Lena Lundqvist, Fastighetsdirektör vid Stockholms universitet. Foto: Eva Dalin.

Geoenergianläggningen består av 110-tal borrhål ner på 350 meters djup. Processen kan liknas med ett batteri, där batteriet under sommaren laddas med värme genom att husen kyls. Under vintertid hämtas energin istället upp för att värma husen via värmepumpar. Lena Lundqvist, fastighetsdirektör vid Stockholms universitet, hänvisar till universitetets målsättning om koldioxidneutralitet.

– För att Stockholms universitet ska kunna uppnå koldioxidneutralitet senast 2040 så krävs beteendeförändringar, men också tekniska lösningar. Att lösningar som denna geoenergianläggning nu tas i drift och gör campus Albano mer självförsörjande är ett viktigt steg i rätt riktning, säger Lena Lundqvist.

För Akademiska hus, fastighetsägare av universitetets lokaler, har ett av fokusområdena i arbetet med projektet varit att få med miljödelarna i tänket.

–  Campus Albano byggs med hållbarhet som ledstjärna i vart enda steg och genom att nyttja geoenergi säkrar vi omfattande miljövinster. Att öka produktionen av förnybar energi är en grundförutsättning i utvecklingen av framtidens hållbara samhälle och ett sätt för Akademiska Hus att nå en nollvision för vårt klimatavtryck, säger Hayar Gohary, projektdirektör på Akademiska Hus.

Se även: Universitets klimatfärdplan för perioden 2020–2040