Figur i Adobe Illustrator som visar utsläpp i scope 1-3
Figur som visar utsläpp i scope 1-3

– Eftersom att universitetet har gjort ett åtagande att vara koldioxidneutralt 2040, behöver vi också ha koll på hela vårt klimatavtryck så vi vet var vi ska göra de största insatserna, säger Magnus Breitholtz ordförande i universitetets miljöråd.

Hela klimatavtrycket

Liksom andra lärosäten har huvudfokus för Stockholms universitet hittills varit koldioxidutsläppen från flyg, men här har det inte varit helt konsekventa beräkningsmetoder över tid. För att försöka kartlägga det totala klimatavtrycket från verksamheten ser ut tar nu Stockholms universitet steget vidare genom en kartläggning av alla konsumtionsbaserade utsläpp.

Magnus Breitholtz ordförande i universitetets miljöråd
Magnus Breitholtz ordförande i universitetets miljöråd Foto: Rickard Kilström

– Vi och Göteborgs universitet är de enda svenska lärosäten som testar denna metod i Sverige vilket gör det unikt. Vi får då också möjlighet att jämföra mellan organisationer och dela med oss av åtgärder som fungerar bättre eller sämre inom verksamheten. Förhoppningsvis kommer flera universitet och högskolor hämta inspiration från vårt arbete, säger Magnus Breitholtz, han fortsätter:

– Mycket av klimatavtrycket från våra produkter som vi använder till vardags sker utomlands. Vi behöver ju ha koll på våra samtliga växthusgasutsläpp om vi i förlängningen ska definieras som koldioxidneutrala, säger Magnus Breitholtz.

Studerar miljöpåverkan i samtliga steg

Kartläggningen genomförs av Svalna som utvecklat en metod för att automatisera utsläppsberäkningarna och fånga utsläppen från hela produktionskedjan. Samma beräkningsmodell har använts för Göteborgs universitet, vilket medför stor potential att utveckla både metoden och Carbon Inteligence systemet för att kunna göra prognoser på utsläpp utifrån budgetunderlag.

Läs rapporten: Stockholms universitets klimatavtryck 2016–2020 slutgiltig rapport mars 2021 (1377 Kb)