The Conversation startsida


Stockholms universitets samarbete med det digitala magasinet The Conversation har pågått sedan hösten 2019. Medlemskapet innebär att forskare vid Stockholms universitet kan delta i workshops med redaktörer från tidningen och få tips och hjälp med att skriva och publicera populärvetenskapliga artiklar på engelska. Alla ämnen välkomnas, men en aktuell koppling är bra.
Enklaste sättet att få en artikel publicerad i The Conversation är att forskarna själva föreslår en artikelidé direkt till tidningen via deras webb.

Miriam Frankel, vetenskapsredaktör på The Conversation
Miriam Frankel, vetenskapsredaktör på The Conversation.

– Det hjälper om man kan uttrycka sig klart i sin pitch och förklara varför man tror våra läsare skulle vara intresserade av ämnet, och varför just nu. Om man kan anknyta sin forskning till vad som händer i världen just nu så är det ofta effektivt, säger Miriam Frankel, vetenskapsredaktör på The Conversation i London.

Expertförfrågningar varje dag

Redaktionen på tidningen skickar också ut en så kallad ”Expert Request” varje vardag till medlemsuniversitetens kommunikatörer. I mejlet listas aktuella ämnen som redaktionen skulle vilja att forskare skriver artiklar om. Det kan vara att redaktörerna söker en expert som kan skriva en artikel om kungahusen på den arabiska halvön eller om det ryska fängelsesystemet apropå fängslandet av den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj. En annan förfrågan var till exempel någon som kan förklara om det är lika skadligt för hälsan att sova för mycket som att sova för lite.
Om du som är kommunikatör vid Stockholms universitet ser ett ämne som du tror skulle passa en forskare vid din institution kan du tipsa forskaren om att kontakta redaktören på The Conversation direkt. Texterna ska ofta produceras med kort varsel, inom några dagar, och textlängden brukar vara omkring 4 500 tecken eller 700 ord.

The Conversation

Inled med resultat och diskussion

Miriam Frankel säger att det viktigaste att tänka på när man skriver för tidningen är att förstå att läsarna är nyfikna och intelligenta, men ofta saknar specialistkunskap i ämnet.
– Så man ska helst uttrycka sig enkelt och undvika tekniska termer. Man behöver alltså inte överförenkla det intellektuella innehållet, bara språket. Sen är det bra att försöka hitta en struktur som är motsatsen till en forskningsrapport. Istället för att börja med bakgrund och metodologi, starta med resultat och diskussion! Och tänk på att det som en allmän läsare tycker är intressant inte nödvändigtvis är det som är viktigast rent forskningsmässigt.
Hon tipsar också om att bredare ämnen ofta fungerar bättre än smala.
– Om du har uppfunnit en ny teknik eller teknologi, fokusera på vad den kan användas till istället för att bara beskriva den.

Läs även artikeln ”Roligt att skriva om något dagsaktuellt”, om forskare vid universitetet som har publicerat artiklar i The Conversation.

Training sessions med The Conversation i maj – anmäl dig nu!

Två digitala training sessions med The Conversation kommer att anordnas under våren, nu kan du anmäla dig till ett av passen:
10 maj kl 14-16. Anmäl dig här.
11 maj kl 14-16. Anmäl dig här.

Obs! Zoomlänken till workshopen kommer att skickas i mejlet med bekräftelsen på anmälan.

The Conversation