I ett brett perspektiv omfattar kvalitetssystemet för utbildning sex delområden som inrymmer olika aktiviteter för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av universitetets utbildningar. Delområdena är 1. Organisation och styrning, 2. Etablering, revidering och avveckling, 3. Planering, genomförande och uppföljning, 4. Antagning och examen, 5. Anställning och kompetensutveckling samt 6. Studentstöd och information. Se figur nedan.

Kvalitetssystemets sex delområden
Kvalitetssystemets sex delområden

 

Tillsammans täcker de in de krav som ställs i högskolelag och högskoleförordning, samt tillgodoser Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG). Dessutom täcker de in de interna kvalitetskrav som universitetet ställer på verksamheten och som uttrycks i styrande dokument som rör utbildning.

Delområdena beskrivs längre ner på denna sida.

Centrala kvalitetssäkrande aktiviteter

Inom Stockholms universitets kvalitetssystem finns ett antal centrala kvalitetssäkrande aktiviteter. Dessa är granskande och utvecklande, syftar till att säkerställa utbildningarnas kvalitet, och sker enligt universitetsgemensamma principer. Utöver de centrala finns även andra aktiviteter inom kvalitetssystemet. Exempel finns längre ner på denna sida.

Klicka på respektive aktivitet nedan för mer information.

Klicka här för att direkt nå de mallar och det stödmaterial som används vid utbildningsgranskning.

Aktiviteterna sammanfattas i nedanstående figur och beskrivs även i texten längre ner:

Centrala kvalitetssäkrande aktiviteter
Centrala kvalitetssäkrande aktiviteter

 

Aktiviteterna lyfts särskilt fram i universitetets självvärdering i samband med Universitetskanslersämbetets granskning av Stockholms universitet 2020-2021.

Stockholms universitets självvärdering - beslutad av rektor 2020-11-26 (2997 Kb)

Kvalitetsprövning av utbildningens förutsättningar

Syftet med kvalitetsprövning av utbildningens förutsättningar är att kvalitetssäkra etablering och avveckling av utbildning vid universitetet. I samband med etablering av en utbildning sker en prövning av förutsättningarna att bedriva utbildningen med hög kvalitet. Då granskas t.ex. syfte, måluppfyllelse, lärarresurser, forskningsanknytning, internationalisering, jämställdhet, utbildningsmiljö, studentinflytande och de ekonomiska förutsättningarna. När utbildningar avvecklas sker det på ett rättssäkert sätt som syftar till att ge studenterna goda möjligheter att avsluta utbildningen med hög kvalitet under avvecklingsperioden. Processerna sker i enlighet med Regler och handläggningsordning för etablering och avveckling av utbildning.

Kursutvärdering

För att säkra studenternas möjlighet att påverka sin utbildning finns regler och rutiner för hur universitetet ska arbeta med kursutvärderingar. Dessa finns i Regler för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå. Universitetsgemensamma mallar för arbetet med kursutvärderingar finns som bilagor till reglerna. Samtliga kursvärderingar ska t.ex. innehålla ett antal universitetsgemensamma frågor. Studenternas och lärarnas synpunkter ska sedan analyseras och sammanfattas i en kursrapport som görs allmänt tillgänglig. Ansvarig för arbetet med kursutvärderingar är institutionernas prefekter.

Under vårterminen 2021 införs en kursutvärderingstjänst i form av ett delvis automatiserat IT-system. Syftet är att säkerställa att lag och förordning följs samtidigt som systemet ska vara kvalitetsdrivande och underlätta institutionernas arbete med kursutvärderingar.

Arbetet med institutionernas kursutvärderingar och resultatet av dem granskas inom ramen för utbildningsgranskningarna. Se nedan.

Utbildningsgranskning

Kollegial utbildningsgranskning är universitetets system för egeninitierad uppföljning av utbildningarnas kvalitet. Syftet är att regelbundet och systematiskt generera sådan kunskap som behövs för att säkerställa och utveckla kvaliteten på universitetets samtliga utbildningar på alla tre utbildningsnivåer. Granskningen sker vart sjätte år för varje utbildning och genomförs av en granskningsgrupp med representation från olika fakulteter och sektioner inom universitetet, studentrepresentanter samt kanslistöd. Ansvarig för planering och genomförande är områdesnämnderna. Arbetet sker enligt Regler för utbildningsgranskningar och därtill kompletterande handläggningsordningar vid vetenskapsområdena.

Underlag till granskningen är en utbildningsrapport som skrivs av den utbildningsansvarige institutionen i en mall som fastställts av rektor. Till rapporten hör även annat underlag, såsom lärar-/handledartabell, examensmålsmatris samt ett statistiskt underlag. Bedömningen av utbildningens kvalitet sker sedan mot universitetsgemensamma kvalitetskriterier.

Arbetet med utbildningsgranskningarna redovisas bland annat i områdesnämndernas årliga kvalitetsrapporter. Se nedan under Kvalitetsdialog.

Läs mer om utbildningsgranskningarna, t.ex. obligatoriska mallar, här.

Nationell utbildningsutvärdering, lärosätesgranskning och lärosätestillsyn

Universitetskanslersämbetets (UKÄ) utbildningsutvärderingar, lärosätesgranskning och juridiska tillsyn har sedan 2011 varit en del i universitetets kvalitetssystem för utbildning. Processerna kvalitetssäkras med hjälp av ett internt stödsystem som bygger på kollegial granskning. Dels finns en läs- och granskningsgrupp (LOGG) som under UKÄ:s utbildningsutvärderingar är rådgivande i samband med institutionernas självvärderingsskrivande, dels erbjuds centralt stöd för tillvaratagande av synpunkterna i utlåtanden och omdömen. I de fall UKÄ bedömt att en utbildning haft brister som behöver åtgärdas finns en grupp för åtgärdsredovisningar (GÅR) som granskar de åtgärdsredovisningar som universitetet lämnar in.

Läs mer i universitetets manual för stödsystem vid UKÄ:s utbildningsutvärderingar 2017-2022 Manual - Stockholms universitets stödsystem vid UKÄs utbildningsutvärderingar 2017-2022 (267 Kb) .

UKÄ:s juridiska lärosätestillsyn samordnas centralt av en särskilt utsedd arbetsgrupp som inventerar behov, tar fram underlag och följer upp beslut. Läs mer om resultatet av tillsynen av Stockholms universitet i Tillsyn av regeltillämpningen vid Stockholms universitet - UKÄs rapport 2020-06-30 (1086 Kb) .

Arbetet med nationella utvärderingar och granskningar redovisas bland annat i områdesnämndernas årliga kvalitetsrapporter, se nedan.

Kvalitetsdialog

Kvalitetsdialog mellan rektor/prorektor och ledningen för respektive områdesnämnd genomförs årligen. Syftet är att utbyta information och diskutera kvalitetsfrågor som rör utbildning, samt, för rektor, att följa upp vetenskapsområdenas kvalitetsarbete inom utbildning. Underlag är kvalitetsrapporter från respektive områdesnämnd som skrivs i en mall fastställd av rektor. Kvalitetsrapporterna innehåller resultat från utbildningsgranskningarna, externa utbildningsutvärderingar och eventuella tillsynsärenden, samt övriga kvalitetsfrågor som hanterats och följts upp under året. Resultatet från kvalitetsdialogerna används sedan som underlag inom ramen för den övergripande verksamhetsplaneringen vid universitetet.

Mall Kvalitetsrapport – beslutad av rektor 2020-09-10 (162 Kb)

Kvalitetsrapporter Humanvetenskapliga området

Kvalitetsrapporter Naturvetenskapliga området

Fokusutvärdering

Syftet med fokusutvärdering är att genom områdesöverskridande samarbete samt extern granskning genomlysa olika aspekter av utbildning. Aktiviteten utgör ett komplement till de ordinarie utbildningsgranskningarna som sker inom respektive vetenskapsområde. Fokusutvärderingar riktas mot strategiska teman som rektor anser särskilt viktiga för att utveckla och säkra kvaliteten i universitetets utbildningar, i synnerhet problem som identifierats genom kvalitetsrapporter och kvalitetsdialoger. Utvärderingen genomförs av en bedömargrupp som består av minst en representant för varje vetenskapsområde samt i normalfallet minst en extern bedömare.
 

Annat kvalitetsarbete

Inom ramen för universitetets kvalitetssystem ryms även andra aktiviteter såsom studentinflytande, rektors medel för kvalitetsutveckling av utbildning, och universitetets lärarkonferens.

Studentinflytande

Studentinflytande utgör en central del av allt kvalitetsarbete som rör utbildning. Inom universitetet betraktas studenterna t.ex. som aktiva medskapare med en betydelsefull roll i att påverka och utveckla sin utbildning och studiesituation. Universitetet uppmuntrar, stödjer och underlättar även för studenterna att engagera sig i arbetet med studentinflytande.

Läs mer om studentinflytande här.

Rektors medel för kvalitetsutveckling av utbildning

För att utveckla och stärka kvalitetsutveckling av utbildning på grundnivå och avancerad nivå utlyser rektor varje år kvalitetsmedel. Medlen riktas mot olika strategiska teman olika år.

Läs mer om rektors medel för kvalitetsutveckling av utbildning här.

Lärarkonferens

Resultat från bland annat utbildningsgranskningar och annat kvalitetsarbete presenteras bland annat vid Stockholms universitets lärarkonferens som genomförs vartannat år.

Läs mer om lärarkonferensen här.
 

Kvalitetssystemets sex delområden

I ett brett perspektiv omfattar Stockholms universitets kvalitetssystem för utbildning sex delområden som inrymmer olika aktiviteter för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av universitetets utbildningar. Tillsammans täcker delområdena in de krav som ställs i högskolelag och högskoleförordning, samt tillgodoser Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG). Dessutom täcker dessa in de interna kvalitetskrav som universitetet ställer på verksamheten och som uttrycks i styrande dokument som rör utbildning.

Klicka på respektive rubrik nedan för mer information.

  1. Organisation och styrning
  2. Etablering, revidering och avveckling
  3. Planering, genomförande och uppföljning
  4. Antagning och examen
  5. Anställning och kompetensutveckling
  6. Studentstöd och information

1. Organisation och styrning

Organisation och verksamhetsplanering

Stockholms universitets kvalitetssystem för utbildning är utarbetat i dialog mellan universitetets ledning, de två vetenskapsområdena, förvaltningen och Stockholms universitets studentkår och med en uttalad strävan att därigenom skapa ett enhetligt system för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildning, som inkorporerar de två vetenskapsområdenas olika karaktär och organisation. Läs mer om universitetets organisation här. Arbetet med kvalitetssystemet leds av Rektors beredning för utbildningsutvärdering och system för kvalitetssäkring (Rebus). Läs mer om Rebus här.

Organisation och styrning omfattar även verksamhetsplanering såsom universitetets fyraåriga strategier och tillhörande tvååriga åtgärdsplaner, som tas fram av respektive områdesnämnd och av universitetsdirektören. I åtgärdsplanerna integreras de ”risker” som identifieras inom ramen för processen för intern styrning och kontroll. Till verksamhetsplaneringen kopplas rektors årliga kvalitetsdialoger med vetenskapsområdena. Dessutom, har rektor fokusutvärdering till sitt förfogande, som kan riktas mot olika aspekter av utbildning.

Studentinflytande

Studentinflytande är en lagstadgad och viktig del av universitetets kvalitetsarbete. Inom universitetet ska studenterna t.ex. ses som aktiva medskapare med en betydelsefull roll att påverka och utveckla sin utbildning och studiesituation. Universitetet ska även uppmuntra, stödja och underlätta för studenterna att engagera sig i arbetet med studentinflytande. Läs mer om studentinflytande här.

Jämställdhet och likabehandling

Stockholms universitet verkar för jämlikhet, jämställdhet och likabehandling. Vid institutioner och förvaltningsavdelningar, liksom centralt, finns lokala råd för arbetsmiljö och lika villkor. Institutionerna ska även upprätta likabehandlingsplaner riktade till studenter. Universitetet har dessutom handlingsplaner för jämställdhetsintegrering som beslutas av rektor.

Samverkan med arbetslivet

Universitetets enskilt största påverkan på samhällsutvecklingen är genom dess utbildning. Arbetslivsanknytningen vid universitetet, liksom utbildningens relevans och användbarhet, beaktas kontinuerligt genom en dialog med det omgivande samhället. Inom professionsutbildningarna är det vanligt med externa ledamöter inom de utbildningsråd eller motsvarande som finns knutna till utbildningarna. I samtliga tio programråd för lärarutbildningarna finns det exempelvis plats för externa representanter.

2. Etablering, revidering och avveckling

Arbetet med att utveckla och etablera utbildningar och kurser på Stockholms universitet drivs i första hand på institutionernas initiativ, där en omvärldsbevakning som rör både forskningens framskridande och efterfrågan av utbildningen från studenthåll, samhälle och arbetsmarknad har betydelse. Fakultetsnämnderna och områdesnämnderna gör också enskilda satsningar när ett behov av särskilda utbildningar har identifierats.

Etablering, revidering och avveckling säkerställs genom Regler och handläggningsordning för etablering och avveckling av utbildning. Uppföljning inom det humanvetenskapliga området sker via stickprov av kursplaner (humanistisk fakultet), genom granskning av t.ex. examinationsformer i kursplaner (samhällsvetenskaplig fakultet) och en granskning av samtliga kursplaner enligt en treårscykel (juridisk fakultet). Uppföljning inom det naturvetenskapliga området sker löpande i och med att samtliga kurs- och utbildningsplaner behandlas av Grundutbildningsberedningen.

3. Planering, genomförande och uppföljning

Universitetet har som utgångspunkt att en aktiv studentmedverkan i utbildningen är av avgörande betydelse det pedagogiska utvecklingsarbetet, det vill säga för uppföljning och utveckling av utbildningarna. I Regler för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå understryks t.ex. att grunden för kursplanens utformning är kedjan ”innehåll-förväntade studieresultat-undervisningsformer-examinationsformer”. Planering och genomförande av utbildning på forskarnivå säkerställs bl.a. genom Regler för utbildning och examination på forskarnivå. Uppföljning sker genom universitetets kursutvärderingar och utbildningsgranskningar.

Rektors medel för kvalitetsutveckling av utbildning

För att ytterligare utveckla och stärka kvalitetsutveckling av utbildning på grundnivå och avancerad nivå utlyser rektor varje år kvalitetsmedel. Medlen riktas mot olika strategiska teman olika år. Läs mer om medel för kvalitetsutveckling av utbildning här.

4. Antagning och examen

Studenter och doktorander antas till utbildning och ansöker så småningom om examen. De har även möjlighet att få sin utbildning vid andra lärosäten tillgodoräknad, sin reella kompetens validerad och möjlighet att göra studieuppehåll. Detta kvalitetssäkras genom bland annat Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå och Antagningsordning för utbildning på forskarnivå. I den sistnämnda understryks exempelvis betydelsen av att urvalsprocessen är transparent och därmed kan bidra till att främja en objektiv och jämställd antagning av doktorander.

Tillgodoräknande säkras av universitetets Regler och handläggningsordning av tillgodoräknanden och examen i Lokal examensordning för Stockholms universitet och i lokala examensbeskrivningar. Studieuppehåll regleras genom olika rutiner på institutionsnivå.

5. Anställning och kompetensutveckling

Rekrytering, anställning och befordran

Att universitetets undervisning bedrivs av personal med gedigen pedagogisk och vetenskaplig kompetens är avgörande för att utbildningen ska hålla hög kvalitet. Vid universitetet läggs därför stor vikt vid att samtliga läraranställningar utlyses och annonseras så brett som möjligt, i allmänhet internationellt, för att attrahera de bästa kandidaterna.

Rekrytering av samtliga lärarkategorier regleras av universitetets anställningsordning respektive besluts- och delegationsordning. Rekryteringsprocessen säkerställer t.ex. på ett systematiskt sätt att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Även befordran regleras genom universitetets anställningsordning men kompletteras med riktlinjer och anvisningar vid vetenskapsområdena och fakulteterna.

Kompetensutveckling

En annan aspekt av detta delområde är kompetensutveckling av lärare och annan personal. Ett särskilt och centralt organiserat ansvar för systematisk utveckling på universitetsgemensam nivå har Centrum för universitetslärarutbildning (CeUL). CeUL ansvarar för högskolepedagogisk utveckling och kompetensutveckling inom undervisning och lärande för universitetets lärare och doktorander. Utöver detta sker en mängd andra kompetensutvecklande utbildningar, seminarier och workshoppar vid universitetet.

Vartannat år genomförs även en universitetsgemensam lärarkonferens som syftar till att utbyta erfarenheter och idéer kring undervisning, utveckling och högskolepedagogisk forskning. Även resultat och erfarenheter från kvalitetssystemet sprids vid denna konferens.

6. Studentstöd och information

Studentstöd

Under sin utbildning erbjuds studenterna och doktoranderna olika sorters stöd, till exempel universitetsgemensam välkomstdag, stöd för studenter med funktionsnedsättning, Stockholms universitetsbibliotek, studenthälsovård, doktorandprogram och studie- och språkverkstad. Studie- och karriärvägledning är också en viktig del av kvalitetsarbetet och inbegriper allmän informationsspridning till enskilda vägledningssamtal. Vägledningen kvalitetssäkras bland annat genom Regler för studie- och karriärvägledning. Även universitetets studenthandbok är till stöd och hjälp för studenterna.

Athena (lärplattformen Itslearning) är universitetets gemensamma lär- och samarbetsplattform för kurser och pedagogiskt arbete. Athena används i dagsläget av de flesta av institutionerna och av de flesta av studenterna och är därmed ett av de viktigaste stödsystemen för utbildning vid universitetet. VFU-portföljen är också ett viktigt pedagogiskt verktyg som används under lärarstudenternas VFU.

Lärandemiljöer och lokaler

Universitetet arbetar aktivt för ett levande campus med ändamålsenliga lokaler och miljöer som främjar samarbete, interaktion och hållbarhet. Universitetets lokalförsörjningsplan för 2019-2022 inkluderar prognoser för universitetets lokalbehov och planerade nybyggnationer och renoveringar inom perioden. Bland annat ingår den planerade flytten till nya lokaler i campusområdet Albano där cirka 10 000 personer dagligen kommer att röra sig. Det pågår även ett projekt som innebär iordningställande av fem olika miljöer (två formella och tre informella) för test av olika framtida lärandemiljöer. Syftet är att erbjuda en variation av olika miljöer.

Information

En mängd olika informationskanaler används för att informera om utbildningarna. Några exempel är information på webben, utbildningskatalog, introduktionsdagar, mässor, studentambassadörer och forskardagar. På universitetets externa webbplats nås även kurs- och utbildningsplaner på grund- och avancerad nivå samt allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå. Utbildningsinformation, såsom rekryteringskanaler, kvalitetssäkras bland annat genom medieanalyser och webbundersökningar. Universitetets gemensamma ramverk för all kommunikation beskrivs i universitetets kommunikationspolicy.