Medverkande i framtagandet av klimatfärdplanen: Magnus Breitholtz, Cynthia de Wit, Line Gordon, Alasdair Skelton, Karin Bäckstrand, Viktor Lundborg och Lennart Bergström.


Under förra året gjorde universitetet ett åtagande att vara koldioxidneutralt senast år 2040. För att genomföra målet håller man nu på att ta fram en färdplan som lägger grunden för arbetet. Astrid Söderberg Widding, universitetets rektor, tilldelade uppdraget till Magnus Breitholtz, ordförande för Miljörådet och prefekt vid Institutionen för miljövetenskap.

– Vårt viktigaste uppdrag vid universitetet är att bidra till en samhällsomställning genom forskning och utbildning.  Men arbetet handlar också om hur vi kan minska vårt eget klimatavtryck, säger Magnus Breitholtz.

Arbetet med klimatfärdplanen bedrivs genom samarbete mellan Miljörådet och forskare inom klimat- och miljöområdet vid universitetet. Viktor Lundborg, miljöcontroller, sitter med i Miljörådet och undersöker verktyg för att institutioner och avdelningar själva ska kunna se sina egna emissioner av växthusgaser.

– Vi vill hitta ett verktyg som gör det enklare för den enskilde institutionen eller avdelningen att minska sina utsläpp och hitta konkreta åtgärder utifrån sina största utsläppskällor. Det kanske visar sig att den egna institutionen inte behöver välja bort flyg utan har andra större utsläppskällor, säger Viktor Lundborg och fortsätter:

– Med tanke på att klimatfärdplanen sträcker sig till 2040 kommer man att behöva sätta upp lokala mål med kortare intervall – och då tänker jag framförallt på den lokala miljöhandlingsplanen vid institutionen eller avdelningen. På så vis bryter man ner det stora målet om koldioxidneutralitet i delmål. Här har universitetet en fördel med att ha ett utvecklat miljöledningsarbetet på plats, säger Viktor Lundborg.

Även om tjänsteresor står bakom en stor del av universitetets klimatavtryck, cirka en tredjedel av de totala utsläppen vid universitetet, menar Viktor att det finns flera andra områden som man behöver undersöka vidare.

– För att över huvud taget veta om vi når koldioxidneutralitet till 2040 behöver vi känna till alla utsläppskällor. Därför kommer huvudfokus framöver vara att undersöka de utsläpp som sker genom bland annat inköp av varor och tjänster. Det kan exempelvis vara kaffet som vi dricker eller kontorsmaterial vid den egna institutionen, säger Viktor Lundborg.

En del av diskussionen kring koldioxidneutralitet handlar om negativa utsläpp. Magnus Breitholtz menar att den här delen troligtvis kommer dyka upp på ett eller annat sätt, men i dagsläget är det svårt att ge svar på hur den kommer att se ut.

– Let's face it! Vi kan göra en radikal minskning av utsläpp av våra växthusgaser genom åtgärder, men den dagen när vi inte släpper ut någon form av växthusgaser kommer vi nog inte se, säger Magnus.

Magnus nämner exempelvis koldioxidinfångning och lagring, så kallad Carbon Capture and Storage (CCS) som möjliggör negativa koldioxidutsläpp. Han menar ändå att det är viktigt att få med universitetets kärnverksamhet i beräkningarna.

– Hur kan vi räkna in den forskning, utbildning och samverkan som bedrivs vid universitetet i definitionen koldioxidneutralitet? Kan vi exempelvis räkna in publicerade vetenskapliga artiklar i klimatforskning, investeringar i energieffektivisering eller forskares medverkan under Klimatfestivalen, som undvikna utsläpp? avslutar Magnus Breitholtz.

Fakta: Om klimatfärdplanen

Klimatfärdplanen tar avstamp i Stockholms universitets målsättning att vara koldioxidneutralt år 2040. Klimatplanen tar upp hur arbetet ska implementeras i det ordinarie arbetet med miljöledningssystemet.

Medverkande i arbetet är:

  • Magnus Breitholtz, ordförandeför miljörådet och professor vid Institutionen för miljövetenskap
  • Alasdair Skelton, professor vid Institutionen för geologiska vetenskaper
  • Cynthia de Wit, professor vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi
  • Lennart Bergström, professor vid Institutionen för material- och miljökemi
  • Karin Bäckstrand, professor vid Statsvetenskapliga institutionen
  • Line Gordon, forskare och chef för Stockholms Resilience Center
  • Viktor Lundborg, miljöcontroller vid Stockholms universitet
  • Ilari Ohring, miljökommunikatör vid Stockholms universitet