Arbetsmiljö och hälsa

  1. Du är här:
  2. Start
  3. Stockholms universitet
  4. Internt
  5. Organisation & styrning
  6. Styrdokument - Regelboken
  7. Arbetsmiljö och hälsa
  8. Mål för arbetsmiljö- och lika villkorsarbetet 2020–2022

Mål för arbetsmiljö- och lika villkorsarbetet 2020–2022

Rektor har 2020-06-25 beslutat om Mål för arbetsmiljö- och lika villkorsarbetet 2020–2022 (dnr SU FV-1.1.2-2494-20).

Ansvarig enhet: Personalavdelningen

Kontaktperson: Anna-Karin Huggare


Inledning

Stockholms universitet vill med sitt arbetsmiljö- och lika villkorsarbete skapa en trygg och inspirerande miljö att arbeta och studera i. 

Rådet för arbetsmiljö och lika villkor (RALV) är Stockholms universitets skyddskommitté, och den, tillsammans med de lokala råden/grupperna, utgör universitetets struktur för det systematiska arbetet med arbetsmiljö- och lika villkorsfrågor. Stockholms universitet har det yttersta ansvaret för arbetsmiljö- och lika villkorsarbetet utifrån två perspektiv: Som arbetsgivare gentemot medarbetarna och som utbildningsanordnare gentemot studenterna. Varje chef, medarbetare och student förväntas dock ta ett personligt ansvar för den gemensamma arbets- och studiemiljön samt bidra till ett positivt arbetsklimat.

Med utgångspunkt i Arbetsmiljö- och lika villkorspolicyn har det definierats ett antal övergripande mål – mål som universitetet alltid ska sträva mot. För att ta sig dit behöver dessa brytas ner till delmål. Valet av dessa delmål grundar sig bland annat i olika kartläggningar och undersökningar – till exempel medarbetarundersökningen och internrevisorns granskning av arbetsmiljöarbetet – men även i de problembeskrivningar och behov som lyfts från verksamheterna, skyddsorganisationen, de fackliga organisationerna samt Studentkåren.

Detta måldokument är uppdelat i fem områden:

Det övergripande målet, delmålen samt en beskrivning av området återfinns under respektive rubrik.

De övergripande målen samt delmålen gäller för hela universitetet, och ska brytas ner och arbetas med på respektive institution/motsvarande. Delmålen kommer att följas upp under hösten 2022.
 

Systematiskt arbetsmiljö- och lika villkorsarbete

Rådet för arbetsmiljö och lika villkor – RALV – är Stockholms universitets skyddskommitté, och den struktur som Stockholms universitet har valt för att arbeta systematiskt med arbetsmiljö- och lika villkorsfrågor. Det är viktigt att alla chefer, medarbetare och studenter har kännedom om detta och att alla bidrar aktivt med att ständigt förbättra arbets- och studiemiljön. Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbets- och studiemiljön. För att säkerställa detta fördelas ansvaret för att genomföra arbetsmiljö- och lika villkorsuppgifter ut till chefer i organisationen, och för att lyckas med dessa uppgifter krävs att cheferna har tillräckliga kunskaper och förutsättningar för uppdraget. 

Vid en uppföljning i RALV, september 2019, visade det sig att långt ifrån alla chefer, samt en väldigt låg andel prefekter, hade genomgått den grundutbildning i arbetsmiljö och lika villkor som universitetet erbjuder. Internrevisorns rapport om arbetsmiljöarbetet på Stockholms universitet, i april 2020, visade även att det finns ett behov hos cheferna i organisationen av tydligare stöd och vägledning i form av till exempel riktlinjer och mallar. Detta behov innefattar även stöd i hur lika villkorsfrågorna ska integreras i det systematiska arbetsmiljö- och lika villkorsarbetet. Sammantaget kan detta indikera att universitetets chefer inte har tillräckliga kunskaper och förutsättningar för att kunna bedriva ett aktivt och systematiskt arbetsmiljö- och lika villkorsarbete. Ytterligare en nyckelgrupp för att kunna bedriva ett systematiskt arbetsmiljö- och lika villkorsarbete är de lokala råden/grupperna. I internrevisorns rapport om arbetsmiljöarbetet från april 2020, visar det sig att det, hos arbetsmiljöombud och ledamöter i de lokala råden, uttrycks ett behov av mer kunskap om RALV och om hur arbetet i de lokala råden ska bedrivas.

Utvecklingssamtalet är en viktig del i det systematiska arbetsmiljöarbetet och ska vara en årlig strukturerad arbetsrelaterad dialog mellan närmaste chef och medarbetare. Resultatet från medarbetarundersöknigen visar att 30 % av medarbetarna inte har haft utvecklingssamtal med sin chef under det gångna året, detta trots att det finns ett rektorsbeslut på att man årligen ska genomföra utvecklingssamtal.

Övergripande mål

Prefekter/chefer ska ha tillräckliga kunskaper och förutsättningar för att bedriva ett aktivt och systematiskt arbetsmiljö- och lika villkorsarbete, och medarbetare ska ha kunskap om hur det systematiska arbetsmiljö- och lika villkorsarbetet bedrivs samt delta aktivt i detta arbete.

Delmål 2020–2022

  1. Chefer som har ett fördelat ansvar för arbetsmiljö- och lika villkorsuppgifter ska genomgå den grundläggande arbetsmiljö- och lika villkorsutbildningen. Särskilt viktigt är att öka andelen prefekter/motsvarande som genomgått utbildningen.
  2. Chefer, medarbetare och studenter ska ha kännedom om hur universitetet arbetar systematiskt med arbetsmiljö- och lika villkorsfrågor. Man ska veta vart man hittar information om hur man praktiskt kan arbeta med dessa frågor.
  3. Andelen medarbetare som haft utvecklingssamtal med sin chef ska öka.

Uppföljning

Uppföljning av dessa delmål kommer att ske genom en kartläggning av:

  • Hur stor andel av cheferna har en skriftlig fördelning av arbetsmiljö- och lika villkorsuppgifter?
  • Hur stor andel prefekter har genomgått Grundutbildning arbetsmiljö och lika villkor?
  • Hur stor andel av chefer med fördelat ansvar för arbetsmiljö- och lika villkorsuppgifter har genomgått Grundutbildning arbetsmiljö och lika villkor?
  • Hur många medarbetare har haft utvecklingssamtal under de senaste 12 månaderna?
  • Hur många chefer har gått utbildningen i att hålla utvecklingssamtal?
  • Uppföljning kommer även ske genom frågor till de lokala råden/grupperna.
     

Organisatorisk och social arbetsmiljö

För att systematiskt kunna undersöka och följa upp den organisatoriska och sociala arbetsmiljön har Stockholms universitet valt att genomföra en medarbetarundersökning. Det övergripande resultatet från denna undersökning har visat att många medarbetare upplever att de har en arbetsbelastning som de inte trivs med. Man ser även relativt låga resultat kopplat till möjlighet till återhämtning i arbetet samt tydliga uppdrag med rimliga förutsättningar. Detta sammantaget indikerar en risk för ohälsosam arbetsbelastning, som i sin tur kan leda till ohälsa hos medarbetarna. Forskningen kring organisatorisk och social arbetsmiljö, samt den vägledning som Arbetsmiljöverket tagit fram i ämnet, visar även på en tydlig koppling mellan ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling. Man kan se att en ohälsosam arbetsbelastning kan leda till ett försämrat arbetsklimat, vilket i sin tur ökar risken för konflikter och, i värsta fall kränkande särbehandling eller andra former av kränkande handlingar. En hälsosam arbetsbelastning är med andra ord en viktig komponent i ett bra arbetsklimat, och en viktig fråga att arbeta med för att i förlängningen även förhindra att medarbetare känner sig utsatta för olika former av kränkande handlingar.

En aspekt av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön som har diskuterats mycket under de senaste åren är den digitala arbetsmiljön. Digital arbetsmiljö avser allt som har med datorer och IT-system att göra, men det som varit i fokus på Stockholms universitet den senaste tiden är framför allt hur införandet av nya IT-system planeras och medarbetarnas delaktighet i detta arbete, samt vilket stöd som medarbetarna ges i form av t ex kompetensutveckling och hjälp att omfördela/prioritera arbetsuppgifter under intensiva implementeringsfaser. Signaler från skyddsorganisationen samt inrapporterade incidenter i SAMIR kopplade till den digitala arbetsmiljön, indikerar att det kan finnas risk för ohälsosam arbetsbelastning, som i sin tur kan leda till ohälsa bland medarbetarna.

Övergripande mål

Som medarbetare på Stockholms universitet ska man uppleva att man att man har en god organisatorisk och social arbetsmiljö. Alla ska ta ett gemensamt ansvar för att ständigt förbättra arbetsmiljön och alla bidrar aktivt i detta arbete.

Delmål 2020–2022

  1. Öka kunskapen hos chefer gällande hur man förebygger en ohälsosam arbetsbelastning samt hur man som chef fångar upp tidiga signaler på ohälsa hos sina medarbetare.
  2. Öka kunskapen hos medarbetare i vad man själv kan göra för att hantera och påverka stressiga situationer, samt hur man identifierar och noterar sina egna signaler på ohälsa.
  3. Frågor kring den digitala arbetsmiljön ska tydligt ingå som en del i de det systematiska arbetsmiljöarbete, t ex i de årliga skyddsronderna som verksamheterna ska genomföra. Särskilda riskbedömningar ska göras inför implementering av nya IT-system.

Uppföljning

Uppföljning av delmål 1 och 2 kommer att ske genom den medarbetarundersökning som ska genomföras under våren 2022.

Uppföljning av delmål 3 kommer att ske genom frågor till de lokala råden/grupperna.
 

Trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling

Frågor rörande trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling har starka kopplingar till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, genom att ett dåligt arbetsklimat, en osund organisationskultur samt konflikter på en arbetsplats ökar risken för trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling. Om man därför arbetar med att skapa en gott arbetsklimat leder detta även till att man förebygger risken för kränkande handlingar samt möjliggör en miljö där man känner sig trygg med att säga ifrån om man känner sig illa behandlad.

Resultatet från medarbetarundersökningen visade att många av de som upplevt sig utsatta för sexuella trakasserier inte bett om hjälp hos sin chef. Detta kan vara en indikation på att det kan råda en tystnadskultur i organisationen, där man av olika anledningar väljer att inte berätta. Under de senaste två åren har en stor satsning gjorts där samtliga medarbetare bjudits in till informationsträffar om vad trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling är, vart man kan vända sig om kan känner sig utsatt samt hur Stockholms universitet arbetar med dessa frågor. Men det räcker inte med att enbart uppmana medarbetarna att våga säga ifrån, man måste även uppmärksamma detta problem på en organisatorisk nivå. För att kunna vidta adekvata åtgärder som får de effekter som vi önskar behövs en djupare analys kring frågan utöver det som framkommit i medarbetarundersökningen.

Även en studiemiljö fri från trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling är viktigt då trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling är faktorer som kan hota den drabbade studentens möjligheter till framgång i arbete sina studier. Det är av vikt att löpande undersöka, informera, diskutera samt åtgärda frågor kring detta.

Övergripande mål

Alla ska bemöta varandra på ett respektfullt sätt och på Stockholms universitet råder en nolltolerans mot diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling.

Delmål 2020–2022

  1. Öka kunskapen bland studenter gällande nationella och lokala regelverk kring trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling.
  2. Identifiera åtgärder som behöver vidtas för att skapa ett arbetsklimat där medarbetare känner sig trygga med att säga ifrån och be om hjälp om man känner sig utsatt för sexuella trakasserier eller andra former av kränkande handlingar.

Uppföljning

Uppföljning av delmål 1 kommer att ske genom frågor till de lokala råden/grupperna.

Uppföljning av delmål 2 kommer att ske genom en medarbetarundersökning under hösten 2022.
 

Fysisk arbetsmiljö

Fysiskt arbetsmiljöarbete är en del av systematiskt arbetsmiljöarbete, men lämnas ibland ute eller marginaliseras i delar av verksamheten. Med tydligare riktlinjer om hur fysiskt arbetsmiljöarbete ska bedrivas och var stöd finns kan negativa hälsoeffekter i bristande fysisk arbetsmiljö bland medarbetare och studenter förebyggas.

Inom området laboratoriesäkerhet har många nya föreskrifter reviderats och tillförs. I och med detta har behovet för centrala styrdokument för regelefterlevnad uppkommit. Med tydligare riktlinjer och rutiner tillsammans med utbildning och kommunikationsinsatser kan tillbud och olyckor förebyggas.

Övergripande mål

Stockholms universitet ska vara en säker och trygg plats för både medarbetare och studenter.

Delmål 2020–2022

  1. Styrdokument för laboratoriesäkerhet ska implementeras på varje institution.
  2. Prefekter, chefer och medarbetare med skriftligt fördelade arbetsmiljöuppgifter inom laborativ verksamhet ska gå utbildningen ”Laboratoriesäkerhet för chefer”.
  3. Institutionernas och avdelningarnas chefer utgår från universitets ”checklista vid skyddsrond” vid skyddsronder som stöd för sitt ansvar och regelefterlevnad.
  4. Identifiera åtgärder som behöver vidtas för att skapa en tryggare arbets- och studiemiljö.

Uppföljning

Uppföljning av ovanstående delmål ska ske genom att kartlägga:

  • om styrdokument för laboratoriesäkerhet har implementerats på varje institution som har laborativ verksamhet.
  • hur många som har gått utbildningen Laboratoriesäkerhet för chefer?
  • om rapporterna kring otrygghet från medarbetare och studenter har minskat?
     

Studiemiljö – studenternas arbetsmiljö

Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till att studenter söker sig till en studenthälsomottagning. Jämfört med yrkesverksamma uppger fler studenter att de har besvär i form av nedsatt psykiskt välbefinnande, stress, ängslan, oro eller ångest. Psykiska besvär i form av svår stress och symtom på utmattning kan leda till sämre studieresultat, sämre yrkesberedskap, mindre engagemang och minskad professionalitet i yrket. Universitet och högskolor är en viktig arena för att nå studenter med insatser som främjar hälsa och förebygger ohälsa. Vid Studentavdelningen arbetar flera grupper med studiemiljöfrågor; Sektionen för Studentstöd och Studie-och karriärvägledning är några som arbetar med dem på olika sätt. Att lyckas med studiemiljöfrågorna förutsätter ett gott samarbete inom lärosätet; mellan institutioner, Studentavdelningen och Studentkår.

Övergripande mål

Förebygga psykisk ohälsa bland studenter.

Delmål 2020–2022

  1. Kartlägga studenters upplevda studiemiljö.
  2. Öka kunskaperna hos chefer/medarbetare kring studiemiljöfrågor.

Uppföljning

Uppföljning av ovanstående delmål kommer att ske i samband med universitetets systematiska granskningar av all utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå, där även granskning sker av studiemiljön, till exempel administration, infrastruktur, studentstöd, studentinflytande, jämställdhet, lika villkor och breddad rekrytering.

Bifogade filer
Bokmärk och dela Tipsa

Kontakt

Styrdokument - Regelboken

Behöver du juridisk rådgivning? Kontakta juristerna på Rättssekretariatet, Rektors kansli.
Fråga juristen

Har du allmänna frågor om styrdokument vid SU, eller behöver veta vem som är webbredaktör för vilka sidor? 
Kontakta ansvarig webbredaktör, Henrik Lindell, Ledningssekretariatet, Rektors kansli.
E-post: Henrik Lindell