Foto: Andy Brown/Mostphotos
Foto: Andy Brown/Mostphotos


Universitetets lärarutbildningar håller hög kvalitet och behöver fortsätta att utvecklas i takt med samhällets förändring. En mer samlad organisation och tydligare ledning av utbildningarna skapar bättre förutsättningar för det, konstaterade en utredning i höstas. Sedan dess har rektor tillsatt fyra arbetsgrupper som har utrett de praktiska frågorna kring utvecklingen av styrningen och organisationen.

Clas Hättestrand. Foto: Niklas Björling
Clas Hättestrand. Foto: Niklas Björling

– Utredningen pekade på flera områden där arbetet med lärarutbildningen behövde utvecklas. Att en majoritet av institutionerna inom båda vetenskapsområdena är delaktiga i lärarutbildningen är en styrka, men det skapar också utmaningar för samordning och organisation. Även ledning och styrning av lärarutbildning behöver fokuseras för att ge goda möjligheter att driva utvecklingsarbete. Genom att samla styrningen av lärarutbildningen ges dessutom bättre förutsättningar för studentinflytande. Det säger Clas Hättestrand, prorektor med ansvar för övergripande lärarutbildningsfrågor.

Ansvaret samlas till det humanvetenskapliga området

Huvuddragen i utredningen innebär att ansvaret för all lärarutbildning koncentreras till det humanvetenskapliga området där en ny beredning och dess ledning får ansvaret för samtliga lärarutbildningar.

– Lärarutbildningen ska även fortsättningsvis vara hela universitetets angelägenhet, och samma institutioner som tidigare kommer att vara delaktiga i kurserna, men ansvaret för programmen kommer att förläggas helt till humanvetenskapliga området. Därmed undviks parallella processer och ansvar och ledning kan flytta närmare själva utbildningarna.

Ny ämnesdidaktisk institution bildas

För att stärka studenternas tillhörighet och öka samordningen föreslår utredningen att en ny ämnesdidaktisk institution skapas, i stället för de tre nuvarande.

– De tre ämnesdidaktiska institutionerna har idag fördelat ansvar för grundlärarprogrammens inriktningar mot förskoleklass, årskurs 1-3 och 4-6, samt ämneslärarutbildningarna mot 7-9 och gymnasiet och KPU. Genom att skapa en enda ämnesdidaktisk institution samlas ansvaret för dessa program vilket ger tydliga samordningsvinster både inom och mellan program, och bättre förutsättningar för att utveckla utbildningarna. Dessutom underlättas samarbeten lärare emellan inom både forskning och utbildning, säger Clas Hättestrand.

Utredningens förslag hade brett stöd i den remissrunda som ägde rum i slutet på förra året, men flera olösta frågor uppmärksammades i remissvaren. Arbetsgrupperna har haft till uppgift att lösa ut dessa frågor, och lämna förslag och underlag för de beslut som behöver fattas inför omorganisationen. Områden som behandlats är: den nya institutionens interna organisation, den nya beredningens sammansättning och uppdrag, kanslifunktionerna på humanvetenskapliga områdeskansliet, och den ekonomiska modellen för lärarutbildningarna.

Vad har arbetsgrupperna kommit fram till?

– Den nya institutionen föreslås heta Institutionen för ämnesdidaktik och vara samlokaliserad i P-huset och norra E-huset. Man betonar också att den internt bör vara organiserad efter forskningsinriktningar snarare än efter tidigare institutionsindelning. En knäckfråga har varit placeringen av den praktisk-estetiska verksamheten, och där har man landat i att den bör ingå i den nya ämnesdidaktiska institutionen.

– En viktig del av omorganisationen är att förenkla beredningsarbetet i lärarutbildningsfrågor. De två befintliga lärarutbildningsberedningarna ersätts av en ny, som föreslås bestå av cirka femton ledamöter med representanter från samtliga programråd, fakulteterna och studenter, samt ledas av en ordförande, en vicedekan inom H-området, och två vice ordförande, en från vardera H- och N-området.

– Antalet programråd föreslås också reduceras från dagens tio till sex. För att kunna ge ett effektivt och samlat stöd till den nya beredningen och till institutionerna föreslås att det skapas en ny sektion för lärarutbildningsfrågor inom det humanvetenskapliga områdeskansliet.

– Institutionerna föreslås behålla dagens ersättning för samordning, och nuvarande kursklassificering kommer inte att ändras. Detta, tillsammans med samordningsvinster, förändringar i finansiering och ansvar för vissa lokaler samt ett särskilt tillskott för VFU-verksamhet i övningsskolor, VFU-kluster, förväntas ge institutionerna goda ekonomiska förutsättningar för att fortsätta ge lärarutbildningar med hög kvalitet.

Vad händer nu?

– Rektor har nu tagit emot arbetsgruppernas rapporter och utifrån dessa kommer konkreta beslutsunderlag att utformas. De viktigare besluten, till exempel om institutionsförändringar, fattas under hösten av universitetsstyrelsen, medan andra delfrågor beslutas av rektor och inom vetenskapsområdena, efter att ha beretts i områdesövergripande rådet. Det planerade tidsschemat, som innebär att den nya organisationen ska börja gälla 1 januari 2022 ligger kvar.


Läs mer:
Förslag på ny organisation för universitetets lärarutbildningar.