Utbudet av energi har minskat kraftigt och förhållandevis plötsligt, framför allt genom att rysk naturgas inte levereras till Europa i samma omfattning som tidigare. Sverige i sig är inte beroende av fossil gas, då den utgör endast cirka tre procent av landets totala elförsörjning, men när flera länder i Europa drabbas av den minskade tillgången på gas pressas efterfrågan på svensk el upp – och då även priserna.
På grund av situationen i Europa har Stockholms universitet, tillsammans med andra statliga myndigheter, fått uppdraget att vidta energibesparingsåtgärder.
– Vi gör det för att vara med och bidra till hela Europas användning av el. För att vi inte har någon gas från Ryssland längre. Om vi lyckas med det här får vi ett lägre elpris. Det är det som är det stora målet, säger Rikard Nilsson sektionschef på Fastighetsavdelningen vid Stockholms universitet.
Från och med oktober rapporterar Stockholms universitet månadsvis mängden köpt el till Energimyndigheten. Rapporteringen, som Rikard Nilsson ansvarar för, redogör också för incitament till hur elanvändningen ska minskas.
– Vi har ju krav på oss att minska hela vår elkonsumtion, därför måste vi vända på varenda sten då varje kilowattimme räknas, säger Rikard Nilsson.
Stänga av fläktar under vissa tider
Minskningen av elkonsumtionen kommer att behöva göras på olika nivåer. Genom att stänga av fläktsystemet under helger, och delar av dygnet, minskar elförbrukningen med cirka 74 000 kilowattimmar per år. Under oktober sänks drivtiden av fläktarna under eftermiddagen med en timme vid campus.
– Byggnaderna vid universitetet som berörs är samtliga på Frescati och Albano. Även fläktarna på Allhuset stängs av helt under helgerna, säger Rikard Nilsson.
Dragskåp kan vara en eltjuv
De byggnader som är mest elslukande vid universitetet är de med laboratorier. Anledningen är framförallt att dragskåpen behöver fläktar för att studenter och personal ska kunna bedriva säker verksamhet i laboratoriemiljön.
– Laborativ verksamhet ska ju alltid vara säkert, men genom att hålla luckan till dragskåpen stängda finns det mycket el att spara, säger Rikard Nilsson.
Temperatursänkning i vissa byggnader
En annan del är att sänka temperaturen med cirka en grad i de byggnader som universitetet har bergvärme i. Det handlar då om Studenthuset och Arrheniushusen.
– Idag varierar förstås temperaturen under säsong och väderlek, men vi siktar på att sänka temperaturen till 20–21 grader vilket leder till en minskad elförbrukning på 110 00 kilowattimmar per år, säger Rikard Nilsson.
Förändrade beteenden
Även om förändrade elkonsumtionsmönster är förhållandevis små, menar Rikard Nilsson att det också finns ett stort ansvar i anställdas och studenters egna initiativ.
– Vi som befinner oss på campusområdet behöver ju fundera över vårt beteende. Det kan exempelvis vara att inte öppna fönster, inte använda el-element, undvika hissen eller att bara köra diskmaskinen när den är full, säger Rikard Nilsson.