Ansvarig enhet: Avdelningen för forskningsstöd

Kontaktperson: Jonas Åkerman

(Dokumentet har aktualitetsgranskats 2020.)

Redaktionella ändringar: Avdelningen för forskningsstöd skall bytas ut mot Avdelningen för forsknings-och samverkansstöd.

Beskrivning:
Syftet med arbetsordningen är att reglera de övergripande formerna för den hantering av misstanke om avvikelse från god forskningssed som Rådet för god forskningssed ansvarar för, samt att bidra till transparens i denna hantering. Huvudsakliga mottagare är Rådet för god forskningssed samt andra som berörs av denna hantering.

1. Inledning och rättslig kontext

Syftet med denna arbetsordning är att reglera de övergripande formerna för den hantering av misstanke om avvikelse från god forskningssed som Rådet för god forskningssed ansvarar för, samt att bidra till transparens i denna hantering. Huvudsakliga mottagare är Rådet för god forskningssed samt andra som berörs av denna hantering.

I 1 kap. högskolelagen (1992:1434) stadgas att vetenskapens trovärdighet och god forskningssed ska värnas i högskolornas verksamhet (3 a §) samt att verksamheten ska avpassas så att en hög kvalitet nås i utbildningen och forskningen (4 §).

I lagen (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning (LAO) stadgas att forskaren ansvarar för att följa god forskningssed i sin forskning (4 §) medan forskningshuvudmannen har det övergripande ansvaret för att forskningen utförs i enlighet med god forskningssed (5 §). Vidare stadgas i LAO att om det kan misstänkas att oredlighet i forskning har förekommit i en forskningshuvudmans verksamhet, ska forskningshuvudmannen överlämna handlingarna i ärendet för prövning till den statliga Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (6-7 §§). I LAO definieras oredlighet i forskning som en allvarlig avvikelse från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning (2 §). I denna arbetsordning tillämpas denna definition genomgående. Eftersom universitet med staten som huvudman faller inom LAO:s tillämpningsområde (3 §), tillämpas LAO på forskning som utförs av Stockholms universitet, förutsatt att forskningen inte omfattas av undantag som föreskrivits eller beslutats av regeringen i enlighet med 3 § sista stycket LAO.

I 1 kap. 17 § högskoleförordningen (1993:100) stadgas att en högskola ska pröva andra misstänkta avvikelser från god forskningssed än de som ska prövas särskilt enligt LAO, samt att en högskola ska fastställa riktlinjer för sin prövning av misstänkta avvikelser från god forskningssed.

I 1 kap. 16 § högskoleförordningen stadgas att en högskola ska se till att medarbetare kan få råd och stöd i frågor om god forskningssed och avvikelser från sådan sed. Regeringen har i prop. 2018/19:58 framhållit att systemet för hantering av oredlighet i forskning måste vara tydligt och rättssäkert och ge skydd och stöd till alla inblandade (s. 13), samt att stödstrukturer behövs inom forskningshuvudmännens organisationer (s. 80).
Enligt den tidigare ordningen utreddes misstankar om oredlighet i forskning av lärosätena. Det övergripande ansvaret för sådana utredningar vid Stockholms universitet låg då på Etiska rådet, som inrättades 2014-07-01 av rektor. När ärenden rörande sådana misstankar nu från och med 2020-01-01 ska överlämnas till Nämnden för prövning av oredlighet i forskning innebär det att en väsentlig del av rådets tidigare arbetsuppgifter inte längre faller inom universitetets mandat. Rådet som organ bevaras dock och behåller sin tidigare sammansättning, men benämns från och med 2020-01-01 ”Rådet för god forskningssed”.

Rådets roll inom ramen för den nya ordningen framgår av denna arbetsordning samt universitetets Handläggningsordning för hantering av misstanke om avvikelse från god forskningssed (dnr SU FV-1.2.1-4382-19).

2. Rådets arbetsuppgifter och sammansättning

Rådet för god forskningssed är organisatoriskt placerat fristående direkt under rektor. Rådet ansvarar för Stockholms universitets utredningar av andra misstänkta avvikelser från god forskningssed än de som ska prövas särskilt enligt LAO, samt bistår med bedömningar i enlighet med universitetets Handläggningsordning för hantering av misstanke om avvikelse från god forskningssed (dnr SU FV-1.2.1-4382-19). I viss utsträckning fungerar Rådet även som rådgivande till universitetsledningen och verksamheten vid universitetet i frågor som rör god forskningssed, företrädelsevis i samarbete med etikstödsfunktionen vid Avdelningen för forskningsstöd.

I Rådets arbete ska tillämpliga regler i förvaltningslagen (2017:900) beaktas. Frågor om jäv ska hanteras i enlighet med 16-18 §§ förvaltningslagen. Den som känner till en omständighet som kan antas göra honom eller henne jävig ska omedelbart anmäla detta till Rådet.

Rådet består av de tre vicerektorerna, dekanerna inom Humanvetenskapliga området och prodekanus från Naturvetenskapliga fakulteten samt lärarrepresentanterna i universitetsstyrelsen. Att en person innehar någon av dessa funktioner innebär att denne automatiskt blir ledamot av Rådet. Vid behov kan rektor utse ytterligare ledamöter för en begränsad tid.

Rådet får adjungera personer med närvaro- och yttranderätt. Vid behov kan personer kallas för att höras av Rådet. Ersättning utgår inte till Rådets ledamöter. Ersättning kan utgå till sakkunniga som förordnas av rådet.

I ärenden där anmälaren eller den anmälde är doktorand ska Stockholms universitets studentkår ges möjlighet att utse en studentrepresentant med närvaro- och yttranderätt.

Rådet ska ledas av en ordförande, vilken utgörs av någon av vicerektorerna som alternerar halvårsvis. Vid hantering av misstanke om avvikelse från god forskningssed innehas ordförandeskapet under ärendets utredning av en av de vicerektorer vars område ärendet inte tillhör. Ordförande utses av Rådet i enlighet med dessa principer.

En forskningssekreterare från Avdelningen för forskningsstöd samt en jurist från Rektors kansli utgör kanslifunktion med ansvar för administration och löpande arbete.

3. Rutiner för Rådets sammanträden

Rådet sammanträder vid behov, dock minst två gånger per år. I brådskande fall kan beslut om extra sammanträde fattas av ordföranden. Kanslifunktionen upprättar förslag till föredragningslista som fastställs av ordföranden. Kanslifunktionen ansvarar för att kallelsen, föredragningslistan och ärendeunderlag sänds till rådets ledamöter inför sammanträdet. Utskick sker, i normalfallet, via e-post en vecka före sammanträdet. Förhinder att närvara vid rådets sammanträden anmäls till kanslifunktionen.
Rådet är beslutsfört då minst hälften av ledamöterna, inklusive ordföranden, är närvarande. Beslut i rådet sker genom acklamation, om inte omröstning begärs. Omröstning ska i enlighet med 29 § förvaltningslagen ske öppet. Utgången bestäms genom enkel majoritet. Ordförande har utslagsröst vid lika röstetal. I ärenden som handläggs i enlighet med förvaltningslagen är varje närvarande ledamot skyldig att rösta för något förslag.

Rådets ärenden bereds i normalfallet av ordföranden och kanslifunktionen, dock ska en och samma vicerektor normalt bereda ett ärende under hela Rådets hantering av ärendet. Ärenden ska avgöras efter föredragning av Avdelningen för forskningsstöd eller Rektors kansli. Vid Rådets sammanträden förs beslutsprotokoll av kanslifunktionen. Protokollet justeras i nära anslutning till sammanträdet av ordföranden och den justeringsman som rådet utser vid varje sammanträde. Om expedieringen av ett visst ärende brådskar kan beslutspunkten förklaras omedelbart justerad. Kanslifunktionen ansvarar för att beslutade ärenden expedieras till berörda parter efter att protokollet justerats.

Om ett ärende är så brådskande att rådet inte hinner sammanträda för att behandla det, och ingen av ledamöterna motsätter sig, får ärendet avgöras genom att ordföranden meddelar förslag till beslut till samtliga ledamöter. Samtliga ledamöter måste dock stödja beslutet. Beslutet ska anmälas vid nästa sammanträde.

Ledamot som deltar i Rådets beslut kan enligt 30 § förvaltningslagen reservera sig mot beslutet genom att låta anteckna avvikande mening. Den som inte gör det anses ha biträtt beslutet. Föredraganden och andra tjänstemän som är med om den slutgiltiga handläggningen utan att delta i beslutet har rätt att få avvikande mening antecknad. Avvikande mening ska anmälas innan beslutet expedieras eller på annat sätt göras tillgängligt för utomstående. Om beslutet inte ska göras tillgängligt för utomstående, ska anmälan göras senast när det får sin slutliga form genom protokollsjustering eller på liknande sätt.