2. Inrättande, revidering och avveckling
3. Planering, genomförande och uppföljning
5. Anställning och kompetensutveckling
6. Studentstöd och information
1. Organisation och styrning
Organisation
Stockholms universitet är organiserat i två vetenskapsområden, det humanvetenskapliga och det naturvetenskapliga området, vilka inkluderar fyra fakulteter och ett 50-tal institutioner, centrum eller institut samt i universitetsförvaltningen som utgörs av ett 10-tal avdelningar. Läs mer om organisationen här.
Beslutande och beredande organ
Inom universitetet finns flera beslutande organ, till exempel universitetsstyrelse, rektorsföredragning, områdesnämnder, fakultetsnämnder och institutionsstyrelser. Ett par exempel på beredande organ är områdesövergripande rådet och Rektors beredning för utbildningsutvärdering och system för kvalitetssäkring (Rebus). Vardera områdesnämnd har även tre utbildningsberedningar för utbildning på forskarnivå, utbildning på grundnivå och avancerad nivå, respektive lärarutbildningar. I besluts- och delegationsordningar samt arbetsordningar framgår beslutsbefogenheterna för de olika organ och beslutsfattare som finns inom organisationen. Organisationen kvalitetssäkras löpande, till exempel med stöd av olika utredningar.
Strategier och åtgärdsplaner, samt riskanalys
Universitetets verksamhet styrs, förutom av nationella lagar och förordningar, såsom högskolelag och högskoleförordning, av universitetets strategier och åtgärdsplaner, samt uppföljningar av dessa. Universitetet har ingen separat policy för kvalitetssäkring utan kvalitetsarbetets styrning är inkluderad i universitetets strategier, som tas fram vart fjärde år, och åtgärdsplaner, som följs upp och revideras vartannat år. Universitetets riskanalys, som styrs av den nationella förordningen om intern styrning och kontroll, tar sin utgångspunkt i strategierna. Allt eftersom risker revideras lyfts de in i kommande strategier och planer. I årsredovisningen ingår en bedömning av om den interna styrningen och kontrollen är betryggande.
Kvalitetsrapporter, kvalitetsdialoger och fokusutvärderingar
Systematisk och återkommande kvalitetssäkring av utbildningar kommer även att ske genom en årlig skriftlig kvalitetsrapport till rektor i vilken respektive områdesnämnd redovisar sitt arbete med kvalitetssäkring av utbildningarna. Rektor ska även årligen genomföra en kvalitetsdialog med vardera områdesnämnd. Som underlag används kvalitetsrapporten, men även andra underlag kan tillkomma. Dessa aktiviteter ska pilottestas under 2019. Universitetet ska dessutom genomföra fokusutvärderingar på uppdrag av rektor. Dessa utvärderingar riktas mot strategiska teman som rektor anser särskilt viktiga för att utveckla och säkra kvaliteten i universitetets utbildningar, och kan bygga på exempelvis resultatet av kvalitetsrapporterna och kvalitetsdialogerna. Pilottestning av denna aktivitet startar under 2020.
Studentinflytande
Universitetets kvalitetsarbete är en gemensam angelägenhet för personal och studenter. Studenterna har därför rätt att vara representerade i beslutande och beredande organ som har betydelse för utbildningen och studenternas situation. Representationen regleras bland annat i Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet.
Jämställdhet och likabehandling
Universitetet ska vara en attraktiv arbetsplats som erbjuder goda villkor och möjligheter för personal och studenter. Universitetet verkar för jämlikhet, jämställdhet och likabehandling i en god arbetsmiljö och med ett inkluderande synsätt. Ett exempel är det arbete som sker i Rådet för arbetsmiljö och lika villkor (RALV), vars uppdrag bland annat handlar om jämställdhet och likabehandling. Ett annat exempel är handlingsplan för jämställdhetsintegrering som beslutades av rektor 2017. I planen beskrivs olika aktiviteter som universitetet ska arbeta med fram till 2019, till exempel att följa upp berednings- och beslutsprocesser, synliggöra maktförhållanden och öka genusmedvetenheten hos både personal och studenter. Jämställdhet och jämlikhet är även integrerat i andra områden i kvalitetssystemet, till exempel vid planering och genomförande av utbildning samt anställning av personal (område 3 och 5).
Samverkan med arbetslivet
Samverkan med omgivande samhälle är centralt för Stockholms universitets verksamhet. Arbetslivsrepresentanter finns till exempel i många beslutade och beredande organ. Samverkan sker också i det dagliga arbetet med planering, genomförande och uppföljning av utbildning (område 3), liksom på central nivå. Ett exempel är universitetets innovationsprocess: från affärsplan till bolagsbildning. Denna process organiseras av tre aktörer: Innovationskontoret, SU Inkubator och SU Holding, vilka har ett stort nätverk av externa parter och experter. Ett annat exempel är Samverkansavdelningens arbete med olika aktiviteter som syftar till att öka kvaliteten i utbildningen och att möta samhällets behov av kompetensförsörjning.
Budgetprocess och myndighetsdialog
Varje år lämnar universitetet ett budgetunderlag till regeringen. Detta innehåller bland annat verksamhetens intäkter och kostnader för de tre närmast följande åren och en bedömning av den ekonomiska utvecklingen. Universitetet redogör då även för de strategier och framtidsplaner som gäller för de kommande åren. Varje år genomförs också en myndighetsdialog om olika frågor mellan regeringskansliet samt rektor, prorektor, förvaltningschef och planeringschef.
2. Inrättande, revidering och avveckling
Universitetet har ett generellt tillstånd att utfärda samtliga examina, förutom för yrkesexamen och konstnärlig examen. För de två sistnämnda måste särskilt tillstånd sökas hos Universitetskanslersämbetet, som prövar om examenstillstånd kan ges. Ett generellt examenstillstånd medför att universitetet, för att kunna garantera hög kvalitet på sina utbildningar, ansvarar för att genomföra en liknande, men intern, kvalitetsprövning i samband med att nya huvudområden på grundnivå och avancerad nivå samt nya ämnen på forskarnivå inrättas. Det sker även en prövning när kurser, som ingår i ett huvudområde och utbildningsprogram som leder till examen, inrättas och revideras. En sådan prövning kan leda till att huvudområden, ämnen, kurser och utbildningsprogram avvecklas, även om detta kan ske av andra skäl än kvalitetsskäl. I den interna prövningen kvalitetssäkras bland annat de dokument som styr utbildningarna och som är juridiskt bindande, till exempel kurs- och utbildningsplaner. Beredningsprocessen som rör kurs- och utbildningsplaner samt allmänna och individuella studieplaner sker inom områdeskanslierna och beslut fattas av fakultets- eller områdesnämnd. Kvalitetssäkringen av dessa dokument sker med hjälp av regler och mallar på fakultets- och områdesnivå, vilka revideras vid behov.
Rebus har, efter en utredning, kommit fram till att universitetet behöver ett universitetsgemensamt regeldokument för att säkra den interna kvalitetsprövningen, som omfattar inrättande, fastställande, revidering och avveckling av utbildning. Detta nya dokument syftar till att tydliggöra de olika beslutsnivåerna i kvalitetssäkringen av utbildningarnas styrdokument. I samband med avveckling av utbildning är studenternas och doktorandernas rättssäkerhet i fokus, och även denna process kommer att beskrivas. Dokumentet kommer att tas fram vid Rektors kansli i samarbete med områdeskanslierna och studentkåren under 2019-2020.
3. Planering, genomförande och uppföljning
Utbildningar planeras, genomförs och följs upp i det dagliga operativa kvalitetsarbetet på institutionerna. I detta ingår att program planeras, kurser bemannas och schemaläggs, samt att undervisning, handledning, examination, betygsättning och kursutvärderingar planeras och genomförs. Detta område handlar alltså framför om allt lärarnas, handledarnas, kursansvarigas och studierektorernas dagliga arbete. Det är också detta som studenterna och doktoranderna dagligen möter.
Inom detta område ingår även arbete med länkning mellan mål, lärandeaktiviteter och examination, studentcentrerat lärande, forskningsanknytning, alumnverksamhet och extern samverkan i utbildningen, till exempel i form av praktiktillfällen, verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och internationell mobilitet. Ett exempel på alumnverksamhet är Alumndagen. Den genomförs i oktober varje år sedan 2013 och är universitetets största aktivitet för alumner. Under 2017 genomfördes dessutom en enkätundersökning till internationella alumner. Utifrån resultatet har en handlingsplan upprättats. Ett annat exempel är VFU-portalen som är ett administrativt verktyg för VFU-placeringar i lärarutbildningarna. Detta används av kommunerna i Stockholmsregionen och sju lärosäten i länet, däribland Stockholms universitet som även förvaltar systemet.
Kursutvärderingar, kursrapporter, utbildningsrapporter och utbildningsgranskningar
Systematisk och återkommande kvalitetssäkring av kurser, program, huvudområden och ämnen sker genom en mängd olika universitetsgemensamma processer, rutiner, regler och riktlinjer. Ett exempel är ett universitetsgemensamt enkätsystem för kursvärderingar som ska införas vid universitetet senast vårterminen 2019. Rebus arbetar nu med att ta fram universitetsgemensamma regler och rutiner för kursvärderingar och kursrapporter. I systemet kring kursvärderingar ska enkäterna till studenterna innehålla ett antal gemensamma frågor, samt att studenternas och lärarnas synpunkter på kursen beaktas och analyseras i en kursrapport som görs allmänt tillgänglig. Ett annat exempel är genomförandet av regelbundna utbildningsgranskningar, inklusive framtagande av utbildningsrapporter. Granskningarna görs vart tredje år för respektive utbildning på grundnivå och avancerad nivå och vart sjätte år för respektive utbildning på forskarnivå. Ansvarig är områdesnämnderna och pilottestning startar 2018.
Planering, genomförande och uppföljning av utbildning säkras, slutligen, av en mängd olika styrdokument. Ett exempel är Regler för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet.
4. Antagning och examen
Antagning, tillgodoräknande, validering, studieuppehåll och examen
Studenter och doktorander antas till utbildning och tar slutligen examen. De har även möjlighet att få sin utbildning vid andra lärosäten tillgodoräknad, sin reella kompetens validerad och möjlighet att göra studieuppehåll. Detta kvalitetssäkras genom bland annat Antagningsordning för grundnivå avancerad nivå samt Antagningsordning för utbildning på forskarnivå, som fastställs av universitetsstyrelsen och revideras vid behov. Studieuppehåll regleras genom olika rutiner på institutionsnivå, men styrs, liksom delar av samtliga områden i Stockholms universitets kvalitetssystem även av högskolelagen och högskoleförordningen. Tillgodoräknande säkras av universitets riktlinjer och rutiner för handläggning av tillgodoräknanden och examen regleras i universitetets lokala examensordning och i examensbeskrivningar.
Antagning och anställning av doktorander
I detta område ingår även anställning av doktorander, som regleras genom högskoleförordningen. Av denna förordning framgår bland annat att doktorandanställning är en tidsbegränsad anställningsform, samt att den första anställningen som doktorand får gälla högst ett år och anställningen får sedan förnyas med högst två år i taget. I universitetets Antagningsordning för utbildning på forskarnivå understryks även betydelsen av att urvalsprocessen i antagningen kvalitetssäkras, görs transparent och sker på ett rättssäkert sätt.
5. Anställning och kompetensutveckling
Rekrytering, anställning av personal och befordran av lärareoch forskare
Rekrytering av lärare, forskare och administrativ personal sker genom en strukturerad process som är gemensam för universitetet. Processen innehåller bland annat beskrivning av annonsering, utlysning, urval, beslut, information och överklagande av anställningsbeslut. I detta område ingår även befordran av undervisande personal till lektor och professor. Anställning och befordran regleras genom universitetets Anställningsordning som beslutas av universitetsstyrelsen. Anställningsordningen kompletteras med riktlinjer och anvisningar vid vetenskapsområdena och fakulteterna.
Kompetensutveckling av lärare och annan personal
En annan del av detta område är kompetensutveckling av lärare och annan personal. Detta kan till exempel ske genom den forskning som lärare bedriver, universitetsgemensamma högskolepedagogiska kurser, utbildning i forskarhandledning, seminarieserie i pedagogiskt ledarskap, studierektorsutbildning eller chefsutbildningen ”Att vara chef”. Utöver detta sker en mängd andra utbildningar, seminarier och workshops, till exempel i olika IT-system för utbildning och administration. Vartannat år genomförs även Lärarkonferensen som syftar till att utbyta erfarenheter och idéer kring undervisning, utveckling och högskolepedagogisk forskning. Dessa aktiviteter kvalitetssäkras genom utvärderingar och uppföljningar av olika slag, direkt kopplade till aktiviteten.
Arbetsmiljö för personal samt arbets- och studiemiljö för doktorander
Kompetensutveckling och även andra frågor om till exempel arbetsmiljö för personal och arbets- och studiemiljö för doktorander, tas vidare upp och kvalitetssäkras under årliga utvecklingssamtal och medarbetarundersökningar, varav den sistnämnda förnärvarande pilottestas.
6. Studentstöd och information
Studentstöd
Under sin utbildning erbjuds studenterna olika sorters stöd, till exempel universitetsgemensam välkomstdag, introduktionskurs för studenter med funktionsnedsättning, studie- och karriärvägledning, bibliotek, studenthälsovård, studie- och språkverkstad, särskilt pedagogiskt stöd samt utbildningstolkning. Detta kvalitetssäkras genom bland annat rutiner och riktlinjer av olika slag såsom Riktlinjer för studie- och karriärvägledning som revideras vart tredje år. Även Stockholms universitets studenthandbok är till stöd och hjälp för studenterna.
Lärandemiljöer och lokaler
För utbildning krävs även ändamålsenliga lärandemiljöer och lokaler, till exempel formella som föreläsningssalar, laborationssalar och grupprum, och informella som uppehållsytor, studieplatser och caféer. Det krävs även virtuella miljöer som lärplattform, diskussionsforum, fjärrstyrda labb och fildelningssystem. Lärandemiljöerna följs till exempel upp genom olika utredningar som är stöd till den lokalförsörjningsplan som fastighetsavdelningen tar fram under 2018. Ett exempel på en sådan utredning är Framtidens lärandemiljöer vid Stockholms universitet från 2015. Mot bakgrund av denna beslutade förvaltningschefen om flera olika åtgärder, till exempel om två experimentsalar, tekniska lösningar för inspelning av föreläsningar och seminarier samt lokalboknings- och schemaläggningssystem vid Stockholms universitet.
Utbildningsinformation
En mängd olika informationskanaler används för att informera om utbildningarna. Några exempel är information på webben, utbildningskatalog, introduktionsdagar, mässor, studentambassadörer och forskardagar. På universitetets externa webb nås bland annat kurs- och utbildningsplaner på grund- och avancerad nivå samt allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå, där bland annat behörighetskrav och mål för utbildningarna framgår. Utbildningsinformation, såsom rekryteringskanaler, kvalitetssäkras bland annat genom en nybörjarenkät, mediaanalyser och webbundersökningar. Universitetet har även ett gemensamt ramverk för all kommunikation inom samtliga verksamheter. Detta beskrivs i Kommunikationspolicy och handläggningsordning för kommunikation vid Stockholms universitet.