska hjälpa till med det. Det viktigaste just nu är att möta forskarnas behov.

Även om de flesta står bakom arbetet för öppen tillgång av artiklar och forskningsdata har processen kantats av en del oro och debatt bland forskare. För några år sedan presenterades handlingsplanen Plan S, ett initiativ av forskningsfinansiärer inom EU, som drev kravet att forskare som fått offentliga bidrag för en viss forskning, enbart skulle publicera sig i open access-tidskrifter från och med januari 2020, bland annat som ett sätt att sätta press på tidskriftsförlagen som tar ut höga avgifter. Flera forskare uttryckte en oro för att processen går för fort och att det nya systemet riskerar att urholka kvaliteten, bland annat när unga forskare inte kan meritera sig genom att publicera sig i högt rankade tidskrifter som inte har open access.

”Arbetet måste utgå från forskningens behov”

– Jag har alltid tyckt att vi måste utgå från forskarna, att det här är en fråga som berör dem främst. Därför ordnade vi bland annat ett seminarium om Plan S på biblioteket som blev välbesökt och det var bra att diskussionerna kom upp till ytan. Vägen till öppen tillgång får inte bara bli en politisk eller administrativ fråga, utan arbetet måste utgå från forskningens behov, säger Wilhelm Widmark.  
Tidpunkten för genomförandet av Plan S flyttades senare fram och nu gäller kravet att planen ska utvärderas i januari 2024.
– Man kan väl säga att diskussionen kring Plan S och kritiken mot planen dog ut i och med att vi fick till transformativa avtal med ett 25-tal tidskriftsförlag. Med de avtalen så tillåts forskare att publicera sig i hybridtidskrifter.

En hybridtidskrift innebär att forskaren kan publicera artiklar öppet tillgängligt där resten av innehållet finns bakom betalväggen.   
– Efter 2024 har finansiärerna sagt att de inte kommer att finansiera publiceringar som inte är helt öppna. De accepterar inte längre publiceringar i hybridtidskrifter, säger Wilhelm Widmark.
Eftersom många tidskriftsförlag är kommersiellt drivna är det en stor utmaning hur publiceringarna ska lösas framöver, enligt honom.
– Sveriges universitets- och högskoleförbund har tillsatt en grupp som tittar på detta och vi behöver samordna oss internationellt. Det kommer bli många förhandlingar med förlagen framöver. Processen kommer kanske inte var klar år 2024, men vi ser framför oss att förlagen på sikt kommer att gå med på 100 procent open access.

Vill undersöka alternativa publiceringsplattformar

Wilhelm Widmark vill också undersöka vilka alternativ det finns att publicera sig med nya innovativa publiceringsplattformar, men för att detta ska bli attraktivt för forskarna måste meriteringssystemet förändras.
– Kan forskare meritera sig på något annat sätt än genom högt rankade tidskrifter som inte är open access? Går det att förändra processen så att forskare inte utvärderas genom nuvarande meriteringssystem? Detta är något som måste diskuteras mellan universitetsledningar, finansiärer och forskarna och givetvis även internationellt.  
Närmast väntar också arbetet med att få fram en gemensam policy kring öppen vetenskap på Stockholms universitet.
– Jag vill bidra med den kunskap jag har skaffat mig på området, jag hoppas och tror att den kan komma till användning i det fortsatta arbetet.

SUB
Stockholms universitetsbibliotek har länge drivit frågan om öppen vetenskap. Foto: Ingmarie Andersson


Vad är öppen vetenskap? Så här förklarar Stockholms universitetsbibliotek:

  • Öppen vetenskap (open science) är ett vitt begrepp som syftar till att göra vetenskapen mer transparent, tillgänglig och återanvändningsbar i alla delar av forskningsprocessen.
  • Öppen tillgång (open access) innebär att vetenskapliga publikationer är direkt sökbara och tillgängliga på internet i digital form, och att vem som helst kan läsa, ladda ner, kopiera och sprida materialet.
  • Huvudregeln vid Stockholms universitet är att forskning som är helt eller delvis offentligt finansierad så långt som möjligt bör vara öppet tillgänglig.
  • Mer information om öppen vetenskap finns på Stockholms universitetsbibliotek: https://www.su.se/stockholms-universitetsbibliotek/om-biblioteket/%C3%B6ppen-vetenskap

Fem rektorsråd med olika uppdrag vid Stockholms universitet